bibeln och kyrkobekännelsen, genom Evangel
anda i både framställningens klarhet och enfald
och innehållets christliga mildhet och allvar. Ha
sökte derigenom närma sig predikans ideal — oci
har icke misslyckats.
Men ännu närmare synes han ref. hafva kom
mit detta ideal genom den nu utgifna prediko
samlingen, vid hvilken man endast måste bekla
ga, att den ej utgör en hel årgång. De predik
ningar, som deri innehållas, äro tjugosju, och lära
enligt hvad företalet angifver, vara det sista a
Hagbergs arbeten, som meddelas allmänheten
Han hade sjelf förbjudit tryckningen af något vi
dare efter hans död. Den utgör hans sista wvilj:
till församlingen,, och skall säkerligen blifva et
dyrbart minne för Hagbergs många vänner, son
ännu i dessa predikningar skola höra den mild:
stämman, värma sina hjertan vid de varma or
den. De, som under de sista åren voro Dokto
Hagbergs åhörare i Stockholms Storkyrka, igen
känna flera af dessa predikningar, såsom der håll
na. Ref. förmodar, att äfven yngre prester, som
vilja bilda sig till predikanter, skola af dessa pre
dikningars läsning hemta stor nytta. De erinr:
om att undvika konstelig ord efter menniskor:
visdomn, gifva utmärkta prof på sann evangelist
christendom, och på denna stilens städning och
flärdlösa enkelhet, som man i Guds hus beldst
önskar försnimma. — En del al desse predikninga!
är analytisk, genomgår och förklarar Söndagens
Evangelium vers för vers. Detta predikosätt för-
tjenar all uppmärksamhet. Man föreställer sig
blott den allmänna andakt, som måste äga rum.
när i kyrkan eller den enskilda boningen åhörare
med Evangelii-boken i hand följa predikanten och
lyssna till hans utveckling af det lästa ordets in-
nehåll, eller när de efter predikan vid denna led-
tråd återsöka den undervisning och tröst, de emot-
tagit. Det nästan väcker förundran, att denna
method hos oss i nyaste tider blifvit så föga be-
gagnad, och att bafva gjort lyckliga försök att
införa den är, enligt ref:s tanke, icke den ringaste
af de utmärkta, kanske numera nog ofta förbi-
sedda förtjenster, hvilka framl. Dr Hagberg ägde
om religionen och kyrkan, om religiös uppbyg-
gelse och våra predikanters bildning.
Predikosamlingen, hvilken ref. rekommenderar
till allmänhetens kännedom och bruk, föregås, af
en minnesteckning, en vördnadsgärd af sonlig
kärlek,, och ett företal, det sednare enligt den
bortgångnes yttersta viljan, tillagdt af Hr IL. A.
Anjou, som äfven lärer förnämligast besörjt re-
daktionen af predikningarne.