utgifna skuldsedlar; och erinrade sig vittnet dessutom. att afl. talmannen Jon Jonsson i lifstiden för vittnet omnämnt, att, under 4834 års riksdag, vice häradshöfdingen Bergqvist till honom uppsändt två biläggningskartor, hvardera å 400 Rdr, för att emot lägre valörer förvexlas; att Jon Jonsson verkställde vexlingen på karte-sigillate-kontoret, men hade före sin afresa hört sägas, att fråga uppstått om kartornas rätta beskäffenhet, hvarföre ock Jon Jonsson blifvit mycket missbelåten med affären, derom han dock ej erfarit något vidare. Förut hörde notarien Jonsson, son till talmannen Jon Jonsson, tillkännagaf, på derom skedd fråga, att med ifrågavarande vexlings-affär så förhållit sig, som Sven Jonasson uppgifvit. Bergqvist hade skickat kartorna till notarien Jonsson, som, i saknad af tid for affärens ombesörjande, derom anmodat sin fader. . Jon Jonsson i Säfsjömåla erkände, att han blifvit skickad af sin fader till Asarum, för att till häradshöldingen Bergqvist, som derstädes skulle möta honom, aflemna ett paket, hvars innehåll var för Jon okändt. I utbyte mot paketet erhöll Jon Jönsson af häradshöfdingen Bergqvist ett bref-till sin fader. 9:0 Zachris Nilsson i Rönnamåla: att sistliden sommar vittnet och Jon Jonsson tillsammans företagit en resa till Blekinge, der vittnet ville besöka en man, som gjort köpeanbud på vittnets hemman. Jon åtföljde i enskilda angelägenheter, hvilkas beskaffenhet var för vittnet okänd. Resan skedde igenom Carlshamn, der Jon hade mycket att ombesörja. 410:0 Sven Olsson i Möllekulla: att vid den af Zachris Nilsson omvittnade resan, han och Jon Jonsson under hemvägen besökt vittnet. Efter samtal i liksiltiga ämnen, hade så väl vittnet som Zachris utgått ur stugan, dervid den sednare frågade, om vittnet visste hvarest de hade varit, hvartill vittnet genmälle: ni hafva väl varit i Blekinge och sålt kartor. För denna sin yttrade förmodan, hvilken Zachris genast bestred, utan att dock göra närmare besked för :esan, hade vittnet saknat annat skäl, än att det län;e varit ett gängse rykte, det Johannes Nilsson igerom sin son sålt kartor i Blekinge. År 1839 besökte ittnet häradshöfdingen Appelberg i Carlshamn, som mtalade, att falska kartor ankommit från Johannes Nilsson, och hade häradshöfdingen jemväl uppgifvit å le, falska kartorna kännetecken, hvilka dock vittnet j kunde erinra sig. Ce (Forts. följer.)