6:o Har Crona försålt några kartor till häradshöf-
dingen Jacobi? Crona erinrade sig ej huru härmed
förhållit sig, och då han ytterligare tillfrågades, huru
han kunde lemna ett så beskaffadt svar, enär han
förut tillkännagifvit, att han icke till någon, utom
till bäradsköfdingen Hygrell, afyttrat kartor,. så för-
modade han, att häradshöfdingen Jacobi icke af ho-
nom köpt några.
7:0 Vid hvad tid och:hvarest gjorde Crona härads-
höfdingen Jacobis bekantskap? Crona visste ej huru-
vida han kände bemäldes. bäradehöfding samt tillade,
alt det ej vore sagdt, det han: skulle känna alla Stock-
holmsboern.
8:o Det har blifvit uppgifvet, att häradshöfdingarne
Jacobi och Hygrell innehaft kartor, af hvilka den
förres äro,:och den sednares måste antagas hafva va-
rit falska, enär Meurlivg erkänt sig hafva erbållit dem
från Husberg och de således sannolikt varit af be-
skaffenhet som de öfriga, hvilka Meurling på lika
sätt skall hava åtkommit. Då de förklaringar Cr na
lemnat öfver uttrycken i sina bref till Husberg, om
små och stora handlingars inlemnande till tingen och
att han med ordinarie personer fått att göra, icke
äro sådane, att de ens för sannnolika och än mindre
för sanningsenliga kunna antagas, så förständigas Crona
att uppgifva, huruvida han ej med dessa uttryck ve-
tat meddela Husberg sina förhoppningar, att kunna
till bäradshöfdingarne Hygrell och Jacobi afyttra kar-
tor? Crona förnekade att uttrycken antydt så beskaf-
fade förhoppningar, som destomindre kunnat ega rum,
som han med den sednare haft ingen och med den:
förra endast förut tillkännagifne transaktionen.
9:0 Crona skall för grefve Seth hafva uppgifvit, att
han erhållit penningelån på en af Husberg utirändi-
gad skuldsedel. Af hvem erhöllos dessa penningar
och huru beskaffad i öfrigt var denna affär? Crona
förklarade, att grefve Seth alldeles misstagit sig. Cro-
na har ej erhållit penningar för eller infridt någon af
Husbergs utgifna skuldsedlar, med undantag af den
till grefve Seth.
d) Fill Meurling:
4:0 Erkänner Meurling riktigheten af Cronas upp-
gift, att Crona, emot hypothek af kartor med 130
Rådrs värde, lemnat Meurling kontant 427 Rdr, vid
den tid sistlidne höst, då Meurling , företog resan hit,
samt alt Meurling, vid sih återkomst, tillstyrkt Crona,
att uppbränna hypotheket? Hvarken vid berörde el-
ler annat tillfälle, har Meurling lemnat Crona kartor,
men af sin ägde fordran bos Crona för det hypothek
Stoltz emöttagit och för hvilket Crona borde redovisa,
uppbar Meurling vid sin afresa förberörde-427 Rdr.
9:o Huru stort belopp af de till Kruse lemnade kar-
tor har Mturlidg återbekommit? Meurling ville erin-
rå sig att han återfätt för 125 Rdr.
3:o Erkänner Meurling riktigheten af Rosenströms,
Danctliuss, vön Scherens och Dahlborgs vittnesberät
telset? Meurling svarade härtill ja.
4:o Hvarföre uppgaf Meurling till Dahlborg, att han
erhållit Kartöthe från en domare på landet? Denna
uppgift förnekade Meurling; till äfvemtyrs har han
sagt, att han fått dem af en person, som är karte-
sigilfate förtäljningsman hos. en domare.
30 Metrhidg bar uppgifvit, att, under Husbergs
vistaride i Stockholm höstetiden 4844, kartor blifvit
Meurling erbjudne. För huru stort belopp inläto sig
då Husberg ock Meurling med hvarandra i handel,
och när har återstoden af Husberg blifvit lefvererad?
Hasberg vistades i Stockholm från November månad
4841 till Mars eller April månader 1842, och det var
först emot slutet af hans vistande derstädes, som han-
deln skedde. Meurling emottog då för omkring 4000
Rår och återstående 500 Rdr har han sedermera be-
kommit.
6:0 Wallman har uppgifvit, att han såsom afräk-
ning å betalningen för hästarne erhöll kartor för om-
kring 230 Rdr samt att han, vid Skenninge marknad,
emottog ytterligare ett parti kartor och uthändigade
recipisse för 4666 Rdr 32 sk. Ingick den redan
skedda afbetalningen i detta belopp, så att Wallman
uthändigade recipisse äfven för de kartor, som skulle
betäcka hans fordran? Meurling försäkrade att sist-
berörde förhållande egt rum. Vid skeendeliqvid, söm,
enligt öfverenskommelse, skulle lemnas af Wallman i
Januari månad detta år, borde Wallman få räkna sig
till godo de fordringsbelopp han hos Mcurling ägde;
men någon skriftlig förbindelse derom hade Meurling
ej uthändigat.
7.0 Erkänner Meurling riktigheten af stadskassören
Lundells utsago? Endast den omständighet, att Meur-
ling verkligen med kartor liqviderat sin skuld till
Lundell, ville Mcurling erkänna: Lika oriktigt som
Lundell uppgifvit, att Meurling varit för skulden lag-
sökt och hotad med bysättning, lika sanningslöst är
äfven hans utsago om den åtkomst till kartorne,
Meurling skall hafva meddelat, och om sättet huru
liqviden skett. Beloppets indrifvande hade kammar-
skrifvaren Landberg om händer och icke ens fråga om
lagsökning uppstod. Meurling erinrar sig ej hvad
han föreburit i afseende på åtkomsten till kartorne,
men vet bestämdt, att han icke sagt sig hafva- erbål-
lit dem såsom lån. Meurling lemnade till Lundell
kärtor för 830 Rdr och således utöfver hvad han var
skyltiig, samt emottog af Lundell skillnaden med kon-
tanta penningar. Då, till följd häraf, Lundells utsago
i sistberörde omständighet samt rörande lagsökningen
afviker från sanningen, förmodade Meurling, att nä-;j
got förlitande till hans utsago i öfrigt ej bör kunna
lemna: : dock var Meurling icke i tillfälle att genom