I vår tid, så rik på forskningar i alla vetandet:
stenar, kunde dock Egypten, idogbetens, tålamodets
kraftens och konsternas fordna hem, ej länge blifv:
ebosökt för ett djupare studium, ej allenast af ar.
ehitekturens historia, men älven för de lärdomar
som derna konst hade att återupplifva ur lemnin.
garne från dess klassiska tidebvarf.
Det främsta företag, som på denna väg skedde
det hvilket öppnade hågen och banan för alla efier.
kommande, hade Napoleon till Genius, och måste
under denna halft allsmäktiga hand vinna framgång
isynnerhet som det nu oundgängligen fordrades ka
aoneld, för att återtända de första vetenskapliga lju-
sen öfver Pharaonernas gamla land.
Så uppstod det stora ver!dsbekanta verket af den
Franska vetenskepliga kommissionen i Egypten, en
från undernas sagorika säte gjord lysande eröfring,
hvilken Kejsaren aldrig glömde under sitt öfverflöd
på andra lagrar.
Den architektoniska delen af detta kolossala prakt.
verk anförtroddes, efter Napoleons eget val, åt den
srilirike Denon; men då hans arbeien skedde på
alltför rörlig fot, så att han mingen gång miste
teckna mot ryggen af rågon soldat, färdig att gifva
eld, så kunde hvad ban för byggvadskonsten lemnet
oaktadt artistens stora skicklighet, dock ej länge
bestå emot en strängare kopstiritik.
De med oerhörd kostnad frambragta och herrlig
graverade architektur-plancherna af detta första Fran.
ska verk äro derföre, ur rent vetenskaplig åsigt, a
alltför ringa värde.
Flere Engelsmän och Tyskar hafva också i sed
nare tider, såsom enskilde resande, gifvit anteck
ningar öfver de Egyptiska monumenternea, dock utar
att någon ens haft för afsiet att grefiskt och på
mätnirgar grunda sina arbeten. Desse resande haf.
va derjemte nästan uteslutande .lemnat sin upp
märksamhet åt templen från Ptelomeernas och då
Romerska Prefekternas tid, hvilka tempel, på er
gång de minst sällsynta och de bäst bibebållna
jemväl äro de; uti hvilka den Egyptiska byggnads:
stilen ej mera finnes ren; ty dessa yngre verk, som
uppstodo under främlingarnes ok. blefvo uppblanda.
de med svulstiga oegyptiska tillsatser, och i dem
saknas den aldrig oskärade meajestätliga enkelheter
hufvudform, men isynnerbet den denna hufvudform
i allt underordnade smidighet i detalj, och den klar.
het i sjelfva arbetet, som äro den Pharaoaska bygg-
nadsstilen så högst egna,
Så har af många skäl härdt, att allt hvad dess
tecknare lomnat, blifvit blett mer eller mindre fan.
tastiska kerrikatur-bilder af bvad fornforskaren, men
isynnerhet architekten borde önska att i de resandes
verk finna.
Men ännu ett kolossalt företag, till spridande af
ljus öfver de forn-egyptiska monumenterna, utgick
från Frankrike. Den namnkunniga Champollion ut-
rustades år 1828 af den Kongl. Franska regeripgen
med 6 teknare till biträde, på en resa till Egypten.
Med denna artistiska här förenades, efter öfverens
kommelse regerirgarne emellan, en bjelptropp af 5
personer under Rosselinis befäl, från den om veten-
skaperne så nitiske och så utmärkt frikostige nu re-
gerande storhertigen af Toscana.
Champoilion, utnämnd chef för båda nationernas
kontiogenter, ledde forskningarne efter sin älsklings
idå, som var hierog!yfernes tydning, och hans med
hjelpare skördade sålunda mindre hvad erkitekten
önskat, än hufvudsakligen ett slags afskrifter af de
hierog!yffålt, som likna omätliga historiska blad, hvar-
med de oerhörda tempelmassornas alla sidor försett
efterverlden.
Må man dock ej neka, att den snillrike hierog!yf-
tolkaren hade både full känsla och klart omdöme
för de rent Egyptiska byggnadsformerne; derom vitt-
nar ett hans bref af den 22 Nov. 414828, deri han
om det herrliga Ammonstemplet i Karnak, på The-
bes grund jttrar sig med dessa ord: bJe me garde-
rai bien de vouloir rien dcrire; car, ou mes ex-
pressions ne vaudraient que la milliome partie de
ee qwon doit dire en parlant de tels objets, ou bien
si jen tregais une faible esquisse, måme fort dåco-
VU poop AP RURTER AT MSTE MA trea Vart de
Farcbitecture sur une tchelle aussi subiime aussi
large, aussi randioge. PEFC elen Dun
Aicup, 135 CULCCVAIen hommes de 100 pieds de
haut, et limagiration, qui en Europe, slance bien
au-dessus de nos poriiques, sarröie et tombe impuis-
sante au pied des 140 colonnes de la salle hyposty-
1e de Karrac ).
Man har Champollion ati tscka för första bestäm-
mandet (genom hieroglyfernas läsning) af hvilka tem-
pel som vcro rent-egyptiska; grekisk-egyptiska eller
romersk-egyptiska; och således äfven för möjlighe-
ten af ett derefter lämpadt systematiskt studium a!
sjelfva urformen.
Franska och Toskanska regeringarne utgifva nu
) oMed flit undviker jag att lemna någon beskrif-
nivg ; ty antipgem skulle jag icke kunna säga en
4,000:del af hvad som borde sägas om sådana före-
mål, eller, om jag sökte deraf lemna en svag äf-
ven färglös tekning, skulle man anse mig såsom
entusiast, kanske äfven såsom fåne. Må det vara
nog, ett intet folk, hverken i gamla eiler nya ti-
dep, uppfattat arkitekturen från en så sublim och
grandios syspunkt, som de gamla Egyptierna; de
uppfatiade den, såsom menniskor af 100 fots köjd;
och inbillningskraften, för hvilken våra Europel-
ska portiker är ett intet, hejdar sig och nedfaller
Vanmäktig vid foten af de 240 kolonnnerna i för-
Saävnlinassatan nt; Karnal