RELIGIÖSA ÅSIGTER FRÅN CHRISTENDO-
MENS FÖRSTA TIDER.
Doktor Fr. v. Baader bar uti sin år 4844 ut-
gifna afbandling, kallad Morgenländische und A-
bendländische Katholicismus, sökt visa dels oför-
enligheten mellan christendomens anda och den
Vesterländska kyrkoförfattningens absolutism samt
den blinda undergifvenbeten under en pontifex
maximus, dels det förkastliga uti, att vilja binda
trosläran vid åsigter och tolkningar, som blifvit
bestämda genom fordna conciliers beslut, och
åberopar till stöd för sina påståenden åtskillige
yttranden af de äldste kyrkolärarne, hvilka alla
yrka tolererände och en förnuftig pröfning af tros:
lärorna. En. del deraf anföras här nedan, såsom
tjenande till en intressant jemförelse emellan de
första seklernes biskopars åsigter i ämnen, som :
våra dagars religiösa frågor börjat blifva af störst:
vigt, och våra egne biskopars och myndige pre-
laters sträfvande, att under sjelfva den protestan-
tiska läran uppresa ett nytt påfvevälde. De ifrå
savarande uldragen införas här nedan efter tid.
följden:
Ignatius, Martyr, biskop i Antiochia, död 408.
Hvar och en som blindt följer dem; som af.
vika från sanningens väg, skall icke ärfva Gud:
rike, och den som har förmåga att skilja sanning
från villfårelse och ej begagnar denna sin för.
måga, utan tanklöst följer en lögnaktig prest (pa-
storem) skall af Gud straffad varda. (Epist. ac
Philad. et ad Ephes.)
Ty icke har Gud gifvit oss förnuftet förgäfves:
icke heller är det underligt, att wi förblifva i
RASET T ST ar Er ee a bära pr i AR nr AT a