med offiverane, fö ordnade han, att skeppet skulle styras mot någon s kk; mer, ehuru alla pumpa sattes i rörelse, ji oppet allt mera och drefs a! strömmen vesterut, hvarjemte det började luta så starkt åt sidan, att man icke, utan den största svårighet, kunde hålla sig upprätt på däcket. Man beslöt nu att kapa först fockmasten och sedermera stormasten, hvilket även verkställdes, utan att någon tillsatte lifvet; men emedan man-icke hunnit kapa stormastens vanter, och densamma derföre följde med i släptåg samt stötte fartyget, sprang en midshipman, Grewwe, ned i sjön på den flytande masten och ahögg, jemte någ:a matroser, som följt hans exempel vanterne. Matoserne biefvo alla åter upptagne p däc et, men Grewwe omkom af för mycken anstiängning. ImeUlertid afiossades ovpphörligen nödskott, och lyktor uppsattes, hvarj ite man utkastade all fyra skeppets anvkaren, på det de må onstädes haka fact ot hindra skeppet att d va längre fi ån kusten. För bergningen af hufvudflargan, jurnalen, ka ssan, m. mn. d:og befälbafvaren nödig försorg, och, i ändamål att föra skeppet lättare, kastade man alla däckkanoner och andra tunga ver bord. pass klockan 2 eller 3, på mergonen, hade sjunkit ända till sen ned I vattnet, Ir likväl icke helt och hållet. Nu framträdde skep presten, Wasilii Nasarjeff, I korset och sakvamentet, för att år den iet arbetande besättningen, som, kttoz den noggrannastr sista tröst; men k välsignelsen, 1 en a, ned i sjön, ända till sista ögonblicket, ic disciplin, meddela religionens ade han hunnit öfver dem lära störtsjö ryckte honom, jemte ir der de funno sin graf. Snart gorna gå Ööver däcket, och befilhafvaren h s af dem ic mindre än tre gånger : sjön, men blef dock tyektigen åter upptagen, sta gängen uti ena slup, som var läck, men som likväl dref i land till närheten af den 45 å 20 mil från s eppet liggande Här kungjorde man genast cm som att om bord å vraket är niskor, som möjligen kunde in tillfiyht i de andra skej delen gen ti äddade af fiskare eller igen saktade sig stormen. något och starka sjögi ingen upphörde: tvenne lotsbåtar och nors a ängfart sect NOri cap uppsökte vraket, samt bergade alla, som voro vid lit. Detta skedde mot aftonen den 4 tember, sedan besättningen i tre dygn nödgats uthi de sväraste ansträngning under beständig lifsfara. Sedan alla blifvtt församlade, bragtes de om bord ä transporitfartyget Twerza och ett för tillfället befraktadt koopvardifartyg, samt fördes ifrån Norge till Cronstadt. — Förhällandet emeilan de räddade och omkomne upplyses af följande förteckning: Räddade. Omkomne. som sökt ie till större Stabsofficerare . . . oc 2 — 3. Andra officerare . vo . 4920 — 47. Uniuerollicerare. . . -. 2 — 23. Musikanter . so oo cc 6. — 8. Gemenskap . . . . . 449, o— 504. Denschtschiker . . . co oc 4. — 2. iskildas betjening . . 4. —Ä. Fruntimmer. . . so sc 7. — AU. Barn . ee ss ss ss 2 cv 4. —7. Summa 303. — 389. a 890. Resultatet af undersökningen har blifvit, att man ej kan lägga befälhafvaren till last någon förseelse, emedan ban noga iakttagit alla nautiska reglor, och skeppets förlust således härrör af tillfälliga orsaker; alt man gjort alit hvad möjligt varit, för att rädda skeppet och besättningen; att befälhafvaren icke i otid och på eget bev gitvit skeppet, samt att officerarne och besättningen i allo fullgjort sin skyldighet, hvarvid det serskildt länder besättningen till förtjenst, att densamma, ända till slutet, iakttagit strängaste disciplin, hvilket i dylika fall är så sälsynt. Man har albört vittnen i Norge och äfven på stället låtit noga undersöka förhålandet, samt deraf funnit, att skeppets förolyckande hufvudsakligen bör tUllskrifvas den oregelbundna strömmen, som vållat så mi atdra fartygs förlisande, då de, i mörker eller töcken, icke kunnat bestämma sin kurs efter landkänningar. — Slutligen bör äfven tilläggas, att de norska auktoriteterna och invänare vid kusten, med den största välvilja emottagit och understödt de skeppsbrutne, samt på allt t dem; tillhanda med råd och dad. — Mvilketdera är a beviset på borgerlig leder? Denna fråga framställes och besvaras äfven på ett intressant säll uti en händelse, som nyligen varil föremål både för domstols handläggning och skriftsexling i tidningarne i Preussen. Det nämndds förlidet år vid flera tillfällen om en der i landet utkommen, med stor talang författad anonym politisk brochyr, kallad: fyra fiågor af en Ost-Preussare, hvilken hroechyrs innehåll gick ut på alt bevisa Preussarnes billiga anspråk på uppfyllandet af det löfte, de en gång erhållit om en konstitution och en representatil örfattning. Det berättades äfven, att den nye Konungen i Preussen bade med mycken välvilja yttral sig öfver denna skrift; men att det, sådant oaktadt, ades den mäktiga byråkratien der i landet, som icke vill, alt folket skall få lägga sig i de oilentliga angelägenheterna, all få en efterspaning efter fö fattaren anbefalid, och sedan denne, som var en doktor Jacobi, med ädel frimo