STOCKHOLM den 30 Juni.
De på förmiddagen med snällpost ankomna ut-
ländska tidningar medförde underrättelser från
Paris af d. 49 och från Hamburg af d. 24 dennes.
FRANKRIKE.
Man omtalar nu åtskilligt, som utvisar, att den
andel Spanska enkedrottningen tager i insurrek-
tions-affärerna, icke är obetydlig. General Cor-
dova, som afgått till Andalusien, hade med sig
för hennes räkning 230,009 francs i penningar och
en half million i vexlar. Grefve Tournon åtfölj-
de honom. TImedlertid synes ej stämningen i
Spanien vara sådan, att för henne personligen nå-
gonting kan lyckas.
Den 43 Juni firades å engelska ministerhotel-
let högtidligen minnet af slaget vid Waterloo.
Oaktadt lord Cowley är broder till hertigen af
Wellington och således fåten kan på sitt vis an-
ses såsom en segrarens familjfest, finner man dock
det underligt, att just nu, under den spänning,
hvari spanska sakerna försätta de begge kabinetten,
väcka upp sorgliga minnen för fransmännen.
Fördelarne öfver Araberne i Algerien beskrif-
vas med hvarje post allt mer betydliga. Nästan
alla kolonnerna hafva haft framgångar. Kom-
munikationen med Tenez är fri, och man tror
sig nu eme:lan de hufvudsakligaste stationerna
icke behöfva eskorter.
SPANIEN.
Det är alldeles afgjordt, att Barcellona har
deltagit i resningen. Afven Fort Montjuic skall
vara öfvergifvet af regeringens trupper; men oak-
tadt insurrektionen härigenom fått en betydlig
styrka, rapporterar general Seoane till regenten,
att han kan svara för Arragonien och i allmänhet
för truppernas trohet.
PORTUGAL.
I deputeradekammaren hade förslaget, att ned-
sätta anslaget för hofvets underhåll, icke gått ige-
nom; men ministeren hade försäkrat, att drott-
ningen frivilligt skulle afsäga sig 30 och hennes
gemål 40 contos (hvarje conto utgör omkring 910
piaster).
STORBRITANNIEN.
I en af Underhusets sednaste sessioner ökte
Hr Lane Fox med åtskilliga skriftens språk be-
visa, att irländska Katboliker icke kunde sitta i
engelska parlameptet, och att de, som nu hafva
säte der, borde utdrifvas ur Huset. Hans tal bade
intet annat resultat, än att väcka allmänt löje.
En annan parlamensledamot, Hr Blewitt, frå-
gade generaladvokaten, huruvida det vore fören-
ligt med engelska konstitutionen, att konungen af
Hannover, såsom hertig af Cumberland, vore le-
damot af Öfverhuset, af hemliga rådet och fält-
marskalk i armeen, då han är en sjelfständig, ja
despotisk, monark i ett annat rike? Om han nu,
i denna sin sednare egenskap, förklarade krig emot
England, åt hvars drottning han svurit trohetsed,
och fäktade emot den armå, der han hade befäl
såsom fältmarskalk, huru skulle väl detta bära
tillsammans? Generaladvokaten vägrade svara och
Husets talman afejorde, att han häri hade rätt.
TYSKLAND.
Den i Leipzig utkommande Deutsche Allgemeine
Zeitungn, som för omkring ZY, år sedan förbjöds
i Preussen både att läsas: och transporteras genom
landet, har nu, under sin nye redaktör, professor
Bälav, gjort bot och bättring och blifvit så god,
att förbudet, emot dess cirkulation i Preussen,
blifvit återkalladt. Ifrån och med den 4 Juli får
den åter införas.
Preussische Staatszeitung, byter ifrån nästa
månads början om namn, och kommer att hä-
danefter heta: ,Allgemeine Preussische Zeitungn.
Dess egenskap af officielt blad upphörer för alla
andra artiklar än de, som stå betecknade med
ordet nojficiell.
I Rhenprovinsen yttrar sig en stor fruktan för
införandet af det nya preussiska förslaget till kri-
minallag, i stäliet för den hittills der gällande
Codex Napoleon. De nya lagstiftarne i Preussen
lära hafva en lika stark smak för prygel, som
ett visst svenskt ex-statsråd för några år sedan
uppenbarade i den beryktade s. k. Prygelbolen.
I Rhenprovinsen tycker folket ej om prygel, och
undanber sig derföre den tilltänkta kungliga nå-
den med den nya kriminallagen. En travestering
har i Cöln, med anledning häraf, utkommit af
Beckers bekanta Rheinlied), i hvilken första stro-
fen lyder så här:
Wir awollen sie nicht haben, die Prägel an
dem Rhein,
Wenn auch viel edle Knaben geprigelt wollen
seyn In
Äfven från scenen har oviljan emot prygelsyste-
met gifvit sig luft. Då Mozarts Don Juan ny-
ligen uppfördes i Cöln, och Don Juan befallde
Leporello att bjuda guvernören till supern, sva-
rade Lenorello: ,Nefj. det gör jag icke, äfven om