muskiterne och är till och med nyttig för he san; i Paris kan man af en snillrik och excentris qvinna hålla till godo med karkläder och cigari munstycke af silfver, ty snille blir med små ar stötligheter ändock alltid snille, och äfven ko! venansen måste böja sig för detsamma; men ni dessa narraktiga qvinnor, som vilja ge sig min: att vara originella, utan behag och som sjelfsvå diga barn vårdslöst sträcka sig på divanen i s: longen och blössa med sin cigarr — då bör e dylik ap-komedi gisslas af alla, som icke ofö dröjligen vilja se dragon-officerare vid sybåge och kyrassier-löjtnanter vid stickstrumpan. Börr skref en gång: De eleganta Fransmännen röt ickev; nu är det helt annat: man kunde säg hvilken elegant Fransman röker ej? Om damerna allt mer och mer klaga öfver de föga älskvärdheten hos karlarne, så äro de doc ofta sjelfve skulden dertill. Hos de Parisisl lejoninnorna, är föga fråga om kärlek; de är så kallade starka gvinnor, karlvulna fruntimme känslan af kärlek är dem vidrig, de hålla me af sina hästar, än sina männer. Ifall stilen uj penbarar menniskans innersta väsen, hennes sjö så hafva lejoninnorna, säkerligen ingen själ, t de skrifva förfärligt. Heine ville till och me påstå, att. de Fransyska flickorna i atlmänh icke älska. Emot detta påstående tala de mån: sjelfmorden, föranledda af kärlek, de många offe som Fransyska flickor, till och med de af tv tydigt rykte, bringa sina älskare. Den Frans) ska kärleken yttrar sig blott bäftigare och sin ligare; de Tyska flickornas är renare och me svärmisk. Troheten är större i Tyskland; me att förneka Fransyskorna kärlek vore att förnel deras tillvaro. Till och med lejoninnornan ha va en gång älskat, men nu, sedan de blifvit joninnor, hafva de icke mera tid med sådan de måste upprätthålla sitt herravälde inom mc dets verld. I förra seklet samlade sig de borgerliga .fami jerna om söndagarne i sina kretsar, och hvar oc en medförde till aftonmåltiden den glädtighet oc den aptit, som man nu utbytt emot stormand nöjen, baler och aftonsällskaper. Dessa familje måltider kommo bel-espriterne och de fattig skriftställarne till godo. Nu bortdör familj-lifve allt mer och mer i Frankrike, de husliga kre! sarne äro öde, och kaffebusen draga de gamle di der den politiske kannstöparen spelar mästar de. unge dit, der de sammanträffa med vällustin gar, om icke med bedragare, och låta förleda si till hvarjehanda utsväfningar. Man skulle för öfrigt irra sig om man trodd att det icke funnes en och annan vinkel i Pari der man kan undandraga sig tyranniet af de sc der, som gifva sig ut för populära. Paris är allt för rikt, stort och brokigt, för att icke äfven er bjuda lugna ställen, der hvarje beröring med da gens lejon och lejoninnor undvikes, eller der d blott då och då, vid stora fester och såsom e! slags kuriositet inbjudas. Det finnes äfven en s hermetiskt sluten legitimistisk sällskapskrets, a! till och med denna beröring kan helt och hålle undvikas. Utlänningarnei Paris, isynnerhet d Anglo-amerikanska familjerna, bilda åter en ege sfer, de förnäma Ryska och några diplomatisk familjer likaledes. Grefvinnan Appony har sin hill och stora sällskapskrets, den förra mest samman satt af legitimistiska beståndsdelar, den sednare : mera blandad beskaffenhet. Grefvinnan välje mera vid sina inbjudningar, Engelska ambassade utsträcker mera sina; tonen i båda kretsarne stå i samma förhållande. Man har fråntagit de hö gre stånden deras företrädesrättigheter; det med födda och det som uppfostran gifvit af god to har man, isynnerhet i Frankrike, icke kunna fråntaga dem, och penninge-aristokratien är änn långt ifrån att dela detta företräde med de gaml slägterna. — Dertill fordrades i sanning, att ho skulle mera bemöda sig om att äfven blifva in telligens-aristokrati; men hon säger: hvartill be höfves intelligens, då vi hafva penningar? Der före ser hon också alitid med beskyddande mi ned på intelligensen, och blir derigenom lika ha tad, som de Fransyska konstnärerne hata Enge! ska sällskapskretsarne, der en artist hyres, liksor en betjent, för att roa sällskapet, och betales all efter som han är på modet eller äger beskydda rinnor. I Paris finnes för närvarande icke någo rn Sa Ar a gr an rn a vr nn