meddelat en för vår utrikes handel högst vigtig
underrättelse. Till följe sf en inbjudning af drott-
ning Pomare, har amiral Dupetit-Thouars ställt
Sällskaps-öarna under franska regeringens skydd.
Vår flagga är för framtiden säker om inflytelse
på Australiens farvatten; de fransyska sjöfararne
skola alltid finna säkra landningsplatser der. Ami-
ral Dupetit-Thouars har ej genom lock eller pock
ställt Otaheitis ögrupp under de fransyska, natio-
nalfärgernas beskydd, utan han har blott uppfyllt
drottning Pomares formliga begäran. Fregatten
Reine Blanche, ombord på hvilken amiralen be-
finner sig, har d. 30 Oktober inlupit i Valparaiso.
Vid återresan från Marquesas-öarne hade amira-
len. lagt till vid Otaheiti (enligt en öfver New-
York kommen version, för att fordra 40,060 dol-
lars i ersättning för förfördelandet affranska han-
delsfartyg); här tillkännagaf drottning Pomare sin
önskan, att få ställa sina stater under Frankrikes
beskydd. Grunden till ett fördrag i denna anda
uppgjordes och antogs af drottningen; alla de do-
kumenter, som röra underhandlingen, äfvensom
den nya franska koloniens på Marquesas-öarna
planer äro afskickade till Frankrike med Melanie.
I afvaktan på ratifikation af den gjorda öfverens-
kommelsen, hade amiral Dupetit-Thouars före sin
afresa till Valparaiso, insatt embetsmän på Ota-
heiti, hvilkas utnämning drottningen stadfästat.
De engelsmän, hvilka äro stationerade vid Säll-
skaps-öarna eller annars uppehålla sig i Söderbaf-
vet, ropa högt mot hvad de kaila Frankrikes u-
surpation. ÅA andra sidan hafva tidningarne i
Chile med entusiasm mottagit amiral Dupetit-
Thouars berättelse; de grunda stora förboppnin-
gar om framtida handelsförbindelser derpå. Mec-
morial upphöjer den nya besiltningens vigt genom
en hänvisning till Bougainville, som: sett det nya
Cythere i Otaheiti, och till Byron, hvilken gjort
denna ö till scenen för en af sina skönaste dikter.
De tretton Sällskapsöarnes grupp, af hvilka Ota-
heiti är den vigtigaste, räknar omkring 1350,000
inbyggare, de mest civiliserade i hela Australien
Ögruppen upptäcktes 4606 af Spanioren Quiros
Kristendomen blef statsreligion på Otaheitiår 1847.
Ön räknar 79,000, till största delen kristna be-
byggare på ef rymd af 44 qvadratmil förträffli
jord. Vid den tiden, då Cook för andra gånger
besökte Otaheiti (i Maj 41774), hade man i Pen
blifvit afundsjuk på de i Söderhafvet kringströf
vande brittiska upptäckarne. TI Callao utrustade:
efter hvarandra två expeditiofer till Sällskapsö-
arma. I en tysk tidning bekantgjordes år 4728(
åtskilliga iakttagelser, nedskrifna vid tillfället, hvil-
ka direktören för botaniska trädgården i Madrid
Gomez Orteza, meddelat Georg Forsters fader
Några utdrag af dessa iakttagelser, hvilka utmärk:
sig för en enkel och lätt återgifning al de först:
intrycken, och hvilka bekräftas af sednare sjöfa
randes berättelser, meddelas bär. Otaheiti visa
sig för ögat med skogkrönta bergstoppar, torr:
höjder, fruktbara dalar och en paradisisk slättmark
;Klinfatet är ett ibland de: bästa på jorden. Al
rig blir der så varmt som i Guyana och Guinea
aldrig behöfvas således de häftiga störtregn, hwvilk:
der genomblöta allting i hela månader; hela åre
igenom kyssas vår och höst; ständigt uppstig
dunster ur hafvet, hänga sig vid bergen och ned
falla såsom dagg; vid alla tider på dagen afsva
lar östanvinden slättmarken, mildrande solstrålar
nes kraft, och om natten nedkommer en välgö
rande landtluft från bergtopparne. Ons innevå
nare äro stora Och Vackra tM Vvextem Bougain
ville fann skilnaden mellan det sämre folket oc!
de förnäma klasserna så stort, att han vågade de
la dem i två ursprungligt skilda racer. Närand
lifsmedel, beqväm klädedrägt, renlighet och oför
derfvade seder (likväl icke efter europeiska be
grepp) underhålla deras kropp och gifva föräldrar
ne grundadt hopp att frambringa barn utan fel
Lytta eller vanskapliga menniskor äro ytterst säll
synta. Då Engelsmän och Spaniorer landstego pi
Otaheiti för sjuttio år sedan, herrskade afgudadyr-
kan och polytheism der. Inbyggarne trodde pi
en högste Gud och på ett lif efter detta. Vidbe
grafningsplatserna ställde de frukter såsom offe
åt gudarna, hvilket bruk är gemensamt för mån
ga folkslag. Egnare äro deras minnesvårdar, stym-
pade pyramider af huggen sten, hvilka tillika, in
nan kristendomen infördes, tjenade till samlings
platser, der allmän gudstjenst hölls. HFivart oct
ett sådant monument fick namn af höfdingen fö
området, hvari det var beläget; redan under han
lifstid är det ställe bestämdt, der hans ben skol:
multna bredvid förfädrens. Så ofta han går förb
det, blottar han vördnadsfullt sina axlar, liksom
för det heliga altaret, der gudomligheten dyrka:
och der han i sinnliga tecken tror sig se des
närvaro.
FM——t—
JORDBÄFNINGEN I WESTINDIEN.
Om denna fruktansvärda naturhändelse, son
vi förut omnämnt, meddela de med gårdagens pos
ankomna tidningarne ytterligare detaljer, hvilk
gifva ett begrepp om den fasa och förstöring
som jordbäfningen förorsakat.