skjutas tills Thorsdagen d. 27 dennes kl. 41 fö middagen, och Allehanda bifogade dervid någ reflexioner öfver den beklagansvärda likgiltighe som sålunda visat sig för en så vigtig sak, m dan den minsta lustbarhet kan sammanlocka fl Te tusen personer. Hvad den nu ifrågavarande sammankomste serskildt beträffar, så torde väl orsaken till c närvarandes fåtalighet med terlig visshet kun! sökas icke precist uti en så allmän likgiltigh som Allehanda förmenar, utan snarare deruti, a underrättelse om sammankomsten ej blifvit al mänheten med nog sorgfällighet meddelad — de lärer blott genom annons i Dagbladet blifvit til kännagifven — och det lär icke vara tvifvel ur derkastadt, att antalet nästa Thorsdag blifver vic större, sedan uppmärksamheten nu blifvit fästa derpå. Detta hindrar likväl icke, att Allehanc öfverhufvud har rätt uti anmärkningen om de brist på intresse för allmänna angelägenheter, e ler kanske ännu rättare, den rådlöshet och sak nad af associationsanda, som man här i hufvud staden röjer så snart en förening af gemensam ma krafter erfordras för att verka till något all mänt ändamål. Det bästa beviset på en såda brist har man visserligen uti Organisationen hufvudstadens förvaltning. Funnes här någo verklig public spirit, och om Stockholms bor gare vore lifvade af ett allmännare intress att erhålla en ändamålsenlig styrelse, så vor det väl till exempel ej tänkbart, att de ick långt för detta hade förskaffat sig en reform a den närvarande inrättningen med öfverståthållare platsen, tillkommen under en despotisk regering omfattande alltför mycket göromål för em ensan person, att icke något deraf måste vanskötas, ocI mera liknande en rysk generalguvernörsplats, äl ett municipalembete i ett lagbundet samhälle. De är nämligen lätt att begripa, att så länge en a hofvet tillsatt embestman på detta sätt skall sin person förena nästan hela den verkliga mak ten och beslutanderätten i en mängd de vigtigast angelägenheter, och ensam taga hedern afallt son uträttas, så saknas en af de hufvudsakligaste drif fjädrar, som ofta till någon del ingå i beräkninger vid medborgares frivilliga mödor för det allmän na; och säkert är, att innan någon förändring ske: i denna organisation, komma de så kallade kommunalbestyren alltid att blifva jemförelsevis a föga betydenhet och inflytande, samt att vegeter: med ett svagt lif. Likaså kan man väl utan miss tag säga, att om en allmännare anda funnes, skulle snart en ändamålsenligare organisation vinnas del inom sjelfva borgerskapet, till förändring af de nuvarande klassväsendet, dels också i hufvudsta dens ekonomi och drätsel, till erhållande af större enhet, sammanhang och enkelhet i dessa delar som -nu utan nytta borttaga långt flere personer: tid, än verkligen kunde behöfvas, uti de serskild: kommissionerna etc.. Men detta skall väl äfven er gång i sinom tid komma, ehuru det troligen ännu torde dröja.