icke släppa en enda ljusstråle in i sina dogmer.
När derföre en rådande statskyrkas presterskap
ser allmänna tänkesättet framskrida i kunskap,
eller i utöfningen af de kristliga . dygderna: rätt-
visa, välvilja och ömsesidigt undseende, så börjar
det att frukta för säkerheten af sina egna anspråk
på supremati (öfvervälde). De upptäcka att, om
folket skulle uppfostras i nyttiga kunskaper, och
förmås att följa och utöfva detta Christendomens
bud, som lär oss att vi skole älska vår nästa så,
som oss sjelfve, så skulle deras uteslutande her-
radömeg vridas dem: ur händerna, och derföre
lemna de intet bemödande oförsökt, att slå under
sig sjelfve -ensamt ungdomens uppfostran och led-
ning.
Combe citerar härefter äfven några exempel
på denna pr estershapets uteslutande makt, för att
visa huru litet det gjort till undanrödjande af
okunnighet och vidskepelse. Den 35 Juli 4839D,
säger han, framställde markis Landsdowne i par-
lamentet en märklig skildring af den framgång,
hvarmed kyrkan hade skött sitt uppfostringsverk.
I Kent, sade lorden, hade en galning vid namn
Thom fått folket att emottaga och helsa honom
såsom en af de rika bankörerna Rothschild; en
annan gång såsom konungen. af Jerusalem och
slutligen såsom sjelfva Frälsaren, och i hvardera
af dessa antagna roller troddes och följdes han
af större delen bland befolkningen i tre eller fyra
socknar. Två eller tre gånger befanns det till
och med, att just lärare och lärarinnor i skolor
varit de envisaste att sätta lit till hans föregif-
vanden. Provinsen Kent var också icke ensam
om en sådan okunnighet; han var öfvertygad, att
samma fanatism skulle visa sig i hela det vestra
England.n
Om nupy, tillägger han härefter, den sto:a mäng-
den af folket baft någon grad åf politisk makt
eller varit i åtnjutande af några lagliga och köon-
stitutionella medel, genom hvilka de skadiiga följ-
derna af deras okunmighet kunde hafva drabbat
aristokratien och presterskapeti njutningen af deras
verldsliga håfvor, månne de sednare då skulle
hafva låtit mängden förfalla till en sådan grad af
själsförnedring? Nej. Nu hafva de inga andra
medel att med sin okunnighet skada de rika,
än genom öppet våldförande af lagen, genom sä-
desstackars uppbrännande eller förstöring af annan
egendom. Chartisterne hafva nyligen (detta var
1840) förstört hus och bodar i Birminghamy till
ett värde af 40,000 Pund Sterling. För dessa
förbrytelser blifva de, enligt lag, fängslade, lands-
förviste eller afrättale; imedlertid fortfar prester-
skapet och aristokratien att sätta sig emot det
enda verksamma medlet att afvärja sådana kata-
strofer — en allmän uppfostran. I Förenta Sta-
terna verkar massans okunnighet stundom skad-
ligt genom valurnan (the ballot box) vid valen af
representanter m. m. och detta uppfyller de rika
med så mycken farhåga för sin egen säkerhet, att
de äro lika ifriga för alt uppfostra och undervisa
folket, som majoriteten af det Engelska prester-
skapet och lorderna är att sätta sig emot en så-
dan plan. Kan då den Engelska kyrkan för fram-
tiden med säkerhet få sig anförtrodd massornas
uppfostran? Två skäl hindra detta. Först det,
att ?.-delar af folket tillhör afvikande religions-
sekter, och för det andra söker Engelska kyrkan
öppet att bibehålla alla sociala och korparations-
privilegier, samt är derföre fiendtlig mot mas-
sornas höjande till en sådan grad af upplys-
ning och moralitet, som kunde göra dem tjenliga
ati skicka representanter al .sma egna känslor och
intressen in till landets lagstiftande församling,
samt derigenom verka till. upphäfvande af sådana
orättvisa fördelar, hvilka åtnjutas såsom uteslu-
tande egendom af några serskildå klasser.,
—
— REAKTION I PREUSSEN. Man kan, säger en
korrespondent, knappt göra sig ett begrepp om
den fanatism, som nu jäser i en del af prester-
skapet i Preussen. Den nyare teologien har just
de mörkaste vrårna af kyrkans, gamla dogma-
tiska byggnad inkastat klara lju strålar, hvilka
lägga i dagen icke blott en mängd af dam och
spindelnät, utan äfven sjelfva murarnas skröplighet
och vådan af deras förfall, om de ej stödjas af
säkrare grunder. Pietismen visar sig, i anledning
häraf, i alla skepnader. Det är bekant, att en ny
lag är i fråga i afseende på äktenskapsskilnader,
för att, med ändring af den nuvarande föreskriften,
som tillåter dessa uppå ömsesidigt samtycke och
civilauktoritets beslut, göra äktenskapen mera oupp-
lösliga. Nu hafva, i afseende på detta förslag,
idresser inkommit från prester i alla provinser,
med tacksägelser till konungen, för det han för-
värmat sig öfver kyrkan i hennes nuvarande nödp,
amt vill vafbjelpa kyrkans nedsättande och alla
oda seders förfall Andra adresser innehålla enj
ioselse, att, i fall det skulle lyckas oppositionen,
tt tillbakadrifva den tillämnade nya lagen, skola