az i n nm
fruntimret, jag vill tro att ni på det-nogaste har
uppfyllt allt; men tillstå åtminstone att ni vari!
ganska rädd.
— Rädd! min fru! svarade Cambien, i det har
emot sin vilja förlorade kontenansen, ni tror så-
ledes inte hvad som blifvit er sagdt.
— Jag tror det så mycket mer, som ni.
detta ögonblick rodnar deröfver, inföll fru Caus:
sade med ett obevekligt skämt.
— Jag rodna, jag, sade eleven i Saint Cyr
hvars ansigte tycktes vilja täfla i glans med han
lysande nattrock; jag svär, min fru, ; på att n
bedrar er. För att kunna borttaga pudret ui
ansigtet, har jag varit tvungen att gnida de
mycket länge .-.-. der har ni orsaken hvarför jag
nu ser rödare ut än vanligt ... och alldeles inte
derför att jag varit rädd ... jag är väl intetbarr
hel!er .-- fråga min onkel får ni höra ...
Servian svarade med ett skalkaktigt tecken pi
den bedjande blick, med hyilken hans systersor
vände sig till honom, tog sedermera högtidlig
och allvarsamt utseende af ett vittne, som jafläg
ger sin berättelse inför. domstolen.
— För att hålla mig tillsanningen, sade han
bör jag förklara, att Felix uppfört sig tappert ut
sin rol som spöke. Jag tror att männer vi
hans ålder skulle kunna förvärfvasporrarna på
ett mer oförskräckt sätt. :
— Sedan herr Servian gått i borgen för sir
systersons mod, skola vi hädanefter tro på de
som på en trosartikel, inföll lifligt fru Caussade
herr Servian är för mycket erfaren i hvad son
angår mod, för att hans omdöme ej skulle eg
autoritet.
Dessa ord åtföljdes af ett så gäckande uttryck