I fråga om vår yttre ställning, och för att ej upp
Sskrämma de intressen, som beherrska eder politik
och ifrån hvilka J aldrig kunnat göra eder oberoen
de, hvad hafven J väl gjort? Jo! JI hafven prokla
merat, ty rädslan har blifvit inympad på eder, J haf
ven, till obeskriflig skam, i namn af detta stor
Frankrike, proklamerat en modest och lugn politik
Jag måste då säga det högt, inför hela landets åsyn
den makt, som varit er anförtrodd, den hafven J lå
tit förnedra. (Knot i midteln.)
Efter att hafva klandrat Hrr Molå och Thiers, så
som verktyg för samma system, sade talaren: Om
dag vi skole öfverändakasta Hr Guizot, men icke de
Politik, hvars blinda verktyg han är, då fruktar ja
ej att säga, att Hr Guizot må blifva qvar och lande
med honom fullända sin uppfostran. (Sensation.)
Nej! den demokratiska venstra sidan, som ej till
bör något kotteri, som ej har pligter emot andra är:
fäderneslandet och sina samveten, kan ej längre, utar
att vara medbrottslig, låna sig till en evig komedi.
. Det demokratiska partiets roll i en parlamen
tarisk församling, den! är principernas roll i motsat
till personligheternas, landets i stället för intrigernas. A
frimodigheten hvarmed de lemnas, af deras loyautå
skall det demokratiska partiets beslut bero ända til
dess skall det återhålla sitt votum!
Efter denna talan uppträdde grefve Agenor de Gas
parin. Afyen han ansåg att alla ville, det debatter
borde vara uppriktig. (Utrop till venster.) Han oc
de, som tänkte lika med honom, ville det, emedar
de ansågo sin sak vara god, emedan landet ända hit
tills så ansett den, och emedan de goda sakerna vill
full dager: de förstoras vid den offentliga diskussio
nens sol. Han fattade ej, hvarföre här skulle i den
na krets finnas ett parti, som alltid vore anklagadt
alltid på skambänken, alltid förhördt om sina tanka
och handlingar af ett annat parti. Och hvilket är di
detta anklagande parti? Jo! det som alltsedan 183(
ständigt bedragit sig. (Knot till venster.) Bedrage
i alla frågor, utanför och innan, det som YJandet stän
digt förnekat, som händelserna- oupphörligt underkänt
(Bifall i midteln.) Se der det parti, som anklagar
som intar kathedern och håller föreläsningar! Tala
ren ville försöka, att med några ord uppgifva pro
grammet för de motståndare till kabinettet, som haf:
va något programm, och att yrka ett programm a
dem, som cj hafva ett sådant. Det första partiet
som han mötte, var det, för hvilket Hr Ledru-Rollir
gjort sig till organ. Det har ett programm. Det be
gär i det inre en fullständig omstöpning af vård
grundlagar, vallagar, och kamrarnes organisation. De
begär, för det yttre, traktaters brytande, kriget öfver
allt och alltid (utrop till venster) interventioner
(Knot — afbrott:) Ja! interventioner i Spanien,
Italien, i Polen. Det är ej mitt fel, om historien lik
nar en falsk angifvelse. (Skratt från ministerbänkar-
ne.) Det som är utnött, det som är omtuggadt, de
är just denna politik, som ej finner annan formel är
utvidgning af rösträttigheten och krigssystemet. Denns
politik har sina födelsedagar i de sista femtio åren:
historia; det är en tillbakaskådnings- (retrospective
Politik. Man talar om ett framskridet parti; nå väl
om det fanns ett parti, som står stilla, är det ju me:
ra framskridet än ett som går bakut (rörelse). Ja
M. H., om det funnes i denna kammare ett verklig
liberalt parti, det vill säga ett, som, i stället att in
nesluta sig inom formlerna om rösträttighetens ut
vidgning, sysselsatte sig med stora frågor om prak
tisk frihet, tog dem under sitt skydd och yerkliger
intresserade sig för dem, då säger jag, utan all tve
kan, att detta parti skulle äga landets sympatier
Men hvad se vi? Blott för några veckor sedan öpp
nades sessionen, och tvenne frågor om praktisk frihe
uppstodo i denna kammare: den ena var en handels
frihets-fråga, en af de vigtigaste sidorna af den all
-männa läran om friheten; det var angående Belgisk:
underhandlingarne. Den innefattade icke blott er
välförstädd liberalism, men äfven politik, och fram föl
allt yttre politik. Hvad hände? Den liberala oppo
sitionen, den, som gör friheten till sin hufvudsak, son
tillegnat sig den, hon teg.
En annan fråga uppstod, en verkligen praktisk fri
hets fråga. Det gällde dessa olyckliges frihet, som
man röfvar ifrån Afrika, för att kasta dem på Ame
rikas kust. (Buller.) Denna praktiska frihetsfråg
har icke ctt ögonblick haft makt att låta denna de
af kammaren tveka vid begäret att störta kabinettet
Talaren granskade derefter lifiigt den krigiska po
litik hos oppositionen, för hvilken Hr Thiers är re
presentant. Han förkastade all förändring, som skull
föra män, till makten tagna utur sjelfva majoriteter
i kammaren, emedan sådant vore öfvergångsmedel
som blott skulle syfta till att upplösa majoriteten och
låta oppositionens chefer komma till styrelsen. De
finnes ingenting så trolöst, sade han, som öfver
gång. Han understödde ministåren af den 29 Okto
ber, emedan detta kabinett hade ctt programm, som
är majoritetens; det hade haft varaktighet, och de
hade dragit landet ur en kinkig ställning.
Efter honom klandrade Hr Joly regeringens all:
handlingar och syften; men han hördes icke väl
emedan kuset var ailmänt sysselsatt med enskilds
samtal. ä arsa -
Hr Desmousseaux de Girre uppträdde nu och
gjorde en vidlyftig, men högst naiv, beskrilnng pi
utbildningen af partierna inom kammaren, sontundei
det långa föredraget väckte mycken munterhet, isyn-
nerhet då han beskref hvad hän kalladecentre gauche
de gauche (venstra midteln;af yenstra sidan) såsom
motsats till centre gauche de droite (venstra mid-
teln af högra), den förra Thiers parti, den sednarc
Passys, och visade, att det just varit dessa partier,
men ej midteln, som 1940 röstat för första gången
emliga fonderna till ministeren, samt att kastningen
Å) EE rm ten NNE EEE