med offiverane, fö ordnade han, att skeppet skulle
styras mot någon s kk; mer, ehuru alla pumpa
sattes i rörelse, ji oppet allt mera och drefs a!
strömmen vesterut, hvarjemte det började luta så
starkt åt sidan, att man icke, utan den största svå-
righet, kunde hålla sig upprätt på däcket. Man beslöt
nu att kapa först fockmasten och sedermera storma-
sten, hvilket även verkställdes, utan att någon till-
satte lifvet; men emedan man-icke hunnit kapa stor-
mastens vanter, och densamma derföre följde med i
släptåg samt stötte fartyget, sprang en midshipman,
Grewwe, ned i sjön på den flytande masten och a-
högg, jemte någ:a matroser, som följt hans exempel
vanterne. Matoserne biefvo alla åter upptagne p
däc et, men Grewwe omkom af för mycken anstiäng-
ning. ImeUlertid afiossades ovpphörligen nödskott,
och lyktor uppsattes, hvarj ite man utkastade all
fyra skeppets anvkaren, på det de må onstädes
haka fact ot hindra skeppet att d
va längre fi ån
kusten. För bergningen af hufvudflargan, jurnalen,
ka ssan, m. mn. d:og befälbafvaren nödig försorg, och,
i ändamål att föra skeppet lättare, kastade man alla
däckkanoner och andra tunga ver bord.
pass klockan 2 eller 3, på mergonen, hade
sjunkit ända till sen ned I vattnet, Ir
likväl icke helt och hållet. Nu framträdde skep
presten, Wasilii Nasarjeff, I korset och sakvamen-
tet, för att år den iet arbetande besättningen, som,
kttoz den noggrannastr
sista tröst; men k
välsignelsen, 1 en
a, ned i sjön,
ända till sista ögonblicket, ic
disciplin, meddela religionens
ade han hunnit öfver dem lära
störtsjö ryckte honom, jemte ir
der de funno sin graf. Snart gorna gå Öö-
ver däcket, och befilhafvaren h s af dem ic
mindre än tre gånger : sjön, men blef dock tyektigen
åter upptagen, sta gängen uti ena slup, som var
läck, men som likväl dref i land till närheten af den
45 å 20 mil från s eppet liggande
Här kungjorde man genast cm
som att om bord å vraket är
niskor, som möjligen kunde
in tillfiyht i de andra skej
delen gen ti äddade
af fiskare eller igen sak-
tade sig stormen. något och starka sjögi ingen upp-
hörde: tvenne lotsbåtar och nors a ängfart sect NOri
cap uppsökte vraket, samt bergade alla, som
voro vid lit. Detta skedde mot aftonen den 4
tember, sedan besättningen i tre dygn nödgats uthi
de sväraste ansträngning under beständig lifsfara.
Sedan alla blifvtt församlade, bragtes de om bord ä
transporitfartyget Twerza och ett för tillfället be-
fraktadt koopvardifartyg, samt fördes ifrån Norge till
Cronstadt. — Förhällandet emeilan de räddade och
omkomne upplyses af följande förteckning:
Räddade. Omkomne.
som sökt
ie till större
Stabsofficerare . . . oc 2 — 3.
Andra officerare . vo . - 4920 — 47.
Uniuerollicerare. . . -. 2 — 23.
Musikanter . so oo cc 6. — 8.
Gemenskap . . . . . - 449, o— 504.
Denschtschiker . . . co oc 4. — 2.
iskildas betjening . . - 4. —- Ä.
Fruntimmer. . . so sc 7. — AU.
Barn . ee ss ss ss 2 cv 4. —- 7.
Summa 303. — 389.
a
890.
Resultatet af undersökningen har blifvit, att man
ej kan lägga befälhafvaren till last någon förseelse,
emedan ban noga iakttagit alla nautiska reglor, och
skeppets förlust således härrör af tillfälliga orsaker;
alt man gjort alit hvad möjligt varit, för att rädda
skeppet och besättningen; att befälhafvaren icke i otid
och på eget bev gitvit skeppet, samt att offi-
cerarne och besättningen i allo fullgjort sin skyldighet,
hvarvid det serskildt länder besättningen till förtjenst,
att densamma, ända till slutet, iakttagit strängaste
disciplin, hvilket i dylika fall är så sälsynt. Man
har albört vittnen i Norge och äfven på stället låtit
noga undersöka förhålandet, samt deraf funnit, att
skeppets förolyckande hufvudsakligen bör tUllskrifvas
den oregelbundna strömmen, som vållat så mi
atdra fartygs förlisande, då de, i mörker eller töc-
ken, icke kunnat bestämma sin kurs efter landkän-
ningar. — Slutligen bör äfven tilläggas, att de norska
auktoriteterna och invänare vid kusten, med den
största välvilja emottagit och understödt de skepps-
brutne, samt på allt t dem; tillhanda
med råd och dad.
— Mvilketdera är a beviset på borgerlig
leder? Denna fråga framställes och besvaras äf-
ven på ett intressant säll uti en händelse, som
nyligen varil föremål både för domstols handlägg-
ning och skriftsexling i tidningarne i Preussen.
Det nämndds förlidet år vid flera tillfällen om
en der i landet utkommen, med stor talang för-
fattad anonym politisk brochyr, kallad: fyra fiå-
gor af en Ost-Preussare, hvilken hroechyrs inne-
håll gick ut på alt bevisa Preussarnes billiga an-
språk på uppfyllandet af det löfte, de en gång
erhållit om en konstitution och en representatil
örfattning. Det berättades äfven, att den nye
Konungen i Preussen bade med mycken välvilja
yttral sig öfver denna skrift; men att det, sådant
oaktadt, ades den mäktiga byråkratien der i
landet, som icke vill, alt folket skall få lägga sig
i de oilentliga angelägenheterna, all få en efter-
spaning efter fö fattaren anbefalid, och sedan den-
ne, som var en doktor Jacobi, med ädel frimo-