då förlorar han ej jemnvigtenr, när allt uppreser
sig emot honor. Helt lugn lägger han händer-
na i kors, går af och an på tribunen, dricker
sitt glas vatten, skrattar, och väntar tills man
har dan nåden att åter vilja höra honom. Til
och måd besegrad lemnar han aldrig tribunen
utan djupt intryck. Når iden, när frågan är
till ända, då slutar Thiers. När han icke NN
något mera att säga då tiger han. Han gör in
gen .coda, icke något amen i sitt tal, utan sät-
ter sig ogeneradt och fritt ned på sin stol, med
oförändradt utseende, blott att färgen på hans
kind blifvit något rödare — —
Thiers är ostridigt en af vär tids märkvärdi-
gaste företeelser. Ena jurnalist, som råkar in i
hvirfveln af en revolution, och af deana upp
lyftes så, att han tvenne gånger blir premier-
minister hos en af verldens. första nationer.
Man förvånas öfver de omständigheter, sors kun-
de medgifva en dylik afvikelse från det vanliga
man förvånas ännu mera öfver mannens talan-
ger, som förstod att med så mycken lycka be
gagna omständigheterna. Minne Thiers också
har en framtid? Detta är ex fråga, som bär
dagligen sätter hundradetals pennor i röreise,
dagligen gifver tidningarne ämne till anfall eller
försvar. Man pistår att Thiers har Kronprinsens
löfte, att åter komma till styret, då denne pria
stiger, på thronen,) Jag tror icke att en prins,
som framför allt bör taga sin faders politik till
förebild, bundit sig genom något sådant löfte.
Men att Thiers derföre skulle vara utan fram-
tid, vill jag icke påstå; de Europeiska hofven
skola utan tvifvel lägga sig emot bans utnäm-
ning till minister för utrikes ärenderna; ban
kan deck imedlo:tid leda dem, om han äfven
skenbart blott vore i besittning af en porifölj
för något aunat departement. För vår känsla
ligger någonting utomordentligt öfverraskande i
den observationen, alt Thiers i sjelfva verket
icke har en lycklig stjerna ensam att tacka för
sin lycka, icke, en gång ett omfattande stort
snille, utan blott en enstaka personlig talan,
sin talegåfva. Jag tillstår, att iag är förskräckt
öfver denna upptäckt. Jag har sett Kammaren,
och öfvertygat mig att den i botten säkerligen
har mycket allvar och god vilja, att bon icke
lättsinnig! gifver sina röster, sina hvita och svar-
ta kulor. men hennes yttre fysionomi är lätt-
sinvig. Det är icke tankan, icke inspirationen
för hennes höga mål, som beherrskar henne, u-
tan talangen, äfven om den vore af det mest
vindiga slag. - Thiers yttrade till mig: Vår
Kammare vill ha. roligt: der sitta idel menni-
skor, som icke kunna besluta sig till att för det
allmänna Pbästas skull hafva tråkigt. Den sor
vill. vara, säker om dem, måste roa dem. Och
i sänning, Thiers beberssar Kammaron derige-
nom, att han roar henne. Kammaren vet det,
och erkänner derigenom sin svaghet, att hon
icke. mera helt och zållet utgör sia älskling:
styrka. ; Hon vet, att Thiers har ea alltför Ii:-
lig - inbillningskraft, för 2tt vara en fullkomligt
lugn statsman, Men hvad hon icke mera är för
den eldige, skarpsinnige och qvicke talaren, det
var hon fordom för honom — fotställningen til!
hans rykte. Det är icke denne statsmans snille,
som förde honom från femte våningen till hans
lysande hotel vid plaee de St; Georges, utan båns
talang. Talangen är i Frankrike alltid lyckt-
gare än snillet; måhända är det öfverallt så. Så
länge: konungarne i Frankrike berogaf sina mir
nistrar, så länge dessa ministrar bero äf karö-
maren, kan hvarje års session möjligen framvisa
någon, som :gör samma lycka som Thiers. Ev
ung deputerad uppträder. för första gången. Har
väntar 3 minuter, till dess bullret af de pladd-
Tende representanterne lagt sig, han dricker
några gånger ur glaset med sockervatter, som
står .bredvid honom, oeh börjar: Mina Her-
rarlo Först kritiserar man rösten; sedan hans
dialekt, om han är ifrån Norden eller-Södern,
derefter följer man hans aktion, sedan hans
pauser, hans tonfall, omsider ungefär hans sy-
stem, och till slut den åsigt: han utvecklar
i afseende på det ämne, som är i fråga. Är
danna åsigt, om icke rigtig, dock skarp-
sinfiig, bar han qvicka vändningar, märker
man icke några instuderade fraser från domsto-
lens katedern eller Odilon-Barrots ihåliga svulst,
träffar msn ieke republikanerns torra nykterhet,
behagar organen, uttalet, manåret,.ger han sina
repliker med förstånd och fyndighet, så är en
dylik nybörjande deputerads lycka gjord iParis.
3) Det bref, hvari detta. ställe förekommer, är skrif.
vet I April, då Hertigen af Orleans ännu lefde.
DARRODATETEEAL TEE PRATA SETT SED ARE LK ENN ERAN