jelse för vetenskaperne, af hvilka naturkunnigheten
var den, för hvilken han hade mesta kärlek och
för hvilken han under sina resor ofta funnit sig
lifvad. Fan stannåde i sitt fädernesland ett par
år, och med det indragna sätt han förde, endast
i sitt :hushåll biträdd af sin syster, kunde han
lefva af den lilla summa han samlat. Men af en
anledning, som han aldrig ville yppa, åtskiljdes
han och systern. Hans lynne blef dystert och,
efter ännu ett par år, började han på nytt sina
resor. Ett litet arf, som under tiden tillföll ho-
nom, gjorde det för honom möjligt att ännu en
följd af år fortsälta dessa.
Ilan ämnade begifva sig inåt Polen, just vid
samma tid, som sista frihetskriget der utbröt.
En dag befann han sig på ett värdshus i en liten
stad. Ryska och polska armåerne slogos ej långt
derifrån. Plötsligen kom en man, i polsk uni-
form, uppsprängande på gården. Framför sig på
sadeln höll han en ung gosse. Han störtade in
i rummet, förande gossen vid handen. MHastigt
frågade han Wall efter hans namn och fädernes-
land. Han uppgaf dem.
Ni är en redlig man?,
Jaly
Tag detta barn i ert förvar — min hustru!
min hustrul, skrek ban och störtade åter ut ur
rummet.
Namnet?)
aCaskalp .
Polacken hade fösvunnit på sin af svett dry-
pande häst. ls os
Längre än Ban ämnat uppeböll han sig på dett:
ställe, i tankan att fadren skulle återkomma, föi
att hemta sitt barn, Men trakten blef med hvarje