UNDERSÖKNINGEN ANGÅENDE TILLVERKNING AF FALSKT STÄMPELPAPPER. (Forts. från gårdagsbl.) Tillförordnade åklagaren anhöll att herr häradshö?dingen Jacobi måtte med vittnesed få fästa sin berättelse samt att jemte honom måtte såsom vittnen blifva hörde kallade och tillstädeskomne häradshöfdin garne M. Gadd och O. B. Kindgren samt gästgifvaren Lars Daniel.Aquilonius i Uråsa; och då jäf emot dessa vittnen ej kunde utletas eller af svaranderne anmärktes, fingo de aflägga sanningseden, derefter de i hyarandras frånvaro hördes i följande ordning: 1:0 Jacobi, som vidhöll sin förut afgifna, till protokollet dikterade berättelse samt förklarade, efter skedd granskning af de kartor stadskassören Montelius till kämnersrätten i Stockholm ingifvit, att vittnet fann berörde kartor hvar för sig hafva det stämpel!värde som kartorna, hvilka Montelius af vittnet emottagit, äfvensom att vittnet tyckte sig igenkänna påskriften fyllnadskarta å de kartor, hvilka äro dermed försedda; men hvad de öfriga angår, så hade vittnet å dem intet igenkänningstecken, som förvissade honom om deras identitet, hvilken han dock ej betviflade, enär den blifvit af Montelius intygad. Upplysande jemväl vittnet att häradshöfdingen Norstedt befinner sig för närvarande i vittnets bus, och skulle, efter dennes önskan, hafva jemte honom hitrest, derest Norstedt ej varit af sjukdom derifrån hindrad, hvilket vittnet styrkte med läkarebetyg, utfärdadt aft. f. provincialläkaren Segerstedt i Åmål. Den kännedom i ämnet Norstedt äger, har han likväl meddelat i en altest, som häradshöfdingen Jacobi förete !de, lydande :som följer: bPå begäran af herr häradshöfdingen Jacobi får jag lemna det intyg: att jag, som om sommaren år 1840 blef bekant med dåvarande polisgevaldigern G. Crona, derigenom att han anlitade mig om författandet af en vadelibell till Tio häraders lagmansrätt uti ett dit vädjadt mål, emellan, efter hvad jag vill påminna mig, några personer i Småland, i slutet af Mars månad sistl. år, då jag besökte bemälte Crona, blef af honom tilllrågad huruvida jag kände någon, som behöfde ett parti kartor på några hundra Rdr, hvartill jag i början nekade; men sedan jag påmint mig att herr häradshöfdingen Jacobi kort derefter skulle tillträda sin domsaga, yttrade jag att han möjligtvis deraf kunde vara i behof, och tillfrågade Crona om de villkor, under hviika han ville sälja dessa kartor. Han uppgat då att han å dem ville lemna 40 procent rabatt, och någon tids anstånd med betalningen af en del derför, samt anmodade mig att fråga herr Häradshöfdingen Jacobi, huruvida han behöfde, och på sädane vilkor vilie ti!lhandla sig några kartor. Kort derefter tillskref jag bemälte herr häradshöfding i andra ämnen och omnämnde då tillika, att en af mina bekanta hade ett parti kartor, dem han på förenämnde vilkor ville afyttra, samt erhöll, i anledning deraf, det svar, att derest kartorne voro sådane att de kunde begagnas, ville Hr hbäradshöfdingen tillbandla sig dem. VYid Hr häradshöfdingens ankomst till Stockholm, ett par veckor derefter, besökte jag och Crona honom då bandel afslutades emellan dem, om kartor, dem Crona medhade och till Hr häradshöfdingen öfverlemnade, och för hvilka han erhöll dels kontant betalning, och dels Hr häradshöfdingens skuldebref; men hvarken kan jag påminna mig kartornes belopp eller valör, eller gaf jag akt på, buru stor rabatt Crona derå lemnade; hveremot jag tydligen minnes, att å några ef dessa kartor var tecknadt ordet Fyllnadskartan, och att Hr häradshöfdingen drog i betänkande att emottaga dessa; men sedan ej mindrehan utanäfven jag, granskat dem, och funnit dem Vara obegagnade, förklarade ban sig kunna äfven taga dem, samt att Hr bäradshöfding Jacobi yttrade, att de af Crona lemnade kartor ej voro tillräcklige för hans behof under sommartingen. och att Crona då sade sig väl ej bafva flere kartor. men att han å charte sigillatekontoret ville uppköpa dem Hr häradshöfdingen då vidare behöfde, och lemna dem emot Hr häradsböfdingens revers, ställd på någon kortare tid, dock utan att å dem kunna lemna någon rabatt, emedan han ej sjelf derå erhöll någon sådan och måste köpa dem emot kontant betalning. Dessa sednare kartor, hvilkas belopp, elter hvad jag vill minnas, utgjorde omkring 400 Rdr anmodade Hr häradshöfning Jacobi mig, att af Crona emottaga och till honom öfverlemDa, samt erböll Hr bäradshöfdingens revers å beloppet. hvilken jag, dagen derefter, tillställde Tirana, i utbyte mot kartorne, och af dessa kartor, dem Jag, vid emottagandet, öfversåg och räkn2de, och som voro å serskilda valörer, men ej någon å mindre än 4 Rdr, var ingen påskrifven, utan alla fullkomligt rena; och voro så vä! dessa kartor, som dem jag förut omnämnt, åtskiljde, den ena från den andra, och ej sammanhängande; bvilket allt jag är beredd att med ed styrka, äfvensom att icke den ringaste aning hos i att någon af förberörde kartor mig uppstod derom, ec 3 för en kunde vara falsk, och att jag ansåg Crona för d redbar man, till bvilken man kende hafva förtroen e i affärer. Åmål den 3 April 1845. L. Å. Norste NV 2:0 Kindgren: i öfverensstämmelse med en få 5 dande attest: Till Lofl. Häradsrätten i Wexjö för ter erhållen kallelse att vittna i målet rörande förfalskning af kartor, hvarför bruksegaren Husberg m. fl. äro under tilltal ställde, har jag skriftligen OP fattat min berättelse, på det icke, säsom vid ett mir . ligt föredrag lätteligen kan inträffa, något må b har uteglömdt, som, efter min öfvertygelse, med saken emenskap. : De i detta mål häktade personer känner jag allde1es icke och har med dem icke haft det ringaste att skaffa eller vet om de förfalskat stämpladt papper eller sådant utprånglat; men beträffande tilltalade