I fråga om vår yttre ställning, och för att ej upp Sskrämma de intressen, som beherrska eder politik och ifrån hvilka J aldrig kunnat göra eder oberoen de, hvad hafven J väl gjort? Jo! JI hafven prokla merat, ty rädslan har blifvit inympad på eder, J haf ven, till obeskriflig skam, i namn af detta stor Frankrike, proklamerat en modest och lugn politik Jag måste då säga det högt, inför hela landets åsyn den makt, som varit er anförtrodd, den hafven J lå tit förnedra. (Knot i midteln.) Efter att hafva klandrat Hrr Molå och Thiers, så som verktyg för samma system, sade talaren: Om dag vi skole öfverändakasta Hr Guizot, men icke de Politik, hvars blinda verktyg han är, då fruktar ja ej att säga, att Hr Guizot må blifva qvar och lande med honom fullända sin uppfostran. (Sensation.) Nej! den demokratiska venstra sidan, som ej till bör något kotteri, som ej har pligter emot andra är: fäderneslandet och sina samveten, kan ej längre, utar att vara medbrottslig, låna sig till en evig komedi. . Det demokratiska partiets roll i en parlamen tarisk församling, den! är principernas roll i motsat till personligheternas, landets i stället för intrigernas. A frimodigheten hvarmed de lemnas, af deras loyautå skall det demokratiska partiets beslut bero ända til dess skall det återhålla sitt votum! Efter denna talan uppträdde grefve Agenor de Gas parin. Afyen han ansåg att alla ville, det debatter borde vara uppriktig. (Utrop till venster.) Han oc de, som tänkte lika med honom, ville det, emedar de ansågo sin sak vara god, emedan landet ända hit tills så ansett den, och emedan de goda sakerna vill full dager: de förstoras vid den offentliga diskussio nens sol. Han fattade ej, hvarföre här skulle i den na krets finnas ett parti, som alltid vore anklagadt alltid på skambänken, alltid förhördt om sina tanka och handlingar af ett annat parti. Och hvilket är di detta anklagande parti? Jo! det som alltsedan 183( ständigt bedragit sig. (Knot till venster.) Bedrage i alla frågor, utanför och innan, det som YJandet stän digt förnekat, som händelsernaoupphörligt underkänt (Bifall i midteln.) Se der det parti, som anklagar som intar kathedern och håller föreläsningar! Tala ren ville försöka, att med några ord uppgifva pro grammet för de motståndare till kabinettet, som haf: va något programm, och att yrka ett programm a dem, som cj hafva ett sådant. Det första partiet som han mötte, var det, för hvilket Hr Ledru-Rollir gjort sig till organ. Det har ett programm. Det be gär i det inre en fullständig omstöpning af vård grundlagar, vallagar, och kamrarnes organisation. De begär, för det yttre, traktaters brytande, kriget öfver allt och alltid (utrop till venster) interventioner (Knot — afbrott:) Ja! interventioner i Spanien, Italien, i Polen. Det är ej mitt fel, om historien lik nar en falsk angifvelse. (Skratt från ministerbänkarne.) Det som är utnött, det som är omtuggadt, de är just denna politik, som ej finner annan formel är utvidgning af rösträttigheten och krigssystemet. Denns politik har sina födelsedagar i de sista femtio åren: historia; det är en tillbakaskådnings(retrospective Politik. Man talar om ett framskridet parti; nå väl om det fanns ett parti, som står stilla, är det ju me: ra framskridet än ett som går bakut (rörelse). Ja M. H., om det funnes i denna kammare ett verklig liberalt parti, det vill säga ett, som, i stället att in nesluta sig inom formlerna om rösträttighetens ut vidgning, sysselsatte sig med stora frågor om prak tisk frihet, tog dem under sitt skydd och yerkliger intresserade sig för dem, då säger jag, utan all tve kan, att detta parti skulle äga landets sympatier Men hvad se vi? Blott för några veckor sedan öpp nades sessionen, och tvenne frågor om praktisk frihe uppstodo i denna kammare: den ena var en handels frihets-fråga, en af de vigtigaste sidorna af den all -männa läran om friheten; det var angående Belgisk: underhandlingarne. Den innefattade icke blott er välförstädd liberalism, men äfven politik, och fram föl allt yttre politik. Hvad hände? Den liberala oppo sitionen, den, som gör friheten till sin hufvudsak, son tillegnat sig den, hon teg. En annan fråga uppstod, en verkligen praktisk fri hets fråga. Det gällde dessa olyckliges frihet, som man röfvar ifrån Afrika, för att kasta dem på Ame rikas kust. (Buller.) Denna praktiska frihetsfråg har icke ctt ögonblick haft makt att låta denna de af kammaren tveka vid begäret att störta kabinettet Talaren granskade derefter lifiigt den krigiska po litik hos oppositionen, för hvilken Hr Thiers är re presentant. Han förkastade all förändring, som skull föra män, till makten tagna utur sjelfva majoriteter i kammaren, emedan sådant vore öfvergångsmedel som blott skulle syfta till att upplösa majoriteten och låta oppositionens chefer komma till styrelsen. De finnes ingenting så trolöst, sade han, som öfver gång. Han understödde ministåren af den 29 Okto ber, emedan detta kabinett hade ctt programm, som är majoritetens; det hade haft varaktighet, och de hade dragit landet ur en kinkig ställning. Efter honom klandrade Hr Joly regeringens all: handlingar och syften; men han hördes icke väl emedan kuset var ailmänt sysselsatt med enskilds samtal. ä arsa Hr Desmousseaux de Girre uppträdde nu och gjorde en vidlyftig, men högst naiv, beskrilnng pi utbildningen af partierna inom kammaren, sontundei det långa föredraget väckte mycken munterhet, isynnerhet då han beskref hvad hän kalladecentre gauche de gauche (venstra midteln;af yenstra sidan) såsom motsats till centre gauche de droite (venstra midteln af högra), den förra Thiers parti, den sednarc Passys, och visade, att det just varit dessa partier, men ej midteln, som 1940 röstat för första gången emliga fonderna till ministeren, samt att kastningen Å) EE rm ten NNE EEE