a nn nn a ET Rn
ej heller underlåta att yrka derpå numera, sedar
de begge skrifter, vi här ofvan omnämnt, til
låtit allmänheten inse, att både upplysninga
och medel stå barnhusdirektionen till buds, fö
alla de tidsenliga förbättringar, som den sjelf fin
ner för godt att vidtaga.
--
DISKUSSIONEN HOS HRR FEMTIO ÄLDSTI
t frågan om rättighet för här bosatte medlem-
marne af judiske nationen, att deltaga
val till ledamöter af borgerskapets herrar
femtio äldste.
Den uppmärksamhet, som denna fråga redan
förut väckt inom hufvudstaden, äfvensom sjelfva
ämnets vigt, gör ifrågavarande diskussion, hvarom
redan förut en kort notis varit införd, förtjent af
I Jatt in extenso meddelas efter protokollet.
I Såsom inledning bör endast tilläggas, att vid
linträffad ledighet bland Hrr femtio äldste, efter
I grosshandlaren Wener, inkommo grosshandlare af
judiska nationen till magistraten, -med en ansök-
ning, att få deltaga uti det påföljande valet. Denna
-Jansökning afslogs likväl i magistraten, hvaröfver
Ide sökande anförde besvär hos Ofverståthållare-
lembetet, som infordrade Hrr femtio äldstes utlå-
-Itande. Detta gaf anledning till diskussionen, hvaraf
följande här meddelas:
I Den 4 April. Samma dag föredrogs å nyo de, till
Hrr äldstes utlåtande remitterade besvär, hvilka af
åtskillige grosshandelssocietetens ledamöter, som till-
TIhöra mosaiska trosbekännelsen, blifvit hos Hr t. f.
öfverståthållaren anförde öfver magistratens, den 40
Februari detta år gifne utslag, hvarigenom sådane
grosshandelssocietetens ledamöter blifvit vägrade rät-
tizhet att deltaga i val till borgerskapets äldste, och
hvilka besvärshandlingar vid Hrr äldstes sammankomst
den 7 sistlidne Mars blifvit bordlagda.
Efter någon diskussion om denna frågas ytterligare
bordläggande, hvilken diskussion, såsom icke innefat-
tande någonting af intresse för allmänheten, vi här
förbigå, och sedan genom votering blifvit afgjordt,
alt saken nu skulle företagas till afgörande. upplästes
besvärshandlingarna i målet. Derpå yttrade sig
. Hr BRINCK: Ått den nu upplästa, till Kongl.
Öfverstäthåliareembetet ställda och afåtskillige judiske
nationens här bosatte medlemmar undertecknade be-
svärsskrift är ganska sakrik och med mycken skick-
lighet författad, kan icke nekas; de hafva framdragit
alla de skäl, som kunna gifva stöd för deras påstå-
ende, och det kan tydligen synas, att de lägga myc-
ken vigt på framgången deraf. Jag medgifver, att.
vid en hastig genomläsning, det vill synas såsom hade
deras anspråk skäl för sig, ehuru de, vid närmare
granskning. icke bålla prof; och jag tror dessutom,
att om man äfven med bästa vilja söker under-
stödja deras begäran, det numera likväl icke kan lyc-
kas, sedan alla autoriteter afslagit en likartad fråga,
nämligen den, om grossbhandlanden baron Kantzows
behörighet att deltaga i val eller kunna väljas till
ledamot bland borgerskapets äldste, ehuru baron Kan-
tzow är född svensk undersåte, af evangelisk lutherska
läran, samt dessutom i 46 år varit rätter borgare här-
städes och såsom sådan innehaft alla borgerliga rät-
tigheter, när — säger jag, intet hinder emot hans
behörighet förefanns uti grundlagarne, han likväl af
alla autoriteter frånkändes förenämnde rätt, af skäl,
att han tillfälligtvis bekom ett adelsdiplom i arf efter
sin fader, och hvilket frånkännande äfvenledes af Hans
Maj:t i nåder gillades, hyser jag intet tvifvel, att
denna fråga icke skulle varda på enahanda sätt af-
gjord. Imedlertid. torde nu vara på sitt ställe, att
närmare granska de skäl, klaganderne upptaga såsom
stöd för besvären; de påstå nämligen, att Kongl. för-
ordningen af den 9 Januari 4772 skulle genom Kongl.
förordningen af den 30 Juni 4238 vara upphä ven;
men detta mäste vara en irring, ty den förre handlar
om sättet att välja femtio äldste och taxeringsmän,
och den sednare om mosaiska trosbekännares rättig-
heter och skyldigheter; den förre är tillkommen för
Stockholms borgerskap, den sednare för Judarne. 418338
års förordning omtalar icke någon annan förordnings
suspendering eller upphäfvande, än judereglementet af
den 27 Maj 1782. Således kan jag icke, för min
del, anse eller medgifva 4772 års förordning vara
upphäfven; jag vill så mycket mindre medgifva det,
som detsamma ännu alltid tillämpas af Stockholms
magistrat vid så beskaffade val, som deri nämnas;
och när man således jemför riksdagsordningens 44
2 punkten, der det står: Valen förrättas af 350 elek-
torer, utsedde bland borgerskapet, efter lika klassi-
fikation som stadens 50 äldste, samt 48 8 af samma
grundlag, sista punkten: Personer af någon annan
främmande lära, än den reformerta, kunna ej vara
riksdagsmän, med 14782 års förordning 4 mom., som
lyder: Dock må ingen annan i valet deltaga eller
röst afgifva, än de, som, enligt redan utkomne eller
bädanefter utkommande stadgar och förordningar, äro
berättigade att välja riksdagselektorer, så synes mig
ganska klart, att mosaiska trosbekännare icke lagligen
kunna eller böra deltaga uti val eller kunna väljas
till ledamöter bland borgerskapets äldste, och jag
måste således, äfven om jag skulle önska dem denna
rätt, likväl bestrida dem deras begäran. Jag kan icke
bjelpa. att det synes obilligt, men så länge Judarne
förblifva en egen nation, ett samhälle för sig, och
icke öfvergå till christna läran, så utgöra de bestämdt
en stat i staten, hvars intressen, i de flesta fall, icke
låta förena sig, med det stora, allmänna intresset.
Derjemte torde billigtvis den fråga kunna göras: hafya
Judarne i allmänhet drifvit sådana yrken, som varit
nyttiga för landet och de samhällen, de tillhört? Jag
säger i allmänbet, ty att förneka undantag, vore obil-
igt; men, med detta undantag gjordt, måste jag be-
svara frågan med nej. Uti de ingifna besvären åbe-
opas af klaganderne sjelfve 2 af Kongl. Maj:ts
vådiga förordning af den 30 Juni 1838; också jag
vill åberopa nämnde paragraf och tror, att om be-
väranderna äfven skulle hysa något hopp derom, att
le af mig förut antydde skäl kunde bortresoneras,
ärer det, i sådant fall, blifva just förenämnde para-
;raf, som för dem är den svåraste, ehuru de synas
ro sig lätt komma den förbi. Der står, bland an-
lat: Icke må mosaisk trosbekännare ega att välja
Her kalla prest, eller kyrkobetjening inom svenska
Srsamlingarna, eller vara ledamot i direktioner eller
. . ee ee I
LÄPP oo Kf ak. Re 4
- P2
Av wi er I