Bergskollegii berättelse angående Bergshand teringen i riket år 1841. Då berättelsen för år 4840 helt nyligen, eller JM 252 och 253 af detta blad för den 34 Ok och 4 Nov. f. å., blifvit mer utförligt meddelad, oc förhållandet med bergshandteringen under 484 undergått föga förändring, intaga vi här blott d märkligare data. Jernhandteringen. Jernmalmsbrytningen uppgic till 4,356,889 SkZ, eller 22,642 SkA mer än 184( Tackjernsblåsningen, bedrifven vid 2335 masugnai har lemnat 620,903 SkiZ tackjern, eller 47.765 Skj mindre än 4840. Blåsningstiden var 34,487 dyg och tillverkningen hyarje blåsningsdygn 48,16 Ski elle 0,56 mer än byart dygn 4840. Inom de egentlig bergslagerne har blåsningen lemnat 331,606 och i d öfrige orterne 289,297 SkZ. Vid jemförelsen emella tillverkningen per dygn, visar sig att skillnaden inor och utom bergslag utgjort blott 0,85 SkiZ då den pc medium af de 3 föregående utgjort 4,53, som pe dygn blifvit inom bergslag mindre tillverkadt. Kol Ilegium härleder detta fråa införande af bättre meta der äfyen vid bergsmansmasugnarne. Tackjernstill verkningens stigande från året 4826 har varit mindr än den under tiden inträffade tillökning i smidespri vilegiernas skeppundtal. Ingen annan export af tack jern har ägt rum, än den vanliga till Finland. Gjutgodstillverkningen uppgick till 214,398 SklZ, son gjutits direkte ur masugnarne och äro i årets tillyerk ning af: tackjern inbegripne, samt 9,409 Skå, son gjutits genom tackjerns omsmältning. Stångoch ämnesjernsmidet har lemnat 390,77 Sk4 bergsvigt, eller 7,133 SkZ mer än 4840. Här darnes antal utgjorde vid årets slut 4,364, hvaraf 4. härdar, med 44,469 Skis:s smide och 247 SkZ.s ham marskatt, under året tillkommit, hvaremot en här med 41,150 Sk s smide blifvit nedlagd. Hela de privilegierade smidet utgjorde vid årets slut 623,04 Skä. Af stångoch ämnesjern samt manufaktursmi de vågfördes 24,332 Skil St. st. v. mindre, än som un der året tillverkades. Till inrikes förbrukning utväg des från vägarne 435,668 Sk. Exporterade blefv 582,544 Sk4, eller 67,515 Sk mindre än årets till verkning, men 335,429 Skt mer än utförseln 4840. Jernmanufaktur-tillverkningen uppgick till 76,54 Sk, hvaraf 62,684 SKB blifvit vågförde och 37,603 Sk från våg utvägde, deribland 34,858 till export. Å 1840 lemnade jernmanufaktur-tillverkningen 74,75 Skeppund. De ädlare verken hafva lemnat ungefär samma a! kastning, som nästföregående året 1840, nemligen Sal silfyerverk 3,743, Gustaf III:s 434 och Löfås 104, clle tillsammans 4,029 lödige marker bergfint silfver. Vi Gustaf TII:s silfververk har ur silfret blifvit utbragt något öfver 2 lödige marker guld. Kopparverken. Uppfordringen vid Stora Koppar berget 4844 har uppgått till ett belopp af 196,64 tunnor malmhaltigt bergoch 948 tunnor svafyvelkis eller tillsammans 127,564 tunnor, med en brytnings och uppfordringskostnad af 97 sk. 3 rst. bko pe tunna. Förstnämnde 426,646 tunnor berghafva til största delen undergått skrädning och den deraf cr hållna malmen utgjort 358,569 tunnor, hvilka vid d vanliga malmlottnings-auktionerna uppgått i värde til 4105,534 Rdr 46 sk. Bko, eller 4 Rdr 338 sk. 3 rst per tunna. Af malm från de skattlagda grufvorn vid Stora Kopparberget hafva år 4844 blifvit tillver kade och uti Fahlu kronovåg invägde 2,441 Sktb kop par. Malmuppfordringen är 49244 har varit större än under något af de nästföregångne 4 åren, äfven som koppartillverkningen uppgått till högre belopp, ä! under något af de 2 åren 1838—41840. Detta oak tadt, samt ehuru malmbrytningspriset icke stigit oci priset på kopparen icke fallit, har malmförsäljnings priset vid lottnings-auktionerne blifvit så nedsatt, at fjerdeparts-revenyen måst bestämmas till det obetyd liga beloppet af endast 2 Rdr Bko per fjerdepart; och har orsaken till dotta färbållanda hlifvit uppgifvat här leda sig dels från ett stegradt kolpris, dels ock frär det nu gällande malmlottnings-sättet, om hvars förän dring serskild fråga imedlertid blifvit väckt och ä under behandling. Utom ofvanupptagne 2,4414 SKU koppar, har under år 1841 invägning skett uti Fahlv kronovåg af 872 Sk koppar, tillverkad dels genom slaggbruk och af malm, skrädd ur grufyevarpen, dels ock af malm från Konung Carl Johans, utom Stora Kopparbergs grufvyas område upptagna, grufya. Hvad de öfriga kopparverken vidkommer, har, sedan, i följd af Kongl. Brefvet den 8 Maj 1829, skatt. läggning öfvergått de s. k. fjerdeparts-egendomarnq inom Nya Kopparbergs socken, i anseende till den derstädes, nästan helt och hållet då öfvergifna kopparhandtering, ett nytt bolag bildat sig för återupptagande af de gamla koppar-grufvorna; och har, genom ett af detta bolag anställdt ändamålsenligt arbete förhoppning om erhållande af icke obetydlig malmvinst börjat visa sig; varande, utom andra för verkets drifi nödiga inrättningar, kopparhytta vid slutet af nu ifråsavarande år uppförd. Uti Torneå Lappmark och Juckasjärfvi socken hafva kopparmalms-anledningar dels på det invid Norska gränsen belägna fjällberget Schiangeli, dels ock på hergen Raggisvara och Patnailä blifvit med något arbete belagde. Af de 30 SE, enligt uppgift, rik malm från Schiangeli har, med behörigt tillstånd, någon mindre del blifvit afsänd till Altens kopparverk vid Kaafjorden i Norrige; och är afsigten, att den öfriga malmen skall med renar forslas RR RR RER na