KONST- OCH LITTERATUR-STAFETT.
I Hamburg ger man en ny historisk 5-akts-dram
af Prutz, Carl von Bourbon,. Den har blifvit mycke
väl emottagen. Författaren, som förut är fördelaktig
känd både såsom kritikast och lyriker, har i denn
dram icke förnekat sitt snille och konstnärsskap. Ha
har haft Skakespeare och Gocthe som förebilder, oc
hans dram berömmes för raskt fortgående handling
samt väl hållne och utvecklade karakterer, öfverra
skande detaljer, dramatiska situationer och mästerlig
tänkta och utförda scener, hvilket allt gäller isynner
het de 2:ne första akterne, hvilka i högsta grad un
derhålla och spänna intresset. De 3:no följande är
något svagare. Imedlertid lofordas arbetet högligel
och anses vara ett af sednare tidens bästa dramat
ska produkter. — Vidare har man der Sylvester
Abend oder die Nachtwächter, — der Dorfbarbier
m. fl. bekanta stycken på repertoiren. — Nyårsdager
gafs i Hamburg Deutsches Theaterschau, samman
ställda prof på det tyska dramats utvecklingsgang frär
1450 med Etthundra-åriga intervaller. Ideen att fö
publiken framställa den dramatiska litteraturens fort
gång i kronologisk ordning, utfördes först i Eeipzif
och sednare i Berlin, och tyckes vara ett lyckligt på
fund. Publiken har säkert funnit sig förvånad öfve
fordna tiders marionettaktiga komedier och öfver der
magra kost, hvarmed våra förfäder åtnöjde sig på
teatern. Hvilket steg från de barnsliga tillrustnin-
garne i Gryphi absurda Comedia, till den teatrali-
ska pompen i intägs-marchen i Halevys Judinna! —
från Turken Vasznachtspiel till Lessings Nathan,
— Dessa Vasznachtspielen, af Schnepperer (1450)
förete konsten i sin linda, och äro af en barnslig och
enfaldig art, såsom alla dikter från denna tidigare
period. Det följes af der Bawernkneckt wil Zwo
Frawen hom,, af Hans Sachs (43554); Die absurda
Comoedia oder Herr Peter Squenz, en något grof.
kornig satir af Andreas Gryphius (4640); Sylvian,
ett Schiferspiel af Gellert (4750), bildar i sin gråt-
milda och dock redan oändligt fullkomnade gestalt
en öfvergång till tyska poesiens hjelteverk, hvilken