iastundande vår. För öfrigt är det visst och
sannt, att om en verklig profet väntades till
ver!den, så kunde man väl svår!igen sysselsätta
sig mera på förhand med en sådan, än det nu
sker med denna opera.
— Medan nu monsiör Seribe är på tapeten,
böra vi ock rämna något om hbans och Aubers
nyaste pyhet ;Hertigen af Olonna, hvilket styc-
ke skall hafva många lyckade partier, nemligen
hvad musiken beträffar; texten deremot säges
vara utan synnerligt värde. De Spanska nun-
mnoörnas kör — hvilka under en annalkande ka-
nonad nödgas fortskynda sin andaktssång till dub-
belt hastigare takt — är utmärkt vacker, lika-
som madam Thillons arakreontiska sårg, en af
Aubers pikantaste inspirationer, och hennes sto-
ra scena i sista akten, med eit trefaldigt ackora-
pagnemang af tvenne rivaliserande seremadsånga-
re samt fulltonig regementsmusik utom scenen,
är en komposition, lika effektfull och vacker
som den måste vara svår att med presision ut-
föra. En annan nouveaut, som är utlofvad för
den parisiska operasäsongen, är Verdis Nabu-
codnezor.
— Om mrs Alfred Shaw på Covent Garden
i London gjort en lysande debut i Arsaces roll
i Rossinis ;Semirzmide, så har deremot madam
Viardot G:reia på Theåtre-Italien inga!unda gjort
furore i detta parti, hvilket fordrar en contra-
alt, och således ieke med fördel kan utföras a!
än sopranstämma.
— Det förmenas, att grefve Rossi, gift med
m:lle Sonntag, skall af Hans Sardiniska Maje-
stät bli utvämnd minister plenipotentiaire vid
preussiska hofvet. Madame Rossi får då debu-
tera som aåmbassadrice der Henriette Sonntag för
48 år sedsn räknade sina första sceniska tri-
umfer.
En ny bariton eller basso cantante, mr Ba-
roilhet, har återkommit till Paris från en Iiali-
ensk resa, under hvilken han, — säger korre-
spondenten, som är Engelsman, — frigjort sin
röst från det nazal-tvång, som till dato utgör
att nationaliyte hos hans landsmän. För öfrigt
berömmes han för en liflig, om ock något gro-
tesk, aktion, isynnerhet en abandon i armarne,
som om ledvridning och reumatism icke funnes
till i verlden, samt slutligen för en vext, hvars
symmetri förvånar alla dem, som äro obekanta
med Parisiska teater-skräddarnes talanrg.
— I Wismar har man ock byggt ett nyåt tea-
terhus, som öppnats med Halms Sohn der Wild-
Hissn.
Po På teatern i Bremen figurerar nu ett nytt
skådespel af Friedrich Gäck, Die Handwerker;
ett annat die drei Feenn är under öfrning, och
oNacht und Morgen af mad. Birch-Pfeiffer, ef-
ter Bulwers roman Night and morning (natt och
morgon), skall äfven inom kert presteras, Jika-
som Meyerbeers stora opera Hugerotlterna, för
kvars uppsättning alla resurser anlitasp.
— Gretrys opera sRiehard Lejonbjertan, som
nu går igen, på Covent Garden, vinner icke det
deltagande, som man hade påräknat, så väl i
anseende till den friska, äkta dramatiska musi-
ken, samt den omsorg hvarmed stycket blifvit
uppsatt, som ock för den förtjenst sångarne i
sllmärhet äga.
— Bland de egentligt litterära företeelserna
intager mr Charles Dickens ,American Notes,
som man lätt kan föreställa sig, det främsta
rummet i alla tidnirgsrevyer. Det innehåller ock
en mängd intressanta, men till en del ganska
stränga noter, angående Amerikanerne. Öfver-
hufvud har Dickens redan i sina föregående ar-
beten visat någon bijelse, en liten lutning åt
torysidan i politiken, men man miste härtill
lägga att detta hos honom modifieras af ett varmt
hjerta för menskligheten. Också berömmer han
öfverhufvud Amerikanerne mycket för deras gäst-
frihet, och säger att han aldrig någonstädes fun-
nit ett sådant antal trofasta och uppriktiga vär-
kzer, som der. Men han gisslar deras missbruk
och finner sig icke väl med deras tidningar, bland
hvilka han dock uppräknar många hedrande un-
dantag från sitt allmänna omdöme. Om lynnet
bos Amerikanerne i allmänhet yttrar han: bDe
äro visst icke ett humoristiskt folk, och deras
tempersment förekommer mig såsom af dåsig (?)
ech dyster karakter., Han tiliägger ock, att alla
deras egenheter igenfinnas hos ergelska natio-
nen, synnerligast deras dystra och fanatiska re-
KHgiositet.