Blick, d den kur
gens utel och
iglga glansen omstrålas af da-
vannlåter, emedan det lemnar
eti villnesiörd derom, hvad folkets stöd har
att betyda uti regenternas maktoch herrlighet.
— Efter flera varierade berättelser om den väg
H. M. Konungen kommer att taga, för att näst-
kommande- Måndag begifva sig från slottet till
börsen, anses nu som säkert, att Hans Maj:t ut-
tågar genom södra Slottsporten, men sedan gör
följande krokväg, nemligen: till venster utför
slott backen till Logårdsquaien, förbi Lejonbacken,
öfver Mynttorget och genom Myntgatan fram till
Riddarhustorget; vidare uppför Storkyrkobrinken,
mellan Storkyrkan och yttre borggården åter till
Slottsbacken, der Hans Maj:t vänder söderut, mel-
lan obelisken och Storkyrkan, fram till Stortorget
och rundt omkring börsen ned till Trångsund,
der Hans Maj:t genom vestra börsporten uppgår
till börssalen.
E— i
— Olversten m. m. herr Carl v. Hohenhausen
bar för någon tid sedan blifvit nämnd till kabi-
nettskammarherre hos H. M. Konungen. Hr v.
Hohenhausen är en bror till landshöfdingen på
Gottland och deltog i sina yngre år vid förstain-
trädet på den militäriska tjenstemannabanan i 1899
års bändelser, men har sedermera frångått reform-
partiet och slutit sig såsom en af de most ifrige an-
hängarne till de devuerades leder. Vid sista riks-
dag uppträdde hr v. Hohenhausen flera gånger
med serdeles värma, ja nästan med häftighet mot
oppositionen och framlade vid ett tillfälle ett slags
trosbekännelse eller redogörelse för anledningen,
att han nu befann sig i ett annat läger än fordom
nemligen, att han funnit oppositionen gå för långt
och taga en helt annan vändning än hr v. H.
kunde gilla... Det är förmodligen dessa tänkesätt,
hvilka, man bör likväl medgifva det, uttrycktes på
ett mera convenabelt och mindre ilsket språk än
några andra talare på samma sida nyttjat, som
tillskyndat hr v. IH. den ifrågavarande utnäm-
ningen.
— Af Sundhetskoliegii, i Statstidningen refere-
rade berättelse angående koppympningen i riket
år 1844, finnes, alt de ympade, äldre och yngre
personernas antal uppgått till 67,700, eller 2,257
mindre än året förut, att smittkoppor yppat sig
inom flera läkaredistrikter samt visat sig elakar-
tade inom några församlingar af Nyköpings, norra
Dalslands, Norrtelge samt Neder-Calix distrikter.
Antalet af de till belöning för vaccinationens be-
främjande af kollegium anmälde personer utgör
77, för hvilka kollegium önskat, att dels penning-
belöningar af 40—923 Rdr, dels medaljer måtte
beviljas, hvilket ock af regeringen blifvit bifallet.
— Ryktet om en förändring inom justitiede-
partementets expedition genom expeditionschefens
von Kochs afgsång till en annan plats, förnyas nu,
med det tillägg, att herr von Koch skulle komma
att mottaga Jemtlands län, och t. f. revisionsse-
sekreteraren, assessor Arell, utnämnas till expe-
ditionschef.
— Det omtalas nu, att herr Brandel torde
lemna sin plats som expeditionschef i ecklesiastik-
departementet, och efterträdas af en prestman,
nemligen kong!. hofpredikanten Tegner, som sist-
lidne riksdag var sekreterade hos presteståndet.
Förmodligen kommer i sådant fall hr Tegnår att,
enligt sin förmans efterdöme, behålla hofpredi-
kantskapet, hvarigenom mellan departementschefen
öch expeditionschefen uppkommer ett förhållande
af pastor och hjelpprest, hvilket naturligtvis blir
gynnande både för de allmänna angelägenheter na
och för hofvets själavård.
— Introduktion å Riddarehuset beviljades den
2 dennes för vice amiralen Nordensköld, uemligen
under JV 394 bland friherrar.
— Vid firandet af årsdagen af Konungens i
Preussen kröning, den 22 Januari, utnämndes,
bland andra, svenske och norske generalkonsuln i
Alexandria, D:r Anastasy, till riddare af röda
örnsordens 53:e klass, utan band.
— Kongl. Maj:ts hofstat lärer, enligt hvad Dag-
ligt Al lehanda för rmäler, nyligen erhållit ett par
acquisitioner, som betydligt öka dess glans såsom
en lysande tillökning på snillets och talangernas
vägnar. Man läser nemligen i D. A. följande:
Det bekräftar sig af 4843 års kalender, hvad
som väl varit omtaladt, men nu först blifvit of-
ficielt kungjordt, nemligen att kammarskrifvaren
i kammarrätten, Ferdinand Johan Psilandersköld,
blifvit utnämnd till kammarherre, samt förre
fanjunkaren, friherre Carl Johan af Nordin till kam-
marjunkare.n
EEE NA NERE
