STOCKHOLI den 31 Juli De på förmiddagen ankomna utländska post medförde tidningar från Paris och London af de 24, samt från Hamburg af den 23 dennes. FRANKRIKE. I pärskammaren hafva arbetena dragit längr ut än man väntat. Hrr de: Boissy och Dubor chage anföllo Hr Guizot häftigt, för kabinette! politik, i anseende ti!l Spanien, Irland, Hayti, syd amerikanska republikerna, m. m., och äfven vi försvarsverkets budget gjordes oväntade anmärk ningar. Gamle marskalken Soult förlorade till de grad kontenansen, att harm beklagade sig öfver a! hafva röstat i konseljen för. Hr de Boissys ut nämnande till pär: ett yttrande, som gaf denn anledning till bitter satir öfver marskalkens pa ternitet, Amiral Mackau har emottagit marinportföljer under vilkor, att regeringen öppet skall följa de politik i visitationsfrågan, som den ådagalade unde debatten i deputeradekammaren. Kabinettet synes vara så förvissadt om Espar teros fall, att man redan ifrågasätter utnämninge af en ny minister i Madrid. På inrådan ifrån general Leon ODonnell ska! spanska enkedrottningen ämnat afresa till Spanien men konung Ludvig Filip har afstyrkt henne deri från, så att hon uppskjutit resan. Spanska sän debudet, Hr Hernandez, har ej på flera daga kunnat få företräde hos Hr Guizot. Den praktfulla mausolee, som på Påere Lachais blifvit uppförd för Casimir Perier, har följand inskrift: Casimir Perier, 7 fois döputå, presiden du conseil des ministres. Il defendit avec lo quence et courage Pordre et la libert dans VIn terieur; la paix et la dignit å VExterieur. På Orleans-Pariser jernvägen har en vagnträr upphunnit en föregående och vållat en olycks händelse, hvarvid likväl ingen person omkommit men några blifvit skadade. j En chemisk svafvelsticksfabrik, nära Paris, ha den 20 Juli sprängts i luften, hvarvid flera ar betare skadats; tre hafva redan aflidit. SPANIEN. On Moajorca har förklarat sig för insurrektio nen. General Tacon är vald till president fö Baleariska öarnas Junta. Alla militäriska rörelser i det inre landet sy nas antyda, att en hufvuddrabbning torde före komma i trakten af Madrid, i fall Espartero lyc kas att bibehålla sina egna truppers trohet, hvar om likväl motsägande rykten kringlöpa. Den 4? dennes var Narvaez redan utanför Madrid; me! då hufvudstadens myndigheter ännu yrkade p neutralitet och syntes beslutade att försvara sig lärer han ansett sig icke böra utsätta staden fö! ett anfall, hvartill, hans och Åspirozs truppe dessutom icke voro tillräckligt starka, före för. eningen med de öfrige sig närmande armåe-korp serna. Dessa skynda imedlertid till hans under stöd, Serrano med 7000 man infanteri och 1530( kavalleri samt 3 artilleribatterier öfver Molina och bar under sig brigadcheferne Prim, Conch: och Cordova. Aspiroz har 5000 man fotfolk, 70( kavallerister och 2 batterier; Narvaez 44,000 infanterioch 4000 kavallerister. De smärre korp ser, som rycka till deras understöd, utgöra om kring 40 till 42,060 man, så att insurgenterna: hela styrka mot Madrid torde kunna antagas till 33,000 man. Espartero, så vida Seoano och Zurbano, som lemmat Sarragossa och närma sig til Madrid, lyckas att förena sig med honom, tro: deremot kunna samla en ännu större styrka, om nationalgardet och garnisonen i Madrid blifva ho. nom tillgifne; och ministeren 1 Madrid har således sökt inbilla folket, att segern är gifven, at Espartero snart skulle inkomma till staden, at insurgenterne äro genom hans låtsade reträtt fö: tidigt framlockade till dess grannskap, och att Seoano och Zurbano stå i deras rygg på blott dagsmarchers afstånd, m. m. Under det att dett: uppehåller regentens sak inom hufvudstaden, gi likväl rykten, dels att ett myteri utbrustit i han: egen här, så att han sjelf måst öfvergifva den under eskort af blott tre sqvadroner, dels att i Madrid folket är i jäsning, att mindre truppafdelningar gått öfver till Aspiroz, och att militärskolår derstädes förklarat sig, samt så befästat sig i sir lokal, att man ej vågade anfalla den. Allt syne utvisa, att med nästa post underrättelsen om et afgörande resultat torde vara att vänta; ty m fattas helt och hållet alla tidningar öfver Frank rike för d. 46 och 47 dennes, hvilka kunnat-hin. na att med estaffettposten meddelas. STÖRBRITANNIEN. Underhuset sysselsätter sig med den s.k. Ir. ländska vapenbillen, hvaraf ungefär hälften nr blifvit diskuterad. Fråga är om inrättande af en ångfartskommu: nikation emellan Enzland samt Smyrna och Kon RRENO DT VS NEDSENTNBTGAPSOPEERNT NRA ESA TRON