Bergskollegii berättelse angående Bergshand
teringen i riket år 1841.
Då berättelsen för år 4840 helt nyligen, eller
JM 252 och 253 af detta blad för den 34 Ok
och 4 Nov. f. å., blifvit mer utförligt meddelad, oc
förhållandet med bergshandteringen under 484
undergått föga förändring, intaga vi här blott d
märkligare data.
Jernhandteringen. Jernmalmsbrytningen uppgic
till 4,356,889 SkZ, eller 22,642 SkA mer än 184(
Tackjernsblåsningen, bedrifven vid 2335 masugnai
har lemnat 620,903 SkiZ tackjern, eller 47.765 Skj
mindre än 4840. Blåsningstiden var 34,487 dyg
och tillverkningen hyarje blåsningsdygn 48,16 Ski elle
0,56 mer än byart dygn 4840. Inom de egentlig
bergslagerne har blåsningen lemnat 331,606 och i d
öfrige orterne 289,297 SkZ. Vid jemförelsen emella
tillverkningen per dygn, visar sig att skillnaden inor
och utom bergslag utgjort blott 0,85 SkiZ då den pc
medium af de 3 föregående utgjort 4,53, som pe
dygn blifvit inom bergslag mindre tillverkadt. Kol
Ilegium härleder detta fråa införande af bättre meta
der äfyen vid bergsmansmasugnarne. Tackjernstill
verkningens stigande från året 4826 har varit mindr
än den under tiden inträffade tillökning i smidespri
vilegiernas skeppundtal. Ingen annan export af tack
jern har ägt rum, än den vanliga till Finland.
Gjutgodstillverkningen uppgick till 214,398 SklZ, son
gjutits direkte ur masugnarne och äro i årets tillyerk
ning af: tackjern inbegripne, samt 9,409 Skå, son
gjutits genom tackjerns omsmältning.
Stång- och ämnesjernsmidet har lemnat 390,77
Sk4 bergsvigt, eller 7,133 SkZ mer än 4840. Här
darnes antal utgjorde vid årets slut 4,364, hvaraf 4.
härdar, med 44,469 Skis:s smide och 247 SkZ.s ham
marskatt, under året tillkommit, hvaremot en här
med 41,150 Sk s smide blifvit nedlagd. Hela de
privilegierade smidet utgjorde vid årets slut 623,04
Skä. Af stång- och ämnesjern samt manufaktursmi
de vågfördes 24,332 Skil St. st. v. mindre, än som un
der året tillverkades. Till inrikes förbrukning utväg
des från vägarne 435,668 Sk. Exporterade blefv
582,544 Sk4, eller 67,515 Sk mindre än årets till
verkning, men 335,429 Skt mer än utförseln 4840.
Jernmanufaktur-tillverkningen uppgick till 76,54
Sk, hvaraf 62,684 SKB blifvit vågförde och 37,603 Sk
från våg utvägde, deribland 34,858 till export. Å
1840 lemnade jernmanufaktur-tillverkningen 74,75
Skeppund.
De ädlare verken hafva lemnat ungefär samma a!
kastning, som nästföregående året 1840, nemligen Sal
silfyerverk 3,743, Gustaf III:s 434 och Löfås 104, clle
tillsammans 4,029 lödige marker bergfint silfver. Vi
Gustaf TII:s silfververk har ur silfret blifvit utbragt
något öfver 2 lödige marker guld.
Kopparverken. Uppfordringen vid Stora Koppar
berget 4844 har uppgått till ett belopp af 196,64
tunnor malmhaltigt berg- och 948 tunnor svafyvelkis
eller tillsammans 127,564 tunnor, med en brytnings
och uppfordringskostnad af 97 sk. 3 rst. bko pe
tunna. Förstnämnde 426,646 tunnor berg- hafva til
största delen undergått skrädning och den deraf cr
hållna malmen utgjort 358,569 tunnor, hvilka vid d
vanliga malmlottnings-auktionerna uppgått i värde til
4105,534 Rdr 46 sk. Bko, eller 4 Rdr 338 sk. 3 rst
per tunna. Af malm från de skattlagda grufvorn
vid Stora Kopparberget hafva år 4844 blifvit tillver
kade och uti Fahlu kronovåg invägde 2,441 Sktb kop
par. Malmuppfordringen är 49244 har varit större
än under något af de nästföregångne 4 åren, äfven
som koppartillverkningen uppgått till högre belopp, ä!
under något af de 2 åren 1838—41840. Detta oak
tadt, samt ehuru malmbrytningspriset icke stigit oci
priset på kopparen icke fallit, har malmförsäljnings
priset vid lottnings-auktionerne blifvit så nedsatt, at
fjerdeparts-revenyen måst bestämmas till det obetyd
liga beloppet af endast 2 Rdr Bko per fjerdepart; och
har orsaken till dotta färbållanda hlifvit uppgifvat här
leda sig dels från ett stegradt kolpris, dels ock frär
det nu gällande malmlottnings-sättet, om hvars förän
dring serskild fråga imedlertid blifvit väckt och ä
under behandling. Utom ofvanupptagne 2,4414 SKU
koppar, har under år 1841 invägning skett uti Fahlv
kronovåg af 872 Sk koppar, tillverkad dels genom
slaggbruk och af malm, skrädd ur grufyevarpen, dels
ock af malm från Konung Carl Johans, utom Stora
Kopparbergs grufvyas område upptagna, grufya.
Hvad de öfriga kopparverken vidkommer, har, se-
dan, i följd af Kongl. Brefvet den 8 Maj 1829, skatt.
läggning öfvergått de s. k. fjerdeparts-egendomarnq
inom Nya Kopparbergs socken, i anseende till den
derstädes, nästan helt och hållet då öfvergifna koppar-
handtering, ett nytt bolag bildat sig för återuppta-
gande af de gamla koppar-grufvorna; och har, genom
ett af detta bolag anställdt ändamålsenligt arbete för-
hoppning om erhållande af icke obetydlig malmvinst
börjat visa sig; varande, utom andra för verkets drifi
nödiga inrättningar, kopparhytta vid slutet af nu ifrå-
savarande år uppförd. Uti Torneå Lappmark och
Juckasjärfvi socken hafva kopparmalms-anledningar
dels på det invid Norska gränsen belägna fjällberget
Schiangeli, dels ock på hergen Raggisvara och Patna-
ilä blifvit med något arbete belagde. Af de 30 SE,
enligt uppgift, rik malm från Schiangeli har, med be-
hörigt tillstånd, någon mindre del blifvit afsänd till
Altens kopparverk vid Kaafjorden i Norrige; och är
afsigten, att den öfriga malmen skall med renar forslas
RR RR RER na