ende fartygs uttagande: i sanning ett besynnerligt
arrangement på en flottstation, och som, i hän-
delse af ett hastigt påkommande behof att ut-
rusta flottan, synes vara temligen betänkligt.
NERE nn
Vi nämnde i går efter Skånska Corresponden-
tens uppgift, att doktor Reuterdahl utgått ur
Skånska nationen i Lund, sedan professor Tho-
mander blifvit vald till Inspektor för denna na-
tion. Deraf kan man sehvad partiifvern kan verka
äfven på fromma själar. Corresspondentens arti-
kel, som är insänd, och hvari detta förekommer,
kan förtjena att meddelas in extenso:
Enär Regeringen nyligen förordnat Bibliothekaren
Dr Reuterdahl att under professoren Dr Thomanders
vistande i hufvudstaden företräda hans ställe i revi-
sionen af Lunds universitets konstitutioner, har det
konsörvativa elementet i denna revision vunnit en
betydlig förstärkning. Som bekant är, har Hr Reuter-
dahl omfattat den stationärt patriarkaliska åsigten af
så väl högre som lägre undervisningsverk och han
kommer således ofelbart att nitälska för bibehållandet
af en mängd fornakademiska inrättningar och föråldra-
de former, som tidehyarfyet vuxit ifrån, och hvilka
Hr Thomander säkerligen ej skonat, om han sjelf
kommit att revidera de gamla styrelselagarne. Sup-
pleanten är imedlertid en energisk man i sätt slägte
och hans förordnande torde varasignifikant nog, efter
som han äfven å högre ort måste vara känd såsom
den ordinarie ledamotens förklarade antipod ialla frå-
gor som röra stat, kyrka och allmänna bildningsan-
stalter. Utgången på sätt och vis från samma skola
och länge arbetande gemensamt i samma vetenskapligt
liberala riktning, hafva de båda frejdade teologerna i
en sednare tid så betydligt afvikit ifrån hyarandra,
att deras äsigter numera nästan aldrig räkas. Till en
början var det en, som det syntes, obetydlig praktisk
fråga, som söndrade dem, men denna söndring var
blott ett mera i ögonen fallande, partielt uttryck af deras
diametra t motsatta tendenser i det hela. Hr Tho-
manders eklatanta förklaring för nykterhetsreformen i
Sverige blef liksom signalen till formlig boskilnad dem
emellan, ty Hr Reuterdahl dröjde ej länge att genom
sitt famösa anfall möt. samma reform förklara den
gamla firman för upplöst. Allt ditintills förstod män-
gen ej att urskilja de båda faktorerna i teologisk qvar-
talsskrift, utan, ehuru skarpt olika deras idter redan der
äro utpreglade, sammanblandade man dock esomofta t
den Lutherskt stränge, positive och obeveklige Thoman-
der med den mera flytande, negative och obestämde
Reuterdahl. Efter ofyannämnde schism var dock ingen
sådan förvexling mera möjlig. Hvar och en började nu
inse huru betydligt de divergerade från hvarandra i
alla tidehvarfvets vitalfrågor. Under det den förre
var liberal och tillhörde rörelsepartiet i politiskt hän-
seende, men deremot var afgjordt konservativ i kyrk-
ligt, kunde ingen på en gång vara mera stillastående
i politiken och mindre vän af den gamla substantiela
folktron än den sednare. sigten af statens lif och
utveckling är således -på båda sidor alldeles inverterad
mot den af församlingens, och deraf lärer det väl bero
att den enes position i samhället är så alldeles olika
den andres. Hr Thomander, som i nykterhetsfrågan
framstod såsom en folkets man, har sedan alltjemnt
förfäktat folkets sak. Hr Reuterdahl deremot, som i
afseende på denna folkangelägenhet gaf sig karakteren
al kontemplativ förnämhet och overksam criticism,
har sedan blifvit alltmera impopulär. Den förre eger
för närvarande nationens och ungdomens sympatier,
den sednarc prelaturens, aristokratiens och gubbarnes.
För Hr Reuterdahl är folkskolan en öfverflödsvara, lä-
seriet en galenskap och nykterheten en förargelse. Hr
Thomander blyges deremot lika litet för benämningen
af läsareprest som för den af folkupplysare och
,reformist, liksom det är hans lust att förödmjuka
den inbilska adeln och det högre maktlystna prester-
skapet. Huru den förre skall kunna pföreträda den
sednares ställe i revisionen af de akademiska kon-
stitutionerna, är således mindre begripligt, och det
vittnar onekligen om en egen takt. hos vederbörande,
att i ett sådant utskott insatta en person, hvars till-
göranden naturligtvis skola gå derpå ut, att motar-
beta de ideer, som Hr Thomander bekänner och hvilka
han redan offentliggjort i det förslag till nya univer-
sitetslagar han från trycket utgifvit. — Hr Reuter-
dahl synes äfven sjelf inse och erkänna den motsätt-
ning, hvari han står till Hr Thomander; ätminstone
kan man svårligen finna någon annan ;yekelsegrund
till Hr Reaterdahls utträdande ur Skånska nationen