-sNilsson sig hafva erhållit från brukspatronen Lag ström derstädes. De befunnos vara skrifna, ett i L 4834, två 4835, fyra 1836, sju 4837, tre 4838, oc -Itre stycken utan dag och år, men af innehållet sync -Idet ena af dessa vara skrifvet i början af Septembe månad 18335. Dessa brefs väsendtliga innehåll, så vidt detsamm Still äfventyrs kan med förevarande mål äga gemen skap, varder här utdraget: — Den 125 Maj 4854 Ö versände Lagström liqvid för sin skuldsedel på 4 Rdr, och förfrågade sig huru det går med hvad ha i Den 23 April 4835 åt ade han me samma lägenhet den med Johannes Nilssons son ski Ikade req ioncn, under förklarande att han cj ö nat konvolutet; kan kunde ej på andra än frörens komna vilkor öfvertaga sådan valuta, och var vili att återtaga den, om Johannes Nilsson dermed åt nöjdes; han ville ingå på kontont till halfva prise eller femtio procen Hy hvaröfver han ej kunde sig, emedan han måste göra uppoffringar, för att åt komma mynt i hast. I odaterade brefvet, som an setts vara i stember månad 4835, beg Lagström, at sson ville vara hemma på följde Söndagen, då Lagström vid resa uppåt lande ärnade inställa sig i T nesryd, för att verkställa ifrå gavarande utbyte. Den 42 Juni 2336 afsände Lag Iström uppgöring för de med gårdagsposten ankomn: dokumenterna; han säger sig omöjligen kunnat hafv: illt terminerna på annat sätt, men anser det fög: fvika från föreskriften. I detta bref förvarades er I med blyerts, på ctt halft ark papper af Johannes Nils. son gjord anteckning, daterad åen 44 Juni 4836 upptagande en lika beskaffad specifikation, som de förut i protokollet införda, denna uppgående till et belopp af 582 Rdr. ÅA brefvets baksida var följande tecknadt: En sedel 509. — En d:o 460. En ditc 1102: 24. Contant 75. — Summa RGS:r 577: 24 Serskildt var detta belopp subtraheradt från 589. och skilnaden utförd med 4: 24. I bref d. 2 December 4836 klagar Lagström deröfver, att han blifvit narrad på mynt för den sista vexel-affären. Ännu hade han ej fått en styfver på de återstående 300. Han sände dock 459 Rdr 48 sk. Res, som han ville tro sh förslå. till inlösen af hans gamla revers, och framställer jemväl den önskan, att emellan Jul och Nyår erhålla enligt närslutne. I detta bref inneslöts ett mindre pappersblad, hyarå fanns tecknadt: 5 å 10 ses ses Resten mindre och helst små 330: — Den 26 Januari 4837 begär Lagström att, cmot biogade 400 Rdr Banko, återfå sin revers. Den 49 April förklarar han, att, churu han vest och kränglat fiere dagar, han likväl fruktade sig ej kunna ställa den andra affären till rätta, emedan summan var för stor; han hade cj förr än nu kunnat svara, emedan han ej från alla vederbörande kunnat infå de svar, hvarpå de vid hans personliga besök ville ha tid att betänka sig,. Imedlertid och ehuru kan hade föga hopp, anhöll han likväl, att Johannes Nillsson, med mgående post, ville gifva besked, huruvida endast små eller hufvudsakligen 4, 2 å 3 Rdr kunde erhållas, då han ville göra ännu ett försök, som skulle realisera sig till utbyte vid månadens slut; han önskar jemväl veta hvad han såsom dusör möjligen kun1e hafva att vänta, emedan allt annat vanligt i rabattväg, ör vinnande af lycklig utgång, måste för hans del fstås; om affären skulle kunna uppgöras i samma månad, såsom Johannes Nilsson begärt, så var det nödvändigt att Lagström erhöll svar med Lördagsposten. Den 23 Mars tillkännagifver han, att han a till postens afgång förgäfves väntat på exprås, m rar honom lofvad med besked om den ifrågavarande affären, och han kunde säledes icke med dasens post, enligt löfte, gifva bestämdt svar. Den 6 April säger hamn sig hafva, redan den 26 Mars, unrrättat Johannes Nilsson, att den proponerade afären kunde gå igenom, men att han derå icke erhållit svar, hvaröfver han förundrade sig. Den 30:de, April beder han Johannes Nilsson uppskiuta sitt, till len 4:ste eller 2:dre Maj tilämnade, besök i Ronneby för den omskrifna affären, emedan dessa dasar ej voro lämpliga, ty den 4:ste Maj var det, öga troligt, att man träffade de personer, hvilka i och för samma sak nödvändigt måste vidta las, och d.; 2 Maj började tinget, hvaraf Lagström skulle blif fra nycket upptagen. Om Johannes Nilsson likväl ej iunde up pskjuta sin resa, så ville Lagström försöka , å rangera, alt den skedde icke aldeles förgäves. Den, ; Becember beklagar Lagström sig öfver brist på )ennirgar, som Johannes Nilsson begärt, och den 24 samma månad forträltes samma klagan. I sodnaro yrefyet yttrar han sin önskan att få något till nyå et,, men då han för närvarande var utan mynt, så nsåge han det föga värdt att tänka derpå; han tilljänna ngar jemväl, att han samma dag förgäfves väntat var ifrån den andre mannen om den stora reqvis ionen, men att, då svar ankom, detsamma skulle ge-. st meddelas. Den 48 Januari 4838 begär. han att. a veta, huruvida, vid nästpåföljde veckans slut, han unde erbålla papper för 9 å 300 Rdr, om han inbe