tarteys tokiga bref, det var just ett skönt ma:
nifest emot repeall Hur kan väl den träbocker
tro, att folket skulle afhålla sig från politik, så
jän:e allt är så, som han beskrifvit det. När har
yttrade, att Times arghet att karaktisera det Ir.
ländska folket såsom vildar, och dess prester så.
som; skurkar i messkåpor, väckt dess vrede, si
hade han på samma gång förklarat, alt deras hjer-
tan Mäster värdjas vid att hafva någon gemensam.
het i-lagstiftning med ett land, der en sådan tid-
ning som Times kunde äga inflytande (bifallsrop)
Talaren ville nu egna återstoden af sitt Lf ål
unionens , upphäfvande. Han frågade icke efter
hvarken. Whigs eller Tories, eller deras partitvi-
ster... Horning Chronicle, kantänka, berättar oss,
att vi endast arbeta för att åter bjelpa Whigs
till styret (skratt); men talaren hade blott en en-
da sak i sigte, och det var återställandet af det Ir-
ländska parlamentet (höga bifallsrop). Han skulle
likväl icke uppfylla mera än en del af sin pligt.
om han ej visade dem huru repealy skulle gå
till (hör, hör!) Man kunde säga, att om de fort-
foro på detta sätt, höllo allmänna sammankomster.
men icke skredo till någonting praktiskt, så skulle
deras bemödanden ej anses för annat, än skott i
luften. --Talaren hörde häromdagen ett rop såsom
åskan vid Cape Clear. och hvilket i går genljöd vid
sjön Corrib — att Irländarne måste styra Irland.
De tusental, som strömmade hit; från alla trakter af
landet, hvad annat kommo de väl hit för, än att in-
skrifvå sina namn i Repeal-associationens register?
(I folkhopen ropades: Ja, och att dö för repeal
äfven; iom så behöfves.) . Talaren ville icke, att
de skulle gå längre än inskrifva sig i repealför-
eningen. Fiöge han först 3 millioner repealersa,
så voreshan viss om framgång. Det är någon i
hopen, som utlofvar. den (rop af; ,alla! allalv).
Välan; gil blött tälaren 5 millioner repealers,, och
han, för sin del, skölle göra profetian tillsanning.
Han vore endast, .son af en landtman, uppfostrad
för detta Yrke; och han.stod på: lika fot med hvar
och en af de nättarande (rop af: nej, nej, nejlv).
Om han gjort.sig.elt namn, som ljöd från Al-
perha till Andernas. toppar, så var det emedan
ban sträfvat och arbetat för Irland (höga bifalls-
rop), hvar, och en af dem kunde göra detsamma.
Underhuset förkastade flere gånger emancipatio-
nen; öciy fastän en af.den kungliga familjen aflagt
en ogudaktig d på; att den aldrig skulle beviljas,
så blef ,den det dock till slut. Ingen enda af den
kungliga familjen har någonsin gjort ed på, att
repeäls ej skall gå igenom. Låt blott Ludvig
Filip skicka en årmå till Spanien, för att drifva
bort: odjuret. Espartero, Förenta Staterna besätta
Ortgongebitet; eller Ryssland rikta sin uppmärk-
samhet åt de brittiska besittningarna i Indien, och
vi skola få repeal inom en, half timma (hör! och
bifallsrop). Men om vi äfven antaga, att histo-
riens bok vore helt och hållet tillsluten, och att
hvarje nation, som länge hatat England, nu bör-
jade älska det lika, varmt, som den förut af allt
bjerta afskytt. det — om vi antaga, att lord Clan-
arty bade rätt, då han sade, att engelska parla-
mentet aldrig sku!le bevilja unionens upphäfvande,
så ville talaren likväl möta honom fot mot fot
och säga honom, att Irländarne sjelfve kunde till-
vägabringa unionens upphäfvande (häftiga utbrott
af hifall); ty vår, bederliga drottning kunde verk-
ställa den. Det är konstitutionel lära, att ingen-
ting kan göra ingrepp i kronans prerogatif, så
vida det icke Sker genom tydliga. ord i en par-
lamentsakt. Talaren behöfde Irland till ryggstöd,
och då han det hade, så skulle ministrarne råda
drottningen, att säga ja till repeals När ban
fått 3 millioner repealers,, så skulle han bedja
300 af dem, som folket hade så mycket förtro-
ende till, att det betrodde dem 400 L. De skulle
mötas i Dublin, och när de, vid frukostbordet,
talade om sina angelägenheter, bröto de mot in-
gen lag, ty ingen lag kunde hindra dem att äta
tillsammans; de behöfde icke väljas till delegater
för något specielt uppdrag; och sedan skulle de
uppsätta den blifvande konstitutionen för irländska
parlamentet. Talaren ville hafva 300 af de yp-
perste i Irland och (pekande på lord French), den
der herren skulle vara en af dem. (Höga bi-
fallsrop.) Visserligen vore ingen förbunden att
Iyda hvad de beslöto, men Amerikanerne voro
icke heller förbundne, att lyda hvad kongressen i
Washington heslöt. (Starka bifallsrop.) Talaren
uppdrog till slut, i ett glödande språk, en mål-
ning af det-blifvande irländska Underhuset. Han
var en beundrare af naturens skönhet; menhvad
kunde jemföras med den sublima anblicken af de
ofantliga fölkmassor, som,den dagen skulle ström-
ma tillsammans; för att-ådagalägga- sin. kärlek för
frihet och. fädernesland.
SA TAR NOA oo