a nn nn a ET Rn ej heller underlåta att yrka derpå numera, sedar de begge skrifter, vi här ofvan omnämnt, til låtit allmänheten inse, att både upplysninga och medel stå barnhusdirektionen till buds, fö alla de tidsenliga förbättringar, som den sjelf fin ner för godt att vidtaga. -DISKUSSIONEN HOS HRR FEMTIO ÄLDSTI t frågan om rättighet för här bosatte medlemmarne af judiske nationen, att deltaga val till ledamöter af borgerskapets herrar femtio äldste. Den uppmärksamhet, som denna fråga redan förut väckt inom hufvudstaden, äfvensom sjelfva ämnets vigt, gör ifrågavarande diskussion, hvarom redan förut en kort notis varit införd, förtjent af I Jatt in extenso meddelas efter protokollet. I Såsom inledning bör endast tilläggas, att vid linträffad ledighet bland Hrr femtio äldste, efter I grosshandlaren Wener, inkommo grosshandlare af judiska nationen till magistraten, -med en ansökning, att få deltaga uti det påföljande valet. Denna -Jansökning afslogs likväl i magistraten, hvaröfver Ide sökande anförde besvär hos Ofverståthållarelembetet, som infordrade Hrr femtio äldstes utlå-Itande. Detta gaf anledning till diskussionen, hvaraf följande här meddelas: I Den 4 April. Samma dag föredrogs å nyo de, till Hrr äldstes utlåtande remitterade besvär, hvilka af åtskillige grosshandelssocietetens ledamöter, som tillTIhöra mosaiska trosbekännelsen, blifvit hos Hr t. f. öfverståthållaren anförde öfver magistratens, den 40 Februari detta år gifne utslag, hvarigenom sådane grosshandelssocietetens ledamöter blifvit vägrade rättizhet att deltaga i val till borgerskapets äldste, och hvilka besvärshandlingar vid Hrr äldstes sammankomst den 7 sistlidne Mars blifvit bordlagda. Efter någon diskussion om denna frågas ytterligare bordläggande, hvilken diskussion, såsom icke innefattande någonting af intresse för allmänheten, vi här förbigå, och sedan genom votering blifvit afgjordt, alt saken nu skulle företagas till afgörande. upplästes besvärshandlingarna i målet. Derpå yttrade sig . Hr BRINCK: Ått den nu upplästa, till Kongl. Öfverstäthåliareembetet ställda och afåtskillige judiske nationens här bosatte medlemmar undertecknade besvärsskrift är ganska sakrik och med mycken skicklighet författad, kan icke nekas; de hafva framdragit alla de skäl, som kunna gifva stöd för deras påstående, och det kan tydligen synas, att de lägga mycken vigt på framgången deraf. Jag medgifver, att. vid en hastig genomläsning, det vill synas såsom hade deras anspråk skäl för sig, ehuru de, vid närmare granskning. icke bålla prof; och jag tror dessutom, att om man äfven med bästa vilja söker understödja deras begäran, det numera likväl icke kan lyckas, sedan alla autoriteter afslagit en likartad fråga, nämligen den, om grossbhandlanden baron Kantzows behörighet att deltaga i val eller kunna väljas till ledamot bland borgerskapets äldste, ehuru baron Kantzow är född svensk undersåte, af evangelisk lutherska läran, samt dessutom i 46 år varit rätter borgare härstädes och såsom sådan innehaft alla borgerliga rättigheter, när — säger jag, intet hinder emot hans behörighet förefanns uti grundlagarne, han likväl af alla autoriteter frånkändes förenämnde rätt, af skäl, att han tillfälligtvis bekom ett adelsdiplom i arf efter sin fader, och hvilket frånkännande äfvenledes af Hans Maj:t i nåder gillades, hyser jag intet tvifvel, att denna fråga icke skulle varda på enahanda sätt afgjord. Imedlertid. torde nu vara på sitt ställe, att närmare granska de skäl, klaganderne upptaga såsom stöd för besvären; de påstå nämligen, att Kongl. förordningen af den 9 Januari 4772 skulle genom Kongl. förordningen af den 30 Juni 4238 vara upphä ven; men detta mäste vara en irring, ty den förre handlar om sättet att välja femtio äldste och taxeringsmän, och den sednare om mosaiska trosbekännares rättigheter och skyldigheter; den förre är tillkommen för Stockholms borgerskap, den sednare för Judarne. 418338 års förordning omtalar icke någon annan förordnings suspendering eller upphäfvande, än judereglementet af den 27 Maj 1782. Således kan jag icke, för min del, anse eller medgifva 4772 års förordning vara upphäfven; jag vill så mycket mindre medgifva det, som detsamma ännu alltid tillämpas af Stockholms magistrat vid så beskaffade val, som deri nämnas; och när man således jemför riksdagsordningens 44 2 punkten, der det står: Valen förrättas af 350 elektorer, utsedde bland borgerskapet, efter lika klassifikation som stadens 50 äldste, samt 48 8 af samma grundlag, sista punkten: Personer af någon annan främmande lära, än den reformerta, kunna ej vara riksdagsmän, med 14782 års förordning 4 mom., som lyder: Dock må ingen annan i valet deltaga eller röst afgifva, än de, som, enligt redan utkomne eller bädanefter utkommande stadgar och förordningar, äro berättigade att välja riksdagselektorer, så synes mig ganska klart, att mosaiska trosbekännare icke lagligen kunna eller böra deltaga uti val eller kunna väljas till ledamöter bland borgerskapets äldste, och jag måste således, äfven om jag skulle önska dem denna rätt, likväl bestrida dem deras begäran. Jag kan icke bjelpa. att det synes obilligt, men så länge Judarne förblifva en egen nation, ett samhälle för sig, och icke öfvergå till christna läran, så utgöra de bestämdt en stat i staten, hvars intressen, i de flesta fall, icke låta förena sig, med det stora, allmänna intresset. Derjemte torde billigtvis den fråga kunna göras: hafya Judarne i allmänhet drifvit sådana yrken, som varit nyttiga för landet och de samhällen, de tillhört? Jag säger i allmänbet, ty att förneka undantag, vore obiligt; men, med detta undantag gjordt, måste jag besvara frågan med nej. Uti de ingifna besvären åbeopas af klaganderne sjelfve 2 af Kongl. Maj:ts vådiga förordning af den 30 Juni 1838; också jag vill åberopa nämnde paragraf och tror, att om beväranderna äfven skulle hysa något hopp derom, att le af mig förut antydde skäl kunde bortresoneras, ärer det, i sådant fall, blifva just förenämnde para;raf, som för dem är den svåraste, ehuru de synas ro sig lätt komma den förbi. Der står, bland anlat: Icke må mosaisk trosbekännare ega att välja Her kalla prest, eller kyrkobetjening inom svenska Srsamlingarna, eller vara ledamot i direktioner eller . . ee ee I LÄPP oo Kf ak. Re 4 P2 Av wi er I