— Vi hafve hittills af andra, för dagen angelägnare ämnen blifvit förhindrade, att meddela våra läsare fortsättningen af Svenska Biets historik om sin nedkomst och ujfpkomst, men skole ej glömma bort det. I förbigående vilje vi i stället lemna läsaren kännedom om ett par andra småsaker. Gårdagens nummer innehåller en klagan deröfver, att andra tidningar smädat her extraordinarie hofpredikanten Angeldorff, för det han bytt om namn, vill deri finna ett bevis på pressens låga ståndpunkt, och anför exempel på flere utmärkta män, som bytt om namn. Reflexionen om pressen vore riktig, om deri ej felades den vigtigza omständigheten, att bevisa, att herr A. blifvit smädad för det han bytt om namn. Oss veterligt har man blott roat sig litet med herr. Angeldorff för denna sak. För öfrigt ligger det roligaste i denna art. uti det tillfälle, som här lemnas läsaren, att finna likheten mellan herr Angeldorff och andra utmärkta män. Uti denna dagens nummer har Biet åter fått i en filippik emot Amerikanska tryckpressen, uti den Engelska Torytidskriften Quarterly review, som, i likhet med alla Torypartiets organer, har till ett af sina hufvudsyftemål, att genom de mörkaste skildringar af sederna i Amerika söka motverka Engelska folkets alltmer tilltagande sympati för Förenta Staternas institutioner. Såsom prof på halten af denna frenetiska artikel, må vara nog att anföra följande: Ju bättre man (i Förenta Staterna) med dolken eller förtalet mördar, desto säkrare kan man räkna på strafflöshet, blott man har hvit hud. Och denna artikel söker Biet, såsom det vill synas, af egen fatabur, att tillskrifva Charles Dickens! 1 anledning häraf vilje vi för närvarande blott anmärka, att ehuru Dickens yttrar sig skarpt om en stor del af tidningspressens organer i Amerika, under medgifvande likväl, att flere ganska aktningsvärda och talangfullt skrifna tidningar finnas, lemnar han tillika sjelfmant de fördelaktigaste vitsord om förträffligheten af Amerikanernes filantropiska inrättningar och dessas företräde i många fall framför de Europeiska af samma slag. Detta synes ändå icke stå så rätt tillsammans med det ständiza nödskriket om Amerikanernes moraliska förderf, och än mindre med en så cynisk beskyllning, som den här ofvan citerade. Men det finnes ingen smuts, som ej smakar Biet väl, när den gäller ett land med politisk frihet. Ju äckligare dess bättre. Ack! hvilka nobla känslor och Länkesätt ändå måtte bo hos herrar W. och v. B. m. fi. i bikupan.