ULALISLR . NORRA AMERIKA. Om förbållandet i de båda från Mexikanska statsförbundet affallna republikerna Yucatan och Texas läses följande i en korrespondensartikel till ett Tyskt blad, daterad från Ohio, den 25 sistlidne Maj: ,Sakernas ställning i, Mexiko teknar sig gynnande för den unga republiken Yucatan. Dess trupper togo för några veckor sedan 2000 Mexikaner tillfånga. Mexiko lärer vilja sluta fred med denna republik; sker det på liberala grunder, och upphäflves i Yucatan den allena saliggörande trons privilegium, afskäres munkarne deras herravälde och lemnas tillträde i landet åt invandrare af alla nationer utan undantag, så skall Mexiko snart följa de Förenta Staterna i spåret. Sker ej detta, utan staten upplöser sig i serskilda republiker, så skola de, likasom republikerne i Sydamerika, förstöra hvarandra i evig strid, och sig sjelfve i borgerliga oroligheter. Texas har-af Santa Anna fått anbud, att på de mest liberala vilkor blifva upptaget i Mexikanska federationen. Mexikanska trupper skulle aldrig få beträda Texas område, och denna stat skulle skicka sina deputerade till kongressen i Mexiko. Anbudet gjordes sedan de ströfband af äfventyrare, hvilka utan krigsförklaring infallit såsom röfvare på Mexikanska gebitet, blifvit tillfångatagna. Utan tvifvel skall förslaget förkastas af den krigsoch roflystna hop, som beherskar detta land; ty om Texas åter sluter sig till Mexiko, måste de ju lemna sina svarta slafvar friheten och sjelfve arbeta; men dertill har en dylik tapper nation, som icke är vand vid något annat yrke än krigets, allsingen lust. Den spekulationen att med stulna , Negerslafvar från Förenta Staterna löpa öfver på Mexikanska gebitet hade då en ända, och vägen för mördare och andre förbrytare, att flykta öfver till den blomstrande republiken, vore då vafskuren. De gamle kolonisterne, som invandrat under detlandet ännu lydde under Mexikos välde, och hvilka nu stå under förmynderskap af dylika styresmän, skulle då också blifva återinsatte i sina rättigheter, och detta vill man ej gå in på. Af de 200 krigsfångne Texaner, som eskorterades till gränsen af Mexiko, lyckades det för de fleste att ölverrumpla sina väktare och undkomma, då desse i en Mexikansk by med Spanskt lättsinne deltogo i de offentliga nöjena och illa bevakade sina fångar; men de flyktade blefvo åter ertappade, och Santa Anna lät skjuta dem. Nu upphofvos förfärliga rop i alla Amerikanska tidningar öfver barbariet i Mexiko; men det är ganska tvifvelaktigt, huruvida ej en Amerikansk krigsrätt skulle hafva gått ännu strängare tillväga emot dylika förrymda fångar. Texanske kommodoren Moore har, emot presidenten Houstons och kongressens befallning, pi egen hand med tvenne krigsfartyg afgått til Mexikanska kusten, och förer der ett sjökrig emot Mexikanerne. Houston har förklarat honom för sjöröfvare, om han icke återförer de båda skeppen till Texas, och derföre utropa nu de Amerikanska tidningarne Houston för en hemli bundsförvant af Sanla Anna och bestucken a denne. Hr Adams, den berömde kongressleda moten och ståndaktige bekämparen af det barba riska slafveriet, har utgifvit en skrift, hvari har fister uppmärksamheten derpå, att i nästa kon. gress den planen kommer att förberedas, att upp taga Texas i Förenta Staternas förbund. Det ä sannolikt, att de södra staterna bysa derna tan ka, emedan det icke är för dem behagligt, at längre i detta skick hafva ett land till granne dit deras slafvar så lätt kunna fly, och hvarifrå: de icke kunna återfås. Texas upptagande i unio nen skulle också gifva de slafågande staterna et par röster mera i kongressen. Men om Texas å ter förenar sig med Mexiko, så är granskapet än nu obehazligare, emedan åter ett par tusen slaf. var, så nära gränsen, erhålla friheten. De Ame rikanska tidningarna höja väldigt sin stämma e mot allt vidare afskaffande af slafveriet på d Westindiske öarne. Man tänker i de södra sta terna alldeles icke på någon plan, att småningor och helt och hållet afskaffa slafveriet; hvarje dy lik plan begabbas såsom dårskap, eller ock mot arbetas den rent af. Det är hög tid, att Europ icke längre tål slafveriet på de Westindiske öar ne, ty så långt sträcker sig dock dess inflytande och om slafveriet der upphör, så skola de södr staterna snart blifva nödsakade att tänka på för beredelser, att frågan icke alltför plötsligt mått komma öfver dem. Huru stort och farligt de brännbara ämnet är, kan man finna af de mång