var satt på prof. Bortskämd afsin far, bortskämd
af herr Caussade, huru kan man då undra på att
hon är något litet ezenvillig och oförståndig? Hu-
ru många andra skulle ej, i hennes ställe, blifvit
rent af elaka?
Det var på så sätt, som Servian ända dittills
hade rättfärdigat sin kärlek i sina egna ögon; se-
dan den föregående dagen kände han detta system
våldsamt skakadt.
Att en qvinna brukar och missbrukar sin rät-
tighet att vara nyckfull, det begriper jag, sade
han för sig sjelf; men att på detta vis med be-
rådt mod utsätta en mans lif för en säker fara,
det är en grym lek, som ingenting kan ursäkta.
Servian sökte ej satt dölja det på en gång harm-
liga och sorgliga intryck, som, hvad han kallade
Estelles omensklighet, förorsakade honom; och när
de åter råkades i salongen, underrättade hans
källa och -genomborrande blick den unga enkan,
att hon hade i honom en allvarsam dorhare, sna-
rare än en godtrogen tillbedjare.
Underliga 1ek af kärleken! I det ögonblick då
Servian satte sig upp emot sin afgud, föresatte
sig att alsvärja sig den dyrkan, som hans förnuft
fördömde, kände fru Caussade återuppvakna i sin
själ en känsla, som i två år varit tystad och som
hon trodde vara tillintetgjord. Servian hade, i
det han vågade sitt lif för att rädda sin syster-
son, i Estelles ögon oförmodadt visat det mod,
utan hvilken denhederligaste, den dygdigaste, till
och med den skarpsinnigaste man ansågs af hen-
ne ovärdig att vara älskad. Tonayrions försigtiga
uppförande och Felixs nervsvaghet gaf ny glans
t den modiga handling, som gjorde minnet a