Article Image
Hume på en förfrågan, huruvida icke den engel-
ska örlogsmarinen snart kunde ytterligare redu-
Ceras,
Vid slutet af år 1844), sade Sir Robert i sitt
svar härpå, uppgick linieskeppens antal i Medel-
hafvet till tio; vi skola förminska det till fyra.
Hör!) Jag hyser så mycket förtroende till fran-
ska nationens förstånd och rättskänsla i allmänhet,
att jag ej vill taga tidningarnes dåraktiga krigsrop
ör uttryck af den allmänna opinionens beskaffen-
het i Frankrike. (Hör!) Jag vet, att det blott
finnes en önskan i England: den, att bibehålla
sodt förstånd med Frankrike. (Dånande bifall.)
Tidningarne äro icke alltid sanna organer för all-
männa opinionen. Det finnes ctt stort, kommer-
cielt intresse i Frankrike, som inser, att dess väl-
sång mer eller mindre beror af fredens upprätt-
bållande. Jag räknar på denna känsla för att be-
vara freden och äfven derföre, att, om jag i ett
bestämdt ögonblick vädjade till den, skulle detta
hus vara färdigt att bistå regeringen i upprätt-
hållandet af Englands rättigheter och värdighet.
(Bifall!) Jag räknar på det sunda förståndet hos
den stora majoriteten af franska nationen och på
den öfvertygelsen, som bör delas af båda länder-
na, att deras sanna och förnämsta intressen äro
fästade vid fredens bibehållande; och i stället
alt begge länderna täfla med hvarandra i ö-
kade krigs-rustningar, så att om det ena har
tio linieskepp, det andra genast skall vilja haf-
va fjorton — i stället för denna täflan, räknar
jag på att det sunda förstånd, som råder i båda
rikena, skall förmå dem att inskränka antalet af
sina fartyg inom de gränser, hvilka nationaljen-
sten kräfver. (Hör!) Om ett land i Europa ville
hafva en förkrossande arm på benen, skulle det
bestämdt snart finna, att det hvarken är nöd-
vändigt eller fördelaktigt, att i fred behålla denna
styrka under vapen. Ett land vinner ingenting
på att hålla en större krigsmakt, än det nöd-
vändigt behöfver. Jag tror, att förnuftets fram-
skridande, ej blott i England, utan i hela Europa,
varit så stort på de sednare åren, att om något
europeiskt rike anfölle ett annat i ändamål att
tillfredsställa en absurd lystnad efter krigisk ära
eller en obillig anfallsanda, så skulle en allmän
känsta af harm intaga hela Europa, och den na-
tion, som gjort detta anfall, skulle finna en fruk-
tansvärdare motståndare i denna anda, än allt
materielt motstånd, man skulle kunna sätta mot
dess planer. Jag tror, alt Europas folk inse, det
deras intressen äro fästade vid fredens upprätt-
hållande, och att de böra mindre lita på den fy-
siska styrkan, än på den allmänna opinionens
vishet och på den harm, som hvarje tillämnad,
skriande orättvisa skulle väcka.n
Det finnes, såsom läsaren ser, mera sundt för-
nuft i detta lilla stycke af den engelske stats-
mannen, än i hela folianter af mycken annan re-
geringsvishet, som inplantas hos folken i prokla-
mationer och kabinetts-protokoller. Men en sak
är ordet, en annan handlingen, och om äfven den
engelska regeringen nu afväpnar af sin flotta hvad
som ej är oundgängligt för handelsfiottornas skyd-
dande och reducerar sin armf, så skall det troli-
gen dröja länge, innan regeringarne i andra länder
följa exemplet och vilja befria sitt folk från det
svåraste onda, som uppäter deras krafter: en öf-
verdrifven krigsbudget och militär-lyx under freds-
tid. Olyckan är nemligen i detta hänseende, att
nästan i alla länder finnes en serskild talrik klass,
som grundat sin existens och sina förhoppningar
på tjenster och fortkomst å den militäriska ba-
nan. Denna klass har ett gifvet intresse, motsatt
de närande klassernas, att staten må underhålla
så många befälsplatser som möjligt, med thy åt-
följande staber, generalitet m. m., och för alt
kunna bibehålla dessa, skall samma klass alltid i
det längsta jemväl söka lägga hinder i vägen för
hvarje förminskning i armens nummerstyrka,
om denna också är tre gånger större än den be-
höfves. Hvarföre skulle annars en så oerhörd!
talrik och kostsam konskription underhållas :
Preussen och Österrike, och än mer, hvarföre
skulle man bär i Sverige i så många år förgälves
hafva väntat, att se befälets antal, i förhållande
till manskapets, reduceradt till samma proportior
som i Ryssland och Preussen, hvilkas militärisks
bruk och inrätlningar annars i så många fall ef
terhärmas?
AA ep Aff hamn A AAM PAA TT f I
Thumbnail