att rörelsen vid hufvudbanken i Paris och de 10
filialbankerna tillsammans utgjort 1,268,1350,6357
francs; eller 54 millioner mera än året förut, och
diskonteringen af vexlar och andra papper endast
på Paris 955,540,873 francs.
Denna -diskontering hade, skett på 670,709 ser-
skilda dokumenter, af hvilka 413,7539, eller nära
2;delar; lydt på mindre än 4000 francs. Af den-
na enorma summa hade endast 22,147 francs man-
kerat att inlösas på förfallodagen, och endast 4,782
francs voro oliqviderade vid årets slut. Härmed
har nu insändaren jemfört förhållandet i Sverge,
der riksbankens och filialkontorens rörelse tillsam-
mans är följande:
Rörelsen i beviljade och utgifna lån 412,659,2350
Rdr; utlemnade till lagsökning 745,880, och på
utsökning beroende vid årets slut 500,590 Rdr.
Denna skilnad i proportionen mellan rörelsen
och inbetalningen är enorm och vitnar i sanning
bedröfligt, antingen om begreppet af penningeför-
bindelsers helgd eller förmågan att fullgöra dem
i Sverge, jemnfördt med förhållandet i Frankrike.
Orsaken torde väl förtjena närmare utredas; vi
skole försöka gifva en vink derom längre ned.
Ej mindre märkvärdigt visar sig det förhållan-
det, att den Parisiska bankens förvaltning, med en
total rörelse af 10,123 millioner francs och di-
skontering af 670,000 serskilda papper, besörjdes
af 101 tjenstemän och 4118 vaktbetjente, då för
den svenska bankens och dess diskontkontors rö-
relse, som icke utgjort mer än 2 å 3 procent
häraf, begagnas 132 tjenstemän och 532 vaktbe-
tjente.
Ännu nästan lärorikare är likväl den tablå,
som lemnas öfver de fransyska privatbankerna, jem-
förd med våra. Sådana enskilda banker hafva bil-
dat sig i Bordeaux, Rouen, Nantes, Lyon, Mar-
seille, Havre, Lille, Toulouse och Orleans. De-
ras kapital utgjorde tillsammans 23,3350,000 franes,
och deras diskontering ej mindre än 574,814,008
francs.
De svenska privatbankernas utelöpande sedlar
hafva utgjort 5,424,364 Rdr, och behållninger i
riksbankssedlar 2,522,627.
Man kan visserligen icke af dessa sednare sum-
mor noggrannt sluta till hela privatbankernas rö-
relse, men med antagande af blott sex månaders
omsättningstid för diskonteringarne, och att dessa
således skulle utgöra dubbla beloppet af sedelstoc-
ken och dertill ett tillägg för kreditivrörelsen,
lika med sedelstocken, torde det vara mer än
rundeligt räknadt, om man antager hela denna
rörelse för året till högst tre gånger de utelö-
pande sedlarnes belopp eller omkring 49 millio-
ner Rdr banko, då deremot de fransyska banker-
nas rörelse varit omkring 23 gånger större än
kapitalet.
Denna ofantliga olikhet emellan resultaterna af
bankernas operationer här och i Frankrike är en
sak af högsta vigt och utan tvifvel det intres-
santaste fenomenet att betrakta vid hela denna
jemförelse. Om man besinnar, att en banks e-
gentliga ändamål är att genom sitt biträde åt
kreditrörelsen underlätta penninge- omsättningen
och derigenom trafiken, samt att penningens egent-
liga värde består deri, att den är ett medel för
varuomsättningen, så att en riksdaler, som kan
omsättas 400 gånger på året, i egenskap af ett
sådant medel i sjelfva verket gör rörelsen sam-
ma tjenst, som 100 Rdr, hvilka omsättas en gång,
så finner man äfven, att de fransyska bankerna
utöfvat ett mångfaldigt mer välgörande inflytande
än de svenska.
Men hurudan är då de fransyska bankernas
lånerörelse beskaffad, att de kunna göra landet en
så vigtig tjenst? Hvad är orsaken att detsamma
icke kan ske med de svenska bankerna? och slut-
ligen: Finnes icke något medel att här åstad-
komma eller närma sig till ett dylikt resultat?
Alla dessa frågors besvarande måste vara af in-
tresse för financiern ej mindre än för affärsmannen.
Utan att fullkomligt känna de fransyska ban-
kernas machineri; det vill säga deras reglementen
och usanecer eller kreditbruk, kan man väl ieke
helt och hållet besvara den första frågan; likväl
faller det sig temligen klart, att det ofvannämnda
resultatet måste härleda sig derifrån, att lånen
der hufvudsakligen begagnas på mycket korta ti-
der. Och här återkomme vi till en stor brist i
våra låneinrättningar. Det händer alla dagar, att
en affärsman, antingen i anseende till en uteblif-
ven penningeremiss eller ett yppadt tillfälle till
n vinstgifvande spekulation, kan behöfva en för-
träckning blott på några dagar eller veckor. En
ådan kan han nu imedlertid icke erbålla, hvar-
en i diskonten eller privatbankerna på mindre
id än sex månader, det vill säga, han kan väl
iterbetala lånet när han vill, men måste erlägga
änta för sex månader, i bankerna 2 !, och hos
mäklaren, provisionen inberäknad, 3 4 proc. Men
yfta kan redan 2 Y, proc. vinst på en hel spekulation
vara ganska vacker, om summan är stor och pen-
vingarna kunna genast åter omsättas; på många
ommissionsaffärer, 0. s. v., som blott bero på
vågra: veckors förskott, kan icke ens en så hög
vinst beräknas; spekulationen måste derföre i alla
ådana fall gå köpmannen ur händerna, om han
j har kontanta penningar i kassan, hvilket ej vore
ändelsen, om han kunde få lån på en månad,
not 1, procent, till äfventyrs med tillägg af 14
rocent i kommissionsarfvode. Det är också all-
nänt. kändt, att hvarje solid affärsman, som är
nån om. sin kredit, och har sina affärer ställda
, ex. på relativner till landsorten, nödvändigt
nåste, för att icke vara blottställd, i fall förvän-
de inbetalningar mankera på dagen, vara försedd
ned en vida större kassa, än han för sina affärer
gentligen borde behöfva. Låtom oss t. ex. an-
aga att en köpman, som har göromål med pro-