Hvad som i religionsväg utmärker de hed
niska folken är, att de hvar för sig alltid haj
sina Statsreligioner. Till följe häraf skulle ma
i det ena landet rådbråkas, i fall man icke ar
såg en fisk för symbolen af det högsta väser
det; men i det andra riket skulle man lefvar
de brännas, om man antog samma fisk för e
slik helgedom. Statsreligion är till sin grund
sats identisk med Hedendom, varierande me
olika facer, hvarje för sin tid och sitt fol!
Den har alltigenom, och under hvad olika fot
mer den visat sig, utgjort menniskoslägte
djupaste och värsta sjukdom. Den har fram
för allt annat uppväckt det oerhörda raser
det universala vanvett, som, leddt och unde:
hållet af folkens andlige och verldslige förar
drifvit dem, att likt galningar förderfva, möt
da, härja, utrota hvarandra för satser, som d
resp. parterna på ingendera sidan begrip
eller ens gjort sig reda för hvad de vill
med. Man kan i historien spåra denna ohygg
liga sjukdoms skiftande fenomener så lån:
tillbaka, som ända upp i den äldsta urtid, d
mytherna förlägga syndafallet, hvars hela en
moment och följd den icke otydligt af sjelfv
urkunderna förklaras vara. Slutligen kom Chr
stendomen. Trons frihet utcjorde Christende
mens stora predikan. Rättfärdiggörelsen ge
nom Tron allena, såsom motsats emot de
hvilken förut ansågs böra vinnas genom upj
fyllande af Lagens Gerningar, (d. v. s. afni
gon resp. Statsreligions reglementariska fört
skrifter), innefattar den veridshistoriska bry
ning, som är en af Christendomens grundkt
rakterer.
Trons frihet är själens rätt, att gå till Gr
ohämmad af hvarje yttre hinder. I en stat:
religion kan visst också finnas mycket go
och förträffligt, partiellt uttaladt. Men det ge
da står der icke till följe af ecenskapen a
vara en statsreligion, utan oaktfadt den så ä
Omständigheten, att vara en statsföreskrift, ski
dar det goda, den har att säga, så myck
som möjligt; ty den rubbar, så vidt görlict ä
trons sjelfständiga, odelade verkan på själe:
den kyler, i hvad den kan, kärlekens rena hi
att söka Gud med andens brinnande öfvert:
gelse. Lifvet förvandlas till lexa; och så i
det icke mera lif. Genom statsreligion i
Gud en Saga: tag bort statsreligion, men I
undervisningen i religionsämnen flyta rikt oc
fritt efter hvarje lärares eget bästa förstår
om Skriften, så skall Gud i ett trollslag ran
stå som Verklighet för oss. Han skall i ögoi
blicket blifva det intressantaste af alla vin
ämnen. Månne Han så är under statsreligi
nernas spira? (Forts. e. a. g.)