— Vi hafve hittills af andra, för dagen ange-
lägnare ämnen blifvit förhindrade, att meddela
våra läsare fortsättningen af Svenska Biets histo-
rik om sin nedkomst och ujfpkomst, men skole
ej glömma bort det. I förbigående vilje vi i
stället lemna läsaren kännedom om ett par andra
småsaker. Gårdagens nummer innehåller en kla-
gan deröfver, att andra tidningar smädat her ex-
traordinarie hofpredikanten Angeldorff, för det
han bytt om namn, vill deri finna ett bevis på
pressens låga ståndpunkt, och anför exempel på
flere utmärkta män, som bytt om namn. Refle-
xionen om pressen vore riktig, om deri ej felades
den vigtigza omständigheten, att bevisa, att herr
A. blifvit smädad för det han bytt om namn.
Oss veterligt har man blott roat sig litet med
herr. Angeldorff för denna sak. För öfrigt ligger
det roligaste i denna art. uti det tillfälle, som här
lemnas läsaren, att finna likheten mellan herr An-
geldorff och andra utmärkta män.
Uti denna dagens nummer har Biet åter fått i
en filippik emot Amerikanska tryckpressen, uti
den Engelska Torytidskriften Quarterly review,
som, i likhet med alla Torypartiets organer, har
till ett af sina hufvudsyftemål, att genom de mör-
kaste skildringar af sederna i Amerika söka mot-
verka Engelska folkets alltmer tilltagande sym-
pati för Förenta Staternas institutioner. Såsom
prof på halten af denna frenetiska artikel, må
vara nog att anföra följande: Ju bättre man (i
Förenta Staterna) med dolken eller förtalet mör-
dar, desto säkrare kan man räkna på strafflös-
het, blott man har hvit hud. Och denna ar-
tikel söker Biet, såsom det vill synas, af egen
fatabur, att tillskrifva Charles Dickens! 1 anled-
ning häraf vilje vi för närvarande blott anmärka,
att ehuru Dickens yttrar sig skarpt om en stor
del af tidningspressens organer i Amerika, under
medgifvande likväl, att flere ganska aktningsvär-
da och talangfullt skrifna tidningar finnas, lemnar
han tillika sjelfmant de fördelaktigaste vitsord om
förträffligheten af Amerikanernes filantropiska in-
rättningar och dessas företräde i många fall fram-
för de Europeiska af samma slag. Detta synes
ändå icke stå så rätt tillsammans med det stän-
diza nödskriket om Amerikanernes moraliska för-
derf, och än mindre med en så cynisk beskyll-
ning, som den här ofvan citerade. Men det fin-
nes ingen smuts, som ej smakar Biet väl, när den
gäller ett land med politisk frihet. Ju äckligare
dess bättre. Ack! hvilka nobla känslor och Län-
kesätt ändå måtte bo hos herrar W. och v. B.
m. fi. i bikupan.