(Insändt.) OM DEN SAMTIDIGA KLAGAN ÖFVER BRIS OCH ÖFVERFLÖD PÅ PENNINGAR. Nyss hitkommen från en landsort, der, tact vare en väl organiserad bank, dena som eger öf. verflöd på penningar nu mera ej saknar till fälle att förmånligt och säkert använda dem medan de, hvilka behöfva denna nödvändighetsvara, mestadels bli hulpne, i fall de ega säker: het: att erbjuda, har jag med förvåning här i hufvudstaden bört en allmän klagan öfver penningeöfverflöd från den sidan, der de publika kassorna äro placerade, och deremot en svår jemmer öfver knapp tillgång på penningar från den andra sidan, der den större handelsrörelsen har sitt säte. — Det fordras inga serdeles djupa financiella insigter, för att finna, att detta förhållande måste vara lika skadligt för dem, hvilkas kapitaler få ligga oförräntade, som för de andra, hvilka nödgas inskränka sina spekulationer af brist på nödige cirkulationsoch bytesmedel; men deremot är det oförklarligt, buru begge parterne kunnat åse det så länge, utan ringaste bemödande att närma sig hvarandra. Ett sådant närmande borde varaför begge lika angeläget och är för samhället af största vigt. Många individer äro beroende af de publika kassornas större eller mindre ränte-inkomst. Hela den industrieta delen af landets befolkning, från köpmannen, hvilken exporterar, eller inom riket omsätter varan, ända till den minsta producent, känner hvar i sin mån verkan af penningebrist. Vid knapp penningetillgång för lamas -spekulationsandan, och då konkurrensen af köpare derigenom inskränkes; måste bruksegaren för sina metaller, jordbrukaren för sin spånmäl, fabrikanten för sina tillverkningar, underkasta sig den prisnedsättning, som af ett mindre antal pecninge-egande köpare föreskrifves. Då priset på produkterna faller och deras afeättning försvåras, så inskränkes snart produktionen och en del af de arbetare, hvilka förut a densamma hemtat sin. lifsbergning, råkar i nöd: samt faller slutligen det allmänna till last, antingen såsom fattigbjon eler förbrytare. Att betydliga Kapitaler finnas oförräntade, påsamma gång som den större rörelsen saknar utväg att mot ränta erhålla tillräckligt penningar till beqvämt bestridande af landets import och till förläggande af dess ökade arbetskraft, antyder fel i grunderna för utlåningen, eller brist på nödiga föreningslänkar mellan dem, som behöfva utlåna och dem som behöfva upplina penningar. Det bör vara styrelsen, de trafikerande och hela allmänheten angeläget, att så snart. som möjligt söka få dessa fel afhulpna, eller dessa länkar ändamålsenligt åstadkomna. Skyndsamhet. dervid synes vara så mycket mera påkallad, som den till Biksgäldskontoret ingående banko vinsten hotar att inom nästa riksdag beöfva Sveriges handel och näringar en så be