STOCKHOLM den 3 April. — Så väl i en Götheborgstidning, som i Dagligt Allehanda för i dag berättas, att påstående af herr statsrådet Fåhreus skall blifvit väckt, att statsråderne och deras fruar böra placeras fråmom deras exellenser och deras fruar vid hoffester och dylikt, på grund af den wid sista riksdag skedda grundlagsförändring, som tillerkänner statsråderne, att näst statsministrarne vara de högsta i riket i värdighet, och Allehbanda-korrespondenten tillägger sig halva hört, att Konungen härtill zgrundlagsenligt lemnat sitt nådiga bifall. Om detta är grundadt, så är nyheten i sanning rätt intressant. -För vår del hafve vi hittills blott hört omtalas, att fråga tillfälligtvis uppstått om statstådernes plats vid ett middazsbord på hofvet, men icke om fruarnes rang. Likväl är det gifvet att hustrun följer mannens stånd och vilkor, och att således hvad som i detta afseende finnes i grundlagen bestämdt för herrar statsråderne sjelfva, äfven måste tillkomma deras fruar. — Daglist Allehandas Måndagskorrespondent har i dag upptagit Aftonbladets svar i anledning af dess anmärkning i förra veckan rörande processen mellan pigan Blomberg och apothekaren Stahre. Korrespondenten säger, att han hvarken sagt eller menat, att Aftonbladets artiklar föranledt, än mindre åsyftat herr Stahres färföljande af pojkar, men det synes honom vara af föga intresse för en bildad allmänhet, att in extenso läsa domstolsransakningar om kif och slagsmål emellan tjenare och husbönder eller eljest, der ej fråga förekommer om missbruk al något slags offentlig myndighet. — Ivar och en har sin -åsigt, men vi tvifle likväl att allmänheten skall instämma i den, som Ailehandakorrespondenten här uttryckt, emedan, i enlighet dermed, en stor det märkvärdiga tilldragelser inom lagskipningen, som äro af intresse för sjelfva lagarnas och sambhbälls-inrättningarnas belysande, skulle gå förlorade för uppmärksamheten. Det kan ju finnas enskilda missförhållanden, som kunna vara af stort inflytande på samhällets moraliskarställning i det hela, utan att våld eller missbruk af embetsmannamyndighet äro i fråga, och i hvilka icke ens något resultat kan dragas från ett fall, men väl ett ganska viatigt från många likartade; och det är just för att vinna en ledning för omdömet i sådana fall, som lagskipningens historik alltid ansetts af intresse i alla länder, emedan: den visar huru lagarne verka genom sin tillämpning. EE — Nä — En framlidne amiral Cronstedts måg har till Svenska Biet inlemnat en replik angående hvad i Aftonbladet den 7 Mars finnes omförmäldt såsom ett i Finland gängse rykte, att enkan efter bemälde amiral skulle efterlemnat en betydlig kontant summa, uppgifven till 1,500,000 rubel. Mågen, som således icke lärer kunna vara någon annan än den förut i svensk tjenst varande, och sedan någon tid såsom Jlandshöfdinge, i Uleåborg anställde Hr Stjernschantz, har i, denna replik visat en synnerlig hätskhet möt Aftonbladet, och det synes, som vore dettavicke endast en följd al blott den olyckan vi haft, att våga omtala ett rykte, hvilket likväl Hr S. sjelf medgifver hafva est rum i Finland, utan äfven deraf, alt den sjell finske undersåten, som befinner sig för närvarande. på en resa. i Sverige,. synes hafva sökt et! tillfälle att få uttrycka sin ovilja mot dem, som pnedsätta så väl regeringar som dess .organerp. Detta må nu vara huru som helst, och kan vara både oss och Svenska allmänheten likgiltigt, men då vi, på grund af ett i Finland mera allmänt omtaladt rykte, meddelat en från Finland insänd artikel, anse vi äfven skäl att anföra de upplysningar, som Hr Stjernschants, under ;den tillagda försäkran: så sannt mig Gud hjelpe tilllif och själ, låtit införa i Biet, till den kraft och verkan de kunna hafva på Svenska läsore. De äro af följande lydelse: Amiral Cronstedt och dess ereftinnas enskilda lefnad var den mest aktningsvärda man kån föreställa sig. Alla som rätt kände dem, älskade och värderade deras personlighet; den största mättlighet i förening med en passande anständighet, under utöfvandet a: välgörande, var för dem ett alldagHgt behof. Alla, som besökte dem, bemöttes med välvilja, men de uppsökte få. Deras gamla vänner yorö deras mest yälkomna gäster: — aldrig hörde man dem förtala, klandra eller knota, ett vitsord som allmänt lemnas. De mesta depenser de gjorde, voro på deras barns bild. ning, åt hvilka fadren ville, såsom det skönaste arf, lemna en god uppfostran. Deras död var bland de skönaste och lugnaste. Han hade sagt, ett par dagar innan han dozg, till läkaren, som vid sin ankomst såg honom sysselsatt med att uppbränna en hop papper, och på tillfrågan, hvarför han gjorde det: Jag har lidit för många, men ingen skall tida för mig. Han hade yttrat till presten, då honom tilldelades för sista gången, nattvarden, detsamma, med tillägg: min dö sstund är mig kärare än min förttel-etimma. se TER AES LEKA EAST TAR ENDURA STAY stR AEA ORT POET ee ee SKY a