skar eller Norrmän. De anfallande tillfrågade de
resande, om han ej vore Ole Bull, sedan han, få
att stilla deras raseri mot Danskar, förklarat sig var
Norrman, och på hans jakande svar följde biott e
ny skur ovett. — Konstnärer äro stolt folk, som hel
verlden vet, så ock Ole Bull, som derföre af harr
öfver sitt emottagande af inga skäl lät beveka si
att stanna längre än öfver natten, ehuru sjelfva pro
fessor Geijer lärer sökt öfvertyga honom, att han c
borde räkna hela akademien till last, hvad några få
troligen öfverlastade, förbrutit sig. Men kan mai
väl klandra konstnären härför? Jag vågar ej, så myc
ket jag är intresserad för att han skulle här låtit hör:
sig, besvara frågan med annat än nej.
Denna händelse, emedan den är så eklatant, tord
synnerligen vara egnad, att visa riktigheten af mir
definition på den närvarande akademiska friheten
Ått annars värnlösa fruntimmer i mörkret anfalla
och misshandlas, så att fråga understundom blir om
de nånsin kunna återställas till hälsan; att man mid
på dagen ser raglande personer och hör de vildaste
skrik på gatorna; det har i vinter visat sig höra til
ordningen för dagen.
Man kunde såsom ursäkt vilja anföra, att dess:
vackra dater ej äro uttryck af hela studentkorpsen
utan af några få enfants perdus, att de begås unde:
rusigt tillstånd o. s. vy. — Men dervid frågas blott
om rus ursäktar brott enligt vanlig lag? Om, i fal
lagarne äro i helgd, bildade personer, äfven under
rus bruka att tillåta sig sådane excesser? Andtligen
hvartill polis och hela akademiska jurisdiktionen tje-
nar, om den ej kan vara tillstädes för att hindra vil-
da, och snart sagdt med lifsfara förbundne, våldsam-
heter på öppen gata.n i
Y RR
— Ynzglingen Brosell, som den 7 Nov. sistl
år räddade ett barn från att drunkna i Fatburs-
sjön, har af patriotiska sällskapet fått en större
silfvermatsked med inskrift: Af Kongl. Patrio-
tiska Sällskapet åt Per August Brosell för men-
niskolifs räddning,; denna sked öfverlemnades
Brosell i dess moders och tvenne yngre syskons
närvaro, vid öppnandet af vexelundervisningens
normalskola d. 46 dennes.
RETT
— Ole Bull. Från Kongsvinger skrifves i de
Norska bladen, att då ryktet hade spridt sig, att
konstnären skulle på sin genomresa till Stockholm
taga nattqvarter vid Owdals jernverk, samlades
der en stor mängd af den kringliggande traktens
invånare, mötte honom på vägen och ledsagade
honom under fackelsken och jubeltåg till natt-
qvarteret. Ole Bull hade sedan den artigheten,
att framtaga sin violin och föredraga flera styc-
ken derpå för de talrika åhörarne, hvilka, hän-
ryckte af de underbara tonerna, egnade honom
det mest oskrymtade bifall.n
Uti de Norska tidningarne har för öfrigt ny-
ligen varit en liflig skriftvexling angående Ole
Bull, föranledd af hbarpspelaren Hr Pratte, som
nu vistas i Christiania. Förhållandet lär nemli-
gen, såvidt man kan bedöma det af åtskilliga tid-
ningsartiklar och enskilda bref, hafva varit, att
Hr Pratte, som sjelf är en talangfull konstnär på
harpa, icke kunnat smälta den enthusiasm, hvar-
med Ole Bull vid flera på hvarandra följande
konserter i Christiania emottogs.- Följden var,
att Hr Pratt? skref en förfärligt skarp recension
öfver Ole Bulls spel m. m. och ville hafva den
in i Den Constitutionelle, men redaktionen ne-
kade. Häröfver skall Hr Pratte hafva beklagat
sig mycket och i skarpa ordalag, hvilket åter för-
anledt en skriftvexling mot honom från annat
håll. Uti den Constitutionelle infördes nemligen
en artikel, undertecknad P. H., innefattande föl-
jande rätt humoristiska verser:
4 EE Pratte.