ma varpa 055, Om YI ICKE DeESTAtJa talat, div YI Stal ll
värda, om vi dröja, äro vi förlorade. Lagen af 4841 ;
har blifvit öfverskriden, man har öfverträdt den till
anda och bokstaf. Hvad afsigter härmed varit, lemna :
vi derbän; det må vara nog att signalera faran. Ett j
folks väl är en skatt, som man icke kan sätta på l:
spel emot förtroendet till någon minister. Lagen förji
befästningarna bestämmer dem till krigsmachiner emotl,
fienderna, men de blifva förr eller sednare krigsma-l.
chiner mot Paris. Hädanefter finnes härom ingen.
olikhet i meningar mellan dem, som bectridt, och.
dem, som understödt befästningsföretaget. De förra !
måste protestera, emedan det handlar om det all-
männas väl; de sednare hafva ännu mer orsak der-
till. emedan deras förväntningar blifvit gäckade. Fri-!
heten hotad, egen7omen utsatt för förstöring, monu-
menterna af religion, konster och vetenskaper upp-l;
hinneliga af bomberna, civilisationen blockerad i Pa-l.
ris — hennes vagga och härd! — alla dessa olyckor
innefattas, för ett gifvet fall, i ordet inbastiljering.
I denna sakernas ställning gäller det att förena sig
emot möjliga försök, för hvilka sjelfva kartan skulle
försvinna. Åsidosättande allt partisinne, besvärja vi
kammaren i namn af dess eget intresse, att neka
penningar till vidare fortsättning af fästningsverken,
intill dess den reviderat en lag, som icke vidare er-
bjuder någon garanti. Men då denna lag i sjelfva
kammarens närvaro blifvit öfverträdd, så vände vi oss
till landet och framställa till dess erinran 66 art. af
kartan, som anförtror våra rättigheters bevakande åt
nationalgardets och alla medborgares patriotism. Vårt
parti är fattadt: vi skola icke upphöra att uppfordra
landet, att på hvarje lofligt sätt uttrycka sin tanka,
sitt rättmätiga bekymmer; vi göra oss till en skyldig-j,
het, att bestrida återväljandet af hvarje deputerad,
som röstar för fästningsverkens fullfiljande; vi upp-l
fordra valmännen, att äska formliga förbindelser af
sina fullmäktige, att vägra hvarje anslag för detta än-
damål: och om — det himlen afvände — i trots af
allmänna opinionens rop, fistena blifva färdigbyggda
och utrustade, så skola vi fordra, att nationalrepre-
sentationen må varda förflyttad från Paris; vi skola,
då framställa till nationen den frågan: Skola afgifter
erläggas, om ni icke år fri? Består friheten i vote-
ring under elden från tjugu bastiljer?
Till denna deklaration, som blifvit intagen i Ga-
zette och Quotidienne, i Commerce och Charivari,
har blifvit tillagdt efterföljande utkast till en petition
till deputeradekammaren: Undertecknade, öfverty-
gade att inbastiljeringen af Paris är vådlig för frihe-
ten, att den är oförenlig med en representativ styrel-
seform, att den är förderflig för landet, fordra af eder, !
att j begagnen eder af er initiativ-rätt, för att åvä-
gabringa en revision af befästningen; men ditintilis
besvärja vi kammaren, att den icke måtte medgifsa,
att befästningen i sin helhet, eller delvis, må förses
med kanoner eller krigsförråd, äfvensom att den måtte
vägra hvarje anslag för arbetets fullbordande.n
ENGLAND.
REBECCA OCH HENNES DÖTTRAR.
Engelska tidningen Times berättar om ett möte,
som blifvit hållet af denna hemlighetsfulla förening,
hvilken huserar i Wales och der nedrifver tullbommar
och bränner tullbus, och visar sig öfverallt der den
icke väntas, men aldrig finnes der man söker den;
som polisen visat sig alltför svag att angripa och som I
tyckes på förhand underrättad om alla dess mått och!
steg. En tidningens korrespondent hade varit närva-
rande vid ofvannämnde sammankomst som hållits i
en lada, upplyst af ett enda ljus, så ställdt, att nästan
alla ansigten voro i skuggan. Flere hundrade förpak-
tare voro närvarande; somliga sutto på bänkar, an-
dra låzo bland halmen. XKorrespondenten uppgaf sin
befattning och erbjöd sig till -organ för föreningens
klagomål. Hans framställning blef länge diskuterad
på landets språk och ändtligen antagen genom om-
röstning.
Presidenten reste sig upp och uppläste en förenings-
akt, som visade med huru mycken öfverläggning och
beslutsamhet dessa menniskor gå till väga. Denna för-
ening antog namn af förpaktarnes förening och
var bildad på samma sätt som rådplägande församlin-
gar i allmänhet. De förnämsta bestämmelserna voro,
att en president, vice president och sekreterare genom
omröstning skulle väljas för 6 månader; att om någon
visade sig drneken i sammankomsten skulle han utvi-
sas; att det vid vite var förbudet att svärja eller föra
ett opassande språk i församlingen; att ingen under
48 år inläts i den. Efter aktens uppläsande ställdel
presidenten under omröstning åtskilliga beslut, upp-.
blandade med maximer, såsom: en armåte af princi-)
per tränger igenom der en armåe af soldater icke
kan tränga sig fram; — cen usurperad makt är alltid
svag. — Derpå fordrade förpaktarne upphörande a!
utgifter till-kyrkan; förändring i fattiglagarne och reg ;
ementet för egendomsegare och arrendatorer.
Det språk, som brukades i denna sammankomst
var i allmänhet af en enkel, pittoresk karakter. För-
mågan att tala, i stället för att slåss, är ett privile-
gium, som menniskorna fått framför djuren. Det är
derföre vi tala för att framställa våra lidanden. An-
dra talade i liknelser: En rik man hade en häst, som
han många år ridit, men öfverraskades en afton deraf,
att hästen försökte kasta af honom. Hemkommen be-
fallde han sin betjent att döda hästen, men en gam-
mal qvinna, som var i huset, sade: döda honom icke,
utan se först efter om han inte är sårad; ty om han
tjenat er länge väl, hvarföre skulle han då utan orsak
förändra sig? Man såg efter och fann att hästens si-
dor hade stora och blödande sår; man sökte vidare
och fann i sadeln två stora spikar, som sargat hästen.
I stället att döda hästen lät herrn då läka honom och
red sedan lika säker derpå, som förut. Det är så som
Pebecca lidit och tålt, ända till dess köttet var sar-
gadv af djupa sår, och till slut har hon kastat sin
herre ur sadeln; men det vore bättre att vårda och
sköta hetaes blessyrer och godtgöra oförrätterna; alla
skulle vinna derpå.
SYDAMERIKA,
— Dagligt Allehanda för i dag meddelar en
enskild skrifvelse från Montevideo af d. 3 sistl.
Juli, hvilken innehåller åtskilligt om krigshände!-
serna derstädes. Stadens belägring från landsidap
fortfor väl, men någon storm hade ännu ej blif-
vit företagen. Man väntade dock en sådan med
allra första, emedan Oribe befann sig i en svår
belägenhet, och ett par af hans sqvadroner hade,
i brist på hästar, måst afsilta och således för-
vandla sig till infanteri. d
lartid alla nätter UNAder