Article Image
vit det såsom tillvarande i England. Bett
leder till tvänne slutsatser, som torde var
svåra att bestrida; den ena, åt hvilken histo
rien redan förut gifvit en långvarig bekräftels
från de tider och länder, i hvilka den kathol
ska hierarkien herrskat, är att en öfvervä
gande makt hos presterskapet; och kyrkans
det vill säga de yttre religionsbrukens och dog
mernas välde, ännu aldrig ensamt bidragit at
höja och förädla massan i sedligt afseende
emedan denna makt, i samma mån den ä
större, finner det öfverensstämmande med si
fördel, att sätta mera värde på ytan än verk
ligheten, mera på skalet af en yttre gudaktighe
och en blind undergifvenhet under vissa oc!
för sig sjelfva för hjertat föga fruktbara tros
artiklar -angående det öfversinnliga i uppenba
relsen, än på den religionens innersta kärna
som ligger i kristendomens tillämpning på dette
lifvet och den kristna moralens bud att älska sir
nästa så, som sig sjelf. Det sednare är motsat
sen al egoismen. och det andeliga högmodet
som deremot lätt kunna trifvas tillsamman:
med den mest blinda öfvertro och alstra hyck-
leri och skenhelighet, der hjertat icke tillika
förädlas genom undervisning i pligtläran oci
detta deltagande af de bättre lottade, som äi
en följd af det nyssnämnda moralbudet. Också
finner man ganska ofta, att det värsta mot-
ståndet mot folkets undervisning kommit jusi
ifrån presterskapet, på de ställen, der detts
haft en stor makt. — Den andra slutsatser
är, att de många gradationer, som finnas i er
stat, med så aristokratiska inrättningar och
seder, som England, fördela menniskorna i er
mängd olika klasser, som föga hafva beröring
med, ja knappast känna till hvarandra, hvilket
har till följd, att den lägsta klassen, helt och
hållet lemnad åt sig sjelf, är i saknad af der
välgörande inverkan, som den skulle röna ge-
nom en närmare och tätare beröring med de
mera upplyste; och detta klassernas afskiljands
från hvarandra och söndrande i bestämdt olike
intressen är icke den minsta af de vådor, som
kunna vidlåda ett samhälle.
Vi anhålle att få, till stöd för dessa satser
citera ett par utdrag ur ett ypperligt arbete
hvarora vi nyligen:en gång förut nämnt för
Aftonbladets läsare, nemligen George Combes
anteckningar öfver hans resa i Amerika. V
kunne försäkra läsaren, att han skall följa dem
med intresse. Uti 3:e delen af denna resa,
pag. 14, säger denne författare:
De Amerikanska tidningarne berätta, att Un-
derhuset (den ena af Englands lagstiftande kamrar)
nyss med en majoritet af två röster beviljat 30,000
Pund Sterling till folkuppfostran, men att detta
förkastades af Lordernas hus, och att biskoparne
och pärerne uppvaktat drottningen med en adress,
riktad mot förslaget emedan ministeren äm-
nade använda medlen till undervisnings -medde-
lande, utan åtskilmad af eller afseende på hvilken
religiös sekt lärjungen tillhörde. Det berätta:
tillika, att ministern Lord Jobn Russel! i Under-
huset derefter tillkännagifvit, att regeringen nu-
mera öfvergifvit sin plan till införande af en na-
tionaluppfostran medelst normalskolors inrättande
emedan så mycket rop uppstått deremot, och så
ansträngda bemödanden blifvit gjorda att väcka
obenägenhet för åtgärden, att det vore vådligt
att söka drifva den längre. Under mina resor
i Förenta Staterna, tillägger Combe, frågade man
mig ofta, hvad meningen kunde vara med detta
Lordens yttrande. Amerikanerne funno- det all-
deles obegripligt.n
På sidan 28 och följande förklarar imedlertid
Combe förhållandet härmed närmare. Han cite-
rar der yttranden af flere prester, hvilka med häf-
tighet predikat emot flere förslager till folkets
uppfostran, såsom ledande till vidunderliga följder,
och hufvudsakligen derföre att undervisningen icke
skulle anförtros uteslutande i presterskapets hän-
der, samt att den vore ämnad att omfatta verlds-
liga föremål; hvarefter författaren fortfar:
,Jag meddelar detta åt mina Amerikanska lä-
sare, såsom ett praktiskt exempel på en rådande
statskyrkas beskaffenhet och sätt att gå till väga.
Det är en sluten och herrskande sekt, aflönad af
Regeringen och försatt i besittning af en ecklesia-
stikmakt, som sträcker sig öfver hela Konunga-
riket, samt bekännande trosartiklar, hvilka äro
fastställda genom parlamentsakter, d. v. s. genom
lag. Denna kyrka är fastkedjad i sin ställning
senom lagens fjettrar. Theologien må samla nya
ljus från vetenskapen, från en djupare lärdom
has nresterskanet. eller från en vexande civilisation
Thumbnail