och . vida lättare realiserad säkerhet, när den
nemligen består af sådana varor eller effekter,
hvilka ega i handein ett någorlunda bestämdt
värde, ej äro förderf underkastade samt belänas
under äfven det lägst antagliga priset. -I Göthe:
borg t. ex. har sparbanken utlemnat betydliga
lån på varor. Hvarföre kan ej Stockholms spar-
bank, hvars styrelse, efter hvad man af årsbe-
rättelserna inhemtar, räknar bland sina med-
lemmar flera insigtsfulla köpmän och mäklare,
äfven beläna sådane - hypotheker; och hvad
skulle väl hindra flera andra publika kassor att
äfven organisera sig för en sådån utlåning,
hvaraf de troligen skulle shemta större ränte-
inkomst, än af inteckringar: samt undvika de
med bevakning af fast pant ofta förenade besvär?
Jag känner väl ej huruvida Stockholms köp-
män tilläfventyrs. hysa någon fördom mot att
J lemna sikerhet i en dem tillhörig vara, såväl
som uti reverser; dock de beläna ju sina vig-
förda metaller, och förpantandet af den ena etler
andra varan lär väl få betraktas lika. Det torde
icke bli svårt, att af Stockholms. större varu-
lager kunna använda till en dylik: beläning för
(4 å:2 millioner riksdalers wärde och en sådan
tillökning i rörelsekapitaiet skulle säkert, om ej
afbjelpa, åtminstone ganska betydligt mildra den
nu-öfverklagade penningebristen.. Såsom en sta-
digvarande länk mellan låntagare och långifvare
skulle en bypoteksförening inom hufvudstaden
otvifvelaktigt med lika, om ej större fördel, än
en i orterna, kunna verka. En sådan förening
torde troligen kunna upplåna mot 4 och utlåna
mot 6 procent, hvarigenom dess delegare inom
ett Visst antal-år skulle kunna amortera egna
intecknisgar, och säkert är, att de egendomar,
hvilka skulle deltaga i en dylik förening, der-
igenom komme att vinna ökadt värde.
Såsom främmande för detta samhälle och utan
personligt intresse, axser jag mig hafva ordai
nog om den klagan, som här mött mig af pen-
ningenöd och förligenhet för utlåning af pen-
ningar.
Jag har under nedskrifvandet af dessa rader
förundrat mig hvarföre hufvudstadens invånare
ej tagit initiativet i fråga om bypotheksförenin-
gar, eller redan följt det i örterne gifna exemplet.
. Landsortsman.
P. S. Sedan förestående rader blifvit ned-
skrifna, fick jag tillfälle läsa en artikel, under-
tacknad ZL., reproducerad i sAftonbladet frå
Bietx. :
Denna artikel innefattar vissa axiomer, såsom
t. ex. att besparing är bäste medlet till afhjel-
pande af penningebrist, men detta medel införes
dångsamt och verkar ännu långsammare.
Det är visst alltid att rekommender2, men
hvem vill börja med indragningar och med för-
sakelser af de genom vanan behöflige blifna, ar
modet påbudna lyxartiklar, eller af de dyra för-
ströelser, hvilka nu nästan dagligen erbjudas?
Innan detta kan ske, måste mycket förändras.
Svenska nationen har aldrig. utmärkt sig för
någon synnerlig besparings ackumulations-and2.
Böjelse för maklighet och vällefnad utgör ett
hufvuddrag i karakteren. Få äro de hos oss,
hvilka: umbhbära -öfverflöd: sakat hårdt anstränga
krafterna i ungdomen och medelåldern, för att
sålunda betrygga en sorgfri, beqväm ålderdem.,
Sparsamhet klandras ofta såsom gnideri.
Den anspråkslöse men instruerade ynglingen,
med sina förtjente och betalte vadmalsrock, fär
träda tillbaka för den oförskämdt framträngande,
något. polerade okunnigheten, utstyrd i borgad
elegant klädsel. . Man -blyges att visa sig tarflig,
min det bar uppbört medföra skam, att taga på
kredit, hvad man bestämdt vet sig ej kunna
betala. Det vore önskligt, att epinionen strängt
ogillade ett sådant bedrägeri, -hvårmed många
ynglingar nu börja sitt inträde i verlden; att
den fåfänga, som: drifver den obemedlade till
täflan i depenser med den förmögne, måttesmås
Pingem utrotas. Fort går detta ej, och kar så-
ledes icke såsom botemedel för en ögönblicklig
penningeförlägenhöl användas. ras
Författaren af Bi-artikeln tyckes. icke vara
affärsman, åtminstone visar ban iagen praktisk
blick vid fråga om handel. Han trer sig kunna
metverka importen genom ökande af penninge-
bristen, genom -indragande af diskontrörelsen,
men han besinnar ej, att denna indragning först
och menligast skulle verka på de inhemska nä-
ringarne, hvilka otvifvelaktigt mera än handeln
behöfva anlita diskonterna. RR
Import-handelnysserdeles den af egentliga lyx-
artiklar, kan alltid begagna utländska krediter
och så länge den utländska varan här finner
förmånlig afsättning, skall ingenting, ej en gång
örbud mot: dess införsel, förmå hämma impor-
en deraf. ! Det blefve vida: mera känbart för
nela landet, om producenten skulle af penninge-
brist nödgas afyttra sinyvara till underpris; om
gendomsvärdet af. samma skäl skulle onaturligt
ryckas; om arbetslönerna skulle nedsättas och
rbetet i allmänhet blifva mindre begärligt. Här
ör ej bli fråga om en äfventyrlig förökning af
edelstocken, utan helt enkelt att sammänrjernka
åntagare och långifvare, på ett sätt, hvarigenom
wu oförräntade kapitaler måtte göras produkti-
va, ej allehast för ägaren, utan äfven för alt-
nänna Törelsen.
Det är påtagligt, att hvad man nu kallar pen-
uingebrist, egentligen ej är annat än brist på a!
anan sanktionerade hypotheker, brist på kredit
mn Ah men ANnVvAllan
Få SE FÖ a Te