Me
RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER.
— Tvänne ransakningsfångar, Paus och Gustafs
son, uttagne till arbete vid den nya arrest-byggnader
i Smedjegårds-gränden, rymde derifrän sistl. Onsdag:
e. m. Rymningen lärer blifvit verkställd under de
hela bevakningen begifvit sig in i vakthuset.
— En husegare bötfälldes i går af poliskam-
maren för 7:e resan fylleri.
— En polisuppsyningsman, som i Thorsdags
åkte i en droska öfver Norrbro, blef af en hautboist
A., öfverfallen med ett slag på munnen, för det at!
åkaren körde, i A:s tyoke, för nära honom. A. ble!
uppkallad till polisen och fick plikta för gatufreds-
brott m. m.
— En hembagare, W—m, har i dag på morgo-
nen i sitt hemvist vid Tavastgatan afhändt sig lifvet
medelst ett pistolskott, som han applicerat under hakan,
sedan han försökt med en rakknif afskära halsen.
ENE
Red. har: blifvit anmodad meddela följande:
Då redaktionen af Aftonbladet funnit för godt, att
uti AM? 302 för sistlidet år lemna sin talrika publik
ett summarium af det kriminala rättegångsmål, som
egt rum emellan högv. Domkapitlet i Calmar och un-
dertecknad, så har inträffat hvad nästan alltid sker,
då man icke med ett fullkomligt oväldigt öga skär-
skådar förelagde handlingar, att min persona moralis
blifvit försatt uti en skugga, nog stark för att stilla-
tigande förbigås. Red. har, för egen del, mer än en
gång måst försöka huru detta slags konfekt smakar,
och torde alltså utur dubbla skäl icke neka mig ett
rum för de belysande anmärkningar, hvilka till be-
rörde rättegångsmål höra, hvarmedelst ock ett ätmin-
stone mildare bedömande tvifvelsutan skall falla på
den pröfvades lott.
Redan uti ingressen af hithörande skildring har jag
blifvit af referenten noterad såsom känd för min ut-
omordentliga ifver rörande nykterhetens befrämjande,
och, så vida epithetet utomordentlig, får tagas uti
en god bemärkelse, så finner jag mig utaf detta om-
döme oändligen smickrad. Sådan var dock icke min
erfarenhet, då jag af min egen embetsbroder hälsades
skyldig, att under år 4838 d. 34 Okt. träda opp i
Kapitlet, emedan jag ålagt trenne nattvardsgossar, att
på hvarje söndagseftermiddag gagna min enskilda un-
dervisning, vis å vis det religiöst vigtiga försakandet
af starka drycker.
Ref. behagar orda om en af mig bållen extra soc-
kenstämma med Åhs och Wentlinge församlingar år
4838 den 22 Juli. Härvid tillgick sålunda: Efter
slutad stämma berörde dag, hvilken hade till föremål
val af nämndeman, öppnade jag, sedan sista versenaf
AM 261 var afsjungen, cen uppmaning ifrån choret till
folket, att allvarligt behjerta den så väl af Kongl.
Maj:t nådigst anbefallda, som ock af högv. Domkapit-
let, med anledning deraf, underdånigst förordade nyk-
terhetssakens möjliga befrämjande inom församlingar-
ne; inbjudandes såväl äldre som yngre inom detta
mig nådigst anförtrodda pastorat, medelst den då för
tiden öfliga namnteckningen, ingå uti absolut nykter-
hetsförening. Det var just vid detta rel. vackra till-
fälle, som min egen embetsbroder hade uppsatt och
aflemnat en skrift, hvilken andades ett det bittraste
hat till samtlige nykterhetsföreningars ädla och men-
niskokära syfte, hvarjemte nog oblygt åläggandes mig,
att inför sockenmännen Jjadeligen uppläsa berörde
skritt, som, då han t. ex. börjar med följande. kost-
liga utfäll: Då nu ordningen för nykterhets-svärme-
,riet kommit till de församlingar, hvarest jag är kom-
minister, för att försöka sin förmåga att göra prose-
,lyter m. m., så kan det icke blifva svårt att sluta
Lill den polemiska flygskriftens öfriga irreligiöst för-
villande innehåll. Jag supprimerade uppläsandet af
densamma, såsom ingalunda tillhörande den redan af-
slutade cxtra sockenstämman, och numera må Gud
döma, huruvida mitt förhållande, både såsom pastor
och kontraltsprost, var och är lasteligt eller icke.
Enär Hr kommissionslandtmätaren Fr. Albins dräng
Danel Johan Albrektsson uti ett ännu lefvande åsy-
na, vittnes närvaro upptog sin så kallade fällknif och
ufskar förvaringslinan till det under transport befint-
iga fortepianot, och, enär denne yngling i öfrigt var
nför pastorsembetet ganska ofördelaktigt känd, så
kulle endast ett gudlöst förbiseende af min pligt kun-
rat förmå mig att, opåtaldt, tillåta den i bevislig dag
agda nidingens fortsatta nattvardsgångar, och detta
å mycket heldre, som han bevisade sig trotsa min
agligen undfångna tillsägelse, att inställa sig hos pa-
tor uti förhör.
Den 21 Söndagen efter Hel. Tref. var kommunidon
ti Åhs kyrka och nu inträffade, å min sida, ifrån
1attvardsbordet en förvexling af personer, som säker-
igen aldrig blifvit något föremål för kriminal rätte-
säng om en den äfven svagaste tacksamhetskänsla i
örening med sannskyldigt ädla motiver fått leda min
ingilfvare. Men nog härom. Den, inom och utom,
iela Svenska ecklesiast. och Civil resp. tjonstemanna
(Orpsen, som ifrån irringar fri är, han stige fram och
ikte emot mitt bröst första stenen.
Sannt är att jag vägrade -emottaga så väl Hr kyr-
tyherden Stotkeström, som ock Hr kyrkoherden Foör-
ell, såsom mina, af Högv. Domkapitlet-i- Calmar till-
örordnade ransakningsdomare, af orsak att jag ifrån
;erörde kapitel icke undfått ett enda.ord, icke ens
nedelst händbref ifrån notarien, derom att anklagelse-
it utak Hr Ingeniör Albin uti konsistorium
innu mindre hvarom densamma handlade.
i detta fall, utaf högre och min
gste jor doinare ifrån allt ansvar frikallad.
Äfven on gristjuf skalle tjena min orolige embets-
roder och dess angifvare till ett fulcrum, ehuru nog: