BIETS LÅNGA RAD. I ett naturligt sammanhang med näst förezående artikel kan det förtjena nämnas, att Biet, till svar på Aftonbladets artiklar om kotteriet och den uppmaning der gjordes att nämna hvilka utmärkta namn Biet egde att uppräkna såsom de der adopterade dess skriftställareskap, uppräknat namnen Berzelius, Tegner, Franztn, Svanberg, Järta, Agardb, Hvasser, Atterbom, Fryxell och Reuterdahl. Härvid kan frågas: vet Biet då verkligen, om friherre Berzelius skulle se sitt namn införlifvadt med Biets åsigter och sätt att producera dem? Minnes icke Biet att Tegntr, under sin utmärktaste tid och före de sista för honom sorgliga åren, skrifvit mycket, som vore besvärande för Biet att åberopa; bland annat följande: Evigt kan ej bli det gamla, Fj kan vanans nötta lexa Evigt repas upp igen; Hvad förmultnadt är skall ramla Och det friska, nya vexa Upp utur förgängelsen. Hvad herr Svanberg beträffar, så bekänne vi vår okunnighet om någon notabilitet med det namnet på politikens område. Deremot träffar det sig verkligen så, att visjelfve i manuskriptet till den ofvannämnde artikeln hade upptagit några af de öfriga namnen såsom tillhörande personer, hvilka ifrån början rent af uppträdt såsom partimän i följd af en ensidig bildning eller iråkad polemisk ställning; men just derföre lärer Biet svårligen kunna i opinionen draga serdeles parti af namnen Järta, Fablerants, Hvasser, Atterbom och Palmblad, af hvilka ett par kunna sättas fullkomligt i paritet med Biredaktörerne sjelfve. Beträffande åter t. ex. professor Fryxell, så tendera hans åsigter onekligen åt den konservativa sidan; men herr Fryxell hör likväl derföre icke till den obetingadt devuerade fana, hvars färger bäras af Biet. Vil man för öfrigt i korthet göra sig en id om den grundlighet och sakargumentation, hvarmed Biet sökt vederlägga Aftonbladets skildring af kotteriet och dess inflytelse, så behöfves blott taga kännedom om följande stycke: Vidare: Behofve! och oundvikligheten af rTeformerna — (nemli. de af Aftonbladet förordade) ligger inom kulturens gång. Skulle sådana af Aftonbladet understödda reformer, som att t. ex. kullkasta nuvaraude grundlagar och representation, indraga den stående armeen och stora flottan, förstöra den inhemska fabriksindustrien o. s. v., verkligen vara af något oeftergifligt behof påkallade? Och fordrar kul luren nödvändigt att man inför en Backstugusittarelagstiftning, förklarar krig mot det gamla undervisningsväsendet, m. m.? — S.