att inom ett litet utrymme kunna erbjuda åt den
förbiströmmande luften en stor yta, och som står i
förening med en ångkokare, på så sätt, att de var-
ma vattenångorna, sedan de cirkulerat genom appa-
raten, återgå till kokarn igen. Öppningarne på dessa
2:ne olika genomgångar äro försedda med skjutluc-
kor, genom hvilka de kunna tillslutas eller förmin-
skas, och förmedelst hvilka man sålunda med största
lätthet kan reglera de inströmmande lufiqvantiteter-
na så, att luften i tempererings-rummet erhåller der
värmegrad, som befinnes vara tjenligast och baheg-
ligast. Ifrån tempererings-rummet strömmar den
vidare genom trummor af trä till de rum, som skola
luftvexlas; men för att luftströmmen ej skall föror-
saka någon känsla af blåst, eller drag, utan sprida
sig långsamt och jemnt, hejdas den först i sin fart
af luckor — s. k. luftskingrare (dispersers) — som
äro fästade strext framom och tvärt för mynningar-
na af trummorna, samt äro något större i omkrets
än dessa och sedermera genom en fin hårduk, som
den får genomgå innan den slipper in i rummet.
Iakommen dit uppstiger den emot taket och utgår
genom öppningen på detta till det s. k. skämd-luft-
rummet (foul-cir-room). För att utdraga luften ur
detta rum och åstadkomma en liflig luftvexling, be
gögner Reid en hög drag-skorsien (atr-shaft or
chimney), som gemenligen är betydligt högre än
sjelfva huset. För Parlementshbuset är denna drag:
skorsten 400 fot hög ifrån eldstaden, och dess iere
diameter är 41 fot vid eldstaden, samt 8 fot vid top-
pen. Till drag-skorstener nedstiger luften genom
ett vidt rör och inträder uti den genom flere store
öppningar, som hafva sin plats nära intill skorste-
nens grund, och straxt ofvanför dessa är ett jern-
galter, på hvilket brinner en rask eld. Härigenom
uppkommer en liflig luftvexling, hvars hastighet lik-
väl kan modereras, dels genom eldens ökande eller
minskande, dels förmedelst en lucka i öppningen
emellan skämd-luft-rummet och det nedstigande lufi-
röret.
Dessa äro i korthet grunddragen till den meihod,
som Reid vanligast följt, endåst med undantag af
de mindre betydliga förändringar, som lokalernas o-
lika beskaffenhet fordrat. För Old-Bayley, som är
en gammal mycket oregelbunden byggnad, har han
likväl sett sig nödsakad att frångå denna plan cch
hitta på andra utvägar. Här har han till den skäm-
da luftens utdragande begagnat sig af en på taket
anbragt dragbuf, om jag rätt minnes, af jernbleck,
motsvarande de draghufvar af segelduk, rom begag-
nas på fartyg till samma ändamäl). Denna är 15
fot i diameter, löper på trissor och är försedd med
en stor pil af metall, hvarigenom den med. lätthet
vrider sig, så att dess öppna tvärtafskurna sida vän-
der sig i den rigtning, som vinden blåser, och den
convexa, tillslutna delen åt det motsatta hållet, d.ä.
emot vinden. Men som det häraf uppkommande
luftdraget, ehuru lifligt, likväl är otillräckligt att å-
stadkomma en så kastig luftvexling, som är behöflig
i detta, vid Domstolens sesssioner, af menniskor öf-
verfyllda bus, så blifver den friska luften indrifven
i rummen genom en flägt (fann) af 42 fots diameter.
Fiägten kringdrifves medelst en liten ångmachin a!
6 hästars krefi; hvilket är väl ett öfverflöd, emedsnp
detsamma skulle kunna låta sig göra för vida bilii-
gare pris med handkraft, eller medelst en häst eller
exe; men som man ej behöfde så noga se på kost-
naden, och ångmachinen derjemte kunde vara af
nytta till flere andra behof, så ansåg Reid det vara
skäl att betjena sig häraf.
För att nu slutligen återkomma till Londons
allmänna barnbördshus, så var. det här af största
vigt, alt taga den friska luften så högt ifrån som
möjligt, eftersom luften närmare marken hade be-
funnits vara dålig och osund. Till vinnande af
detta ändamål, blef huset något påbygdt vid tak-
foten, och vinden, som härigenom blifvit högre och
rymligare, omsorgsfullt och tätt innanför beklädd
med väggar af gipsslagna bräder, samt genom en
dylik skiljevägg delad midt i tu, i tvänne afdelnin-
gar, af hvilka den ena togs till frisk-lufts-rum och
den andra till skämd-lufts-rum. Det förra erhöll
tvänne öppningar till intagande af luft utifrån, den
ena på östra gafveln, och den andra i taket öfver
vestibulen, och dessa blefvo försedda med luckor,
för att kunna hålla hvilkendera af dem man be-
hagar tillstängd och endast insläppa luften ifrån
der sidan, der der är renast; d. v. s. minst be-
blandad med stenkelsrök, vattengas eller osunds
ångor från de träskiga utmarkerna. Det sednare
sättes i förening med en dragskorsten, som straxt
nedanför skall beskrifvas.
Husets irnanväggar blefvo gjorda dubbla förme-
delst cloisonsväggar, som uppdrogos på något mer
än ett qvarters afstånd framom de förra, och mel-
lanrummet emellan dossa bildade de lufttrummor,
uti hvilka på det ena hållet den friska luften skulle
nedstiga till rummen och ingå i dem genom med
florduk, elier genombrutna zinkplåtar, försedda öpp-
ningar längs utåt golfven, samt sålunda sprida sig
i en sakta och jemn ström; och på det ändra hål-
let den skämda luften, som har sina utgångar g6e-
nom hål på taken i rummen, skulle få uppstiga till
skämd-luft-rummet, för att derifrån utpumpas ge-
nom den nyssnämnde dragskorstenen.
Dragskorstemen erhöll sin plats på det lediga
rummet vid ändan af den kortare flygeln ), och
blef bygd i en sådan form, att den utgör en fort-
sättning deraf och en fyllnad i dess storlek. Det
kom härvid så mycket bättre till pass, att denna
flygel var 25 fot kortare än den andra, som det
svårligen funnits något passande utrymme annor-
städes. Och som grunden var för klen, för att
kunna bära en byggnad af så stor höjd, som hade
erfordrats om skorstenen skulle hafva bestått af
ett enkelt dragrör, såsom vid parlamentsbyggna-
derna, så blef den ej uppdragen högre än sjelfva
flygeln, men genom en skiljovägg delad midt i tu
på tvären, uti tvänne rör, af hvilka det inre, som
stöter närmast intill flygeln, och är tillslutet i öfre
ändan, samt står i förening med skämd-luft-rummet
genom en stor öppning straxt under taket och med
det yttre röret genom en dylik nere vid bottnen,
blott är att betrakta som ett nedstigande luftrör;
då deremot det yttre röret, som är försedt med en
eldstad ech är öppet i öfra ändan, utgör den egent-
liga dragskorstenen. Det hela bildar således en
luftsifon, der hvad som brister i skorstenens höjd,
ersättes genom djupleken af det nedstigande luft-
röret.
Härefter följer herr doktor Elliots tillägg rö-
rande frågan om dessa anstalters användbarhet
i Sverige, hvilket lyder sålunda:
En vigtig fråga är, huruvida da Reidska luft-
vex!ings-anstalterna äro användbara hos oss? De
tvifvelsmål, som i detta aseende skulle kunna
framkaetac awnac min förr ämlivact vara föliande:-