BREF FRÅN NORRA AMERIKA.
Uti Skara Tidning läses nedanstående artikel,
hvilken utan tvifvel skall läsas med samma del-
tagande, som flera föregående genom Aftonbladet
meddelade underrättelser, rörande de Svenska ko-
lonisterne der i landet, och serdeles de unga brö-
derne Friman: s
Med största nöje har den Svenska allmänheten
under de föregående åren inhemtat de underrättelser,
hvilka Hr Sekreteraren Carl Friman och dess söner
tid efter annan meddelat rörande deras utvandring
till Nordamerika om våren år 1838 och bosättning i
Visconsin Territory af de Förenta Amerikanska Fri-
staterna. Hvem har ej beundrat det ihärdiga mod,
hvarmed den gamle mannen och hans unga, raska
söner åt sig, på urgammalt Nordmannavis, röjt land
och byggt bostad i ett nytt fäådernesland? Det vackra
exemplet har fått efterföljd. Innan kort torde vi få
se ett nytt Svithiod uppstå på andra sidan verldshbaf-
vet; emedan vi ur derrättas, att nybyggare från Skan-
dinaviska balfön stundeligen till samma land öfver-
komma. Men Hr Friman och hans söner tillhör den
äran att härtill hafva lagt grunden och att hafva va-
rit de förste Svenske kolonister uti det inre af Nord-
amerika. Vi hafve således med största intresse följt
deras företaganden och dertill önskat dem lycka och
framgång. Men sällan krönas menskliga verk af så
oafbruten framgång, att ej olyckan äfven tillröfvar sig
sin andel deri. Hr Friman utsände under förliden
sommar åter en förhoppningsfull son) — densamme,
hvilken för sjuklighets skull med fadren till fädernes-
landet för 3 år sedan återvände, men nu återvunnit
helsa och utvecklat sina krafter — för att bosätta sig
hes sina bröder i Amerika. Han hade fått en Svensk
reskamrat, N. H. Melander, från Småland. Öfverfar-
ten gick väl och ovanligen skyndsamt, och den 46
sistl. Augusti anlände de till Boston i Nordamerika
Men der försvann Herman Friman helt plötsligen.
icke utan starka misstankar, att reskamraten vari
orsaken till detta försvinnande. Vi vilja, för den a
sorg förkrossade fadrens och brödernes skull, hoppas
det bästa och att den försvunne må tillrättakomma
) Se denna Tidn, 4842, J4 40, 41,