Jande Nnerrueneter.
REVY AF TIDNINGARNE.
— Statstidningens Redaktion, hvilken såsom
hvar man vet, har den gåfvan ett skrifva oefter-
härmliga artiklar när den vill, har i går afton i
sin följetong slagit på stort i den vägen. Mottot
på artikeln är ett någonstädes ur Dagligt Allehan-
da hemtat uttryck: Det går för långt, som lika
väl hade kunnat citeras från hvad skrift eller
författare som helst, utom från Statstidningens,
hvilken alltid och till hela sitt väsende liknar den
försigtigze skräddaren, som blundade vid en viss
operation, på det icke röken skulle slå honom i
synen; och innehållet är, fastän i prosa, tydligen
ett på tonen af hönsgummans visa ställt sorge-
qväde öfver oppositionsbladens nuvarande pvild-
sinthet. Klagomålen gå ut på att oppositionen
icke är konstitutionell, eller håller sig imom de
henne af grundlagarne anvisade fält. Såsom bevis
härpå hänvisas bland annat isynnerhet till 27 ra-
der i ett bref från Stockholm i JM 42 af D. A., som
kallas det pittraste bladet, och förf. hemställer till lä-
sarens omdöme, om icke anfallen der rakt och
ppå det mest vanvördliga sätt måttas åt det af
grundlag och allmän lag uttryckligt fredlysta Fö-
premåletn, hvilket ord börjas med stort F, på
det ingen må tveka om hvilket föremål menas.
(Vi hafve slagit upp JM 12 af Dagligt Allehanda
och i de åberopade raderna funnit berättadt så-
som ett rykte, att till illustrerande af den snart
inträffade stora dagen af Konungens 2ö:te rege-
ringsår, bland annat en praktupplaga af skriften:
Bidrag till Sverges historia sedan år 1810 skulle
utdelas; hvilket väl tyckes vara en naturlig tanka
i sammanhang med firandet af ett regeringslustrum,
men som Statstidningen 1 sin position lika na-
turligt finner alldeles hisklig och ett crimen
Iese.) Det öfriga af artikeln innefattar idel
moral åt prester och kongl. sekreterare, och
kan anses såsom en ny och förbättrad upplaga
af den objudne gästens ryktbara manifest un-
der riksdagen år 4829 om skyldigheten att vo-
tera för uniformens. Det inskärpes nemligen hu-
rusom våra förfäder fordrade såsom vilkor för
rättigheten att klahdra, att man skulle vara en
man för sig, d.v.s. ialla afseenden oberoende.n
Man förstod sig icke på dubbel trohet. Den
som gifvit sin tro åt en herre, var derigenom
putesluten från det förbund, som männen för sig
utgjorde, och ansågs för politiskt ofri Detta
är nu hvad Statstidningen söker inplanta hos alla
prester och civila embetsmän; det är som man
ser, den blinda lydnadens och servilismens doktrin
in nuce; dock är Statstidningen så nådig, att den
ej alldeles vill förbjuda prester och kongl. sekre-
terare att vara små Thorgnyer, och klandra,
bara de göra det med mera hofsamhetp, förstås
så hofsamt som Statstidningen önskar, och fram-
för allt icke tala om några bidrag till Sverges hi-
storia, om icke sådana som herr Friedrich Schmidts.
Statstidningen vädjar i detta hänseende till det
ppublika samvetetn. Det är blott i Sverge,, sä-
ger hon, som en ordinarie tjensteman inom Ko-
nungens kansli och Högsta domstol(?) en Konglig
sekreterare, kan håna (!!) kungligheten i det bit-
traste af landets oppositionsblad, och vara dess
utgifvare. (Vi bedje om förlåtelse, endast för-
läggare. Men der ser man ju tydligt nyttan af
embetsmännens oafsättlighet annat än efter dom
och ransakning, då det ökar de oberoendes antal,
hvilket ändå icke är för stort här i landet, Gud!
bättre. Annars lärer D. A:s utgifvare, kanslisten,
här kunna underrätta Statstidningens utgifvare,
kanslirådet, att i Frankrike finnas till och med
ledamöter af der varande Högsta domstol, hvilka
i kammaren tillhöra den mest prononserade op-
position, t. ex. herr fsambert, och under restau-
rationen voro ofta domstolarna helt och hållet i
opposition. Just då hade folket som mest an-
ledning att prisa deras oafsättlighet.)
Ännu värre skandaliseras likväl den goda höns-
gumman öfver Irejas proesterskapp. Det är all-
deles fördömdt, att prester skola vara de aldra-
värsta. Liksöm vi, heter det, sistlidne som-
mar, under den då uppförda orgie af sjelfsvåld,
hörde talas om Aftonbladsprester och Biprester,
pha vi äfven en tid i flera polemiska artiklar
pmot Freja hört talas om dess presterskapp...!