de å golfvet befintlige papper, inlagt en del, som hor
ansåg af någon vigt, i kontoret, och uppbränt di
öfrige.
5:0 Gustaf Johansson i Hägnalöf. Vitltnet bai
understundom sålt skrifpapper till Husberg, och sist
lidet år lemnat honom en bundt utskottspapper, hvil-
ket likväl var af den obetydenhet, att vittnet derfö
ej fordrade någon betalning. År 4828, enligt hvad
vittnet vill minnas, hade vittnet behöft chartor med
412 Rdrs stämpelvärde, för att bilägga en skuldsedel,
som skulle intecknas. Vittnet anmodade Hu berg,
att anskaffa och bilägga chartebeloppet; men Hus-
berg tillkännagaf, att han väl erhållit med sin hustru
i arf från Malmö ctt litet parti chartor, hvilket han
dock hade hypotiserat hos eller sålt til Johannes
Nilsson, hvadan han hänvisade vittnet till Johannes
Nilsson, för behöflige chartors erhållande. Vittnet be-
gagnade anvisningen, och Johannes Nilsson bilade
chartor, som vittnet tror sig ännu innehafva. Häg-
nalöfs närbelägenhet intill Skyesqvarn hav gifvit vitt-
net anledningar att understundom be:öka Husberg,
då denne uppehöll sig derstådes. Vittnet har funnit
honom sysselsatt med protokollers uppsättande och
annan skrifning, samt aldrig med annat än lofliga fö-
:etag; och tillkännagaf vittnet tillika, på Husbergs
framställning, att vittnet i Husbergs kammare på Sky-
ciqvarn vanligen funnit en hög af makuleradt papper,
liggande på golfyet.
Johannes Nilsson medgaf, på derom skedd fråga,
att det väl vore möjligt, det han charterat omnämnde
skuldsedlen, ehuru han, efter en så lång tids förlopp,
icke kunde bestämdt erinra sig förhållandet dermed.
6:0 Carl Johan Pol, pappersmakare vid Hägna-
löf: Husberg hade sistlidne sommar köpt skrifpapper
på Hägna!öf, på sätt Gustaf Johansson berättat; men
det i Husbergs hemvi nna, vittnet nu förevisade
tryckpapper, är cj tillverkat vid Hägnalöf, åtminstone
icke under loppet af elt är, som vittnet derstädes hatt
bestyr med tillverkningen.
7:0 Smeden Carl Elfström vid Jäthsberg: Om-
kring år 4830, då viltnet var gårdssmed på Thorsjö,
hvarest Husberg bodde, hade Husberg vidtalat vitt-
net, att af jern förfärdiga tvenne pressar, hvilka Hus-
berg på det sätt beskref, att hvardera skulle bestå af
två flata, horisontelt liggande jernskifvor, af hy
den nedra borde med skrufvar fästas vid en trä
ning, och den öfra vara rörlig, medelst en grof jern-
skruf, så att pressning derigenom kunde verkställas.
Viltnet, som sett en så beskaffad sigillpress på lands-
kontoret här i staden, lofvade att förfärdiga twå dy-
ika, hvilka, enligt hvad Husberg uppgaf och vittnet
nu ville erinra sig, skulle afsändas till Westervik eller
Wimmerby. Vittnet hindrades likväl af en större
kommissbeställning för rådman Björklund här i sta-
den, att förfärdiga mera än den ena pressen, och då
lensamma aflemnades till Husberg, erhö!l vittnet öf-
verenskomna arbetslönen, 6 Rdr Bko. Vittnet har
sedermera ej sett berörde pres; och vet ej hvart Hus-
berg afsändt den. -
Husberg upplyste, på fråga, att nämnde press, som.
Elfström förfärdigat, efter beställning af Husberg, blif-
it lemnad till häradshöfding Königsson, som gifyit
Jusberg uppdrag, att en sådan anskaffa. Häradshöf-
ling Königsson, som numera aflidit, var då skrifvare
108 herr lagman Elfving, och Husberg afiemnade pres-
en å herr lagmannens, här vid staden belägna egen-
lom Kampen. Men deremot kunde Husberg icke
våminna sig, att han beställt mera än en press.
8:o Johannes Iindahl vid Jähtsberg hade, vid
ågot tillfälle, hört smeden Elfström berätta, att han
t Husberg förfårdigat tvenne stämplar eller pressar.
Vitltnesmålen, upprepade ur protokollet, vidgingos
f vittnen, och de fyra sist antecknade begärde er-
äittning för sitt inställelsebesyär.
Härefter blef, i justeringsafseende, det, vid urtima
ing, den 2 och 3 i denna månad, förde protokoll!
ppläst. Husberg anmärkte dervid några rättelser, i
fseende på sina le nadsomständigheter, hvilket i pro-!
ykollet genast antecknades; men i öfrigt lemnade så
äl tillförordnade åklagaren som svaranderne proto-
ollet utan anmärkning. ök (Forts, följer.) I
SNES Ka
— Undar rvrohrik wmivtt avamnal nå cackanAadl äm