dn 8 20 allt? kan han det i synnerhet nu, sedan makten bli vit ryckfur hans händer, sedan han är Konung er dast till namnet? 3 Har Han icke gjort allt hva han kunnat, för att mildra folkets förtryck? Ärd icke för sitt. nekande: att underskrifvå presterna landsförvisning, som :han ådragit sig den konstitue rande församlingens hat och sjelf nödgats fly ur sit rike? — Har han, icke skyddatsde förföljda Prote stanterna? — Protestanter ... jag vet icke hvårför dessa alltid ingifvit mig ett så varmt deltagande Som Katholik, och i synnerhet som prest, borde ja afsky dem, och i dess ställe intressera mig dera blott2 namn och till. och med deras dogmer, ebur jag knappt vågar tillstå det för mig.sjell . . De sanna är, enligt mitt begrepp, att vår kyrka begå ett stort fel, då hon hatar och förföljer andra rel glonsbekännare. Hat kan aldrig bli förenligt me den christna religionen, som grundar sig på ide kärlek, och den milda himlafadren älskar alla sin barn, om ; de ock tjena och tillbedja bonom på tu sende olika sätt.n Pater Armand :steg upp och började åter vänd sig af och an i den trånga cellen, ty gå kunde ma ej kalla det. Hans min var bekymrad, och de an års så Vackra, af naturens hand så väl penslad ögonbrynen voro sänkta och sammanrynkade. dÅr ma Frankrike! — suckade han i en profetisk för känsla af alla dess stundande olyckor — och i nö dens stund öfverge dina söner dig. Egoismen oci fruktan för egen fara förmå dem att fly, då de bäs behörfde qvarstanna, för att med lif och blod skydd dig för inhemskt krig och utländskt förtryck. — O jag kan icke högaktardessa emigranter, dessa ädlin gar; som, .efter att orättmätigt bafva, njutitjaf d fördelar; som de, eller deras förfåder, tillvällat sig Just nu öfvergifva sitt fådernesland,-då det behöfve hvarje tapper arm, hvarje Hust hufvud. — Äfvej han, den eljest så upplyste mannen, som jag trodd så ädelt, så franskt sinnad; äfven hän ämnar då be