sak, genom afhbandlingen med juden, der nålej
är upptagen till ett värde af 266 Rdr 52 sk.
Till hälften lugnad af baronens öppenhbjertig
och kallblodiga försäkran, följde grefven med ho
nom till hans boning, hvarest han blef öfverty
gad om orättvisan af sin beskyllning. Han ba
baronen uppriktigt om tillgift; och båda komm:
öfverens att gemensamt arbeta på judens fällande
till hvilken de: nu skyndsamt begålvo sig.
Den värde Israelilen lät sig alldeles icke an
stötligt bekomma att man gjorde honom wmindr
grannlaga förfrågningar, (hvarvid han syntes skä
ligen van), utan svarade ganska lugnt, att hal
haft i kommission att sälja fubinnålen åt sin
bräder in Hamburg, men kunde icke i hast er
inra sig vid hvad tid, eller på hvåd: sätt han fåt
sig nålen tillsänd, hvilket han förmodade ocks
på intet vis kunde intressera deh gnädigste herrr
Men de nådiga herrarne läto ej afspisa sig der
med. Anna Stina blef inkallad och tillfrågad on
hon sett sin husbonde länge -ega den dyrbar
nålen. .
— Den bar jag, minsan, aldrig sett honom h.
förut; men, om jag intet bedrar mig, är det jus
den der grannlåten jag såg herrn draga fram utu
kakelugnsvrån med eidskyffeln för några aftnar se
dan. Jag stod just i dörren då, och som ja
märkte att herrn wille dölja den, blef jag nyfiker
att se hvad det var, så att jag. genom nyckelhå
jet lurade ut saken, och såg huru herrn putsad
och törkade ren den der röda juvelen.
Grefven förtäljde nu, huru han sett råttor frår
toiletten draga ned en ring, och huru han äfver
i råttbålet funnit en silfvertränål. Grefvinnans
rum van beläget midt öfver judens, och man in-