6:o Har Crona försålt några kartor till häradshöfdingen Jacobi? Crona erinrade sig ej huru härmed förhållit sig, och då han ytterligare tillfrågades, huru han kunde lemna ett så beskaffadt svar, enär han förut tillkännagifvit, att han icke till någon, utom till bäradsköfdingen Hygrell, afyttrat kartor,. så förmodade han, att häradshöfdingen Jacobi icke af honom köpt några. 7:0 Vid hvad tid och:hvarest gjorde Crona häradshöfdingen Jacobis bekantskap? Crona visste ej huruvida han kände bemäldes. bäradehöfding samt tillade, alt det ej vore sagdt, det han: skulle känna alla Stockholmsboern. 8:o Det har blifvit uppgifvet, att häradshöfdingarne Jacobi och Hygrell innehaft kartor, af hvilka den förres äro,:och den sednares måste antagas hafva varit falska, enär Meurlivg erkänt sig hafva erbållit dem från Husberg och de således sannolikt varit af beskaffenhet som de öfriga, hvilka Meurling på lika sätt skall hava åtkommit. Då de förklaringar Cr na lemnat öfver uttrycken i sina bref till Husberg, om små och stora handlingars inlemnande till tingen och att han med ordinarie personer fått att göra, icke äro sådane, att de ens för sannnolika och än mindre för sanningsenliga kunna antagas, så förständigas Crona att uppgifva, huruvida han ej med dessa uttryck vetat meddela Husberg sina förhoppningar, att kunna till bäradshöfdingarne Hygrell och Jacobi afyttra kartor? Crona förnekade att uttrycken antydt så beskaffade förhoppningar, som destomindre kunnat ega rum, som han med den sednare haft ingen och med den: förra endast förut tillkännagifne transaktionen. 9:0 Crona skall för grefve Seth hafva uppgifvit, att han erhållit penningelån på en af Husberg utirändigad skuldsedel. Af hvem erhöllos dessa penningar och huru beskaffad i öfrigt var denna affär? Crona förklarade, att grefve Seth alldeles misstagit sig. Crona har ej erhållit penningar för eller infridt någon af Husbergs utgifna skuldsedlar, med undantag af den till grefve Seth. d) Fill Meurling: 4:0 Erkänner Meurling riktigheten af Cronas uppgift, att Crona, emot hypothek af kartor med 130 Rådrs värde, lemnat Meurling kontant 427 Rdr, vid den tid sistlidne höst, då Meurling , företog resan hit, samt alt Meurling, vid sih återkomst, tillstyrkt Crona, att uppbränna hypotheket? Hvarken vid berörde eller annat tillfälle, har Meurling lemnat Crona kartor, men af sin ägde fordran bos Crona för det hypothek Stoltz emöttagit och för hvilket Crona borde redovisa, uppbar Meurling vid sin afresa förberörde-427 Rdr. 9:o Huru stort belopp af de till Kruse lemnade kartor har Mturlidg återbekommit? Meurling ville erinrå sig att han återfätt för 125 Rdr. 3:o Erkänner Meurling riktigheten af Rosenströms, Danctliuss, vön Scherens och Dahlborgs vittnesberät telset? Meurling svarade härtill ja. 4:o Hvarföre uppgaf Meurling till Dahlborg, att han erhållit Kartöthe från en domare på landet? Denna uppgift förnekade Meurling; till äfvemtyrs har han sagt, att han fått dem af en person, som är kartesigilfate förtäljningsman hos. en domare. 30 Metrhidg bar uppgifvit, att, under Husbergs vistaride i Stockholm höstetiden 4844, kartor blifvit Meurling erbjudne. För huru stort belopp inläto sig då Husberg ock Meurling med hvarandra i handel, och när har återstoden af Husberg blifvit lefvererad? Hasberg vistades i Stockholm från November månad 4841 till Mars eller April månader 1842, och det var först emot slutet af hans vistande derstädes, som handeln skedde. Meurling emottog då för omkring 4000 Rår och återstående 500 Rdr har han sedermera bekommit. 6:0 Wallman har uppgifvit, att han såsom afräkning å betalningen för hästarne erhöll kartor för omkring 230 Rdr samt att han, vid Skenninge marknad, emottog ytterligare ett parti kartor och uthändigade recipisse för 4666 Rdr 32 sk. Ingick den redan skedda afbetalningen i detta belopp, så att Wallman uthändigade recipisse äfven för de kartor, som skulle betäcka hans fordran? Meurling försäkrade att sistberörde förhållande egt rum. Vid skeendeliqvid, söm, enligt öfverenskommelse, skulle lemnas af Wallman i Januari månad detta år, borde Wallman få räkna sig till godo de fordringsbelopp han hos Mcurling ägde; men någon skriftlig förbindelse derom hade Meurling ej uthändigat. 7.0 Erkänner Meurling riktigheten af stadskassören Lundells utsago? Endast den omständighet, att Meurling verkligen med kartor liqviderat sin skuld till Lundell, ville Mcurling erkänna: Lika oriktigt som Lundell uppgifvit, att Meurling varit för skulden lagsökt och hotad med bysättning, lika sanningslöst är äfven hans utsago om den åtkomst till kartorne, Meurling skall hafva meddelat, och om sättet huru liqviden skett. Beloppets indrifvande hade kammarskrifvaren Landberg om händer och icke ens fråga om lagsökning uppstod. Meurling erinrar sig ej hvad han föreburit i afseende på åtkomsten till kartorne, men vet bestämdt, att han icke sagt sig hafvaerbållit dem såsom lån. Meurling lemnade till Lundell kärtor för 830 Rdr och således utöfver hvad han var skyltiig, samt emottog af Lundell skillnaden med kontanta penningar. Då, till följd häraf, Lundells utsago i sistberörde omständighet samt rörande lagsökningen afviker från sanningen, förmodade Meurling, att nä-;j got förlitande till hans utsago i öfrigt ej bör kunna lemna: : dock var Meurling icke i tillfälle att genom