då förlorar han ej jemnvigtenr, när allt uppreser sig emot honor. Helt lugn lägger han händerna i kors, går af och an på tribunen, dricker sitt glas vatten, skrattar, och väntar tills man har dan nåden att åter vilja höra honom. Til och måd besegrad lemnar han aldrig tribunen utan djupt intryck. Når iden, när frågan är till ända, då slutar Thiers. När han icke NN något mera att säga då tiger han. Han gör in gen .coda, icke något amen i sitt tal, utan sätter sig ogeneradt och fritt ned på sin stol, med oförändradt utseende, blott att färgen på hans kind blifvit något rödare — — Thiers är ostridigt en af vär tids märkvärdigaste företeelser. Ena jurnalist, som råkar in i hvirfveln af en revolution, och af deana upp lyftes så, att han tvenne gånger blir premierminister hos en af verldens. första nationer. Man förvånas öfver de omständigheter, sors kunde medgifva en dylik afvikelse från det vanliga man förvånas ännu mera öfver mannens talanger, som förstod att med så mycken lycka be gagna omständigheterna. Minne Thiers också har en framtid? Detta är ex fråga, som bär dagligen sätter hundradetals pennor i röreise, dagligen gifver tidningarne ämne till anfall eller försvar. Man pistår att Thiers har Kronprinsens löfte, att åter komma till styret, då denne pria stiger, på thronen,) Jag tror icke att en prins, som framför allt bör taga sin faders politik till förebild, bundit sig genom något sådant löfte. Men att Thiers derföre skulle vara utan framtid, vill jag icke påstå; de Europeiska hofven skola utan tvifvel lägga sig emot bans utnämning till minister för utrikes ärenderna; ban kan deck imedlo:tid leda dem, om han äfven skenbart blott vore i besittning af en porifölj för något aunat departement. För vår känsla ligger någonting utomordentligt öfverraskande i den observationen, alt Thiers i sjelfva verket icke har en lycklig stjerna ensam att tacka för sin lycka, icke, en gång ett omfattande stort snille, utan blott en enstaka personlig talan, sin talegåfva. Jag tillstår, att iag är förskräckt öfver denna upptäckt. Jag har sett Kammaren, och öfvertygat mig att den i botten säkerligen har mycket allvar och god vilja, att bon icke lättsinnig! gifver sina röster, sina hvita och svarta kulor. men hennes yttre fysionomi är lättsinvig. Det är icke tankan, icke inspirationen för hennes höga mål, som beherrskar henne, utan talangen, äfven om den vore af det mest vindiga slag. Thiers yttrade till mig: Vår Kammare vill ha. roligt: der sitta idel menniskor, som icke kunna besluta sig till att för det allmänna Pbästas skull hafva tråkigt. Den sor vill. vara, säker om dem, måste roa dem. Och i sänning, Thiers beberssar Kammaron derigenom, att han roar henne. Kammaren vet det, och erkänner derigenom sin svaghet, att hon icke. mera helt och zållet utgör sia älskling: styrka. ; Hon vet, att Thiers har ea alltför Ii:lig inbillningskraft, för 2tt vara en fullkomligt lugn statsman, Men hvad hon icke mera är för den eldige, skarpsinnige och qvicke talaren, det var hon fordom för honom — fotställningen til! hans rykte. Det är icke denne statsmans snille, som förde honom från femte våningen till hans lysande hotel vid plaee de St; Georges, utan båns talang. Talangen är i Frankrike alltid lycktgare än snillet; måhända är det öfverallt så. Så länge: konungarne i Frankrike berogaf sina mir nistrar, så länge dessa ministrar bero äf karömaren, kan hvarje års session möjligen framvisa någon, som :gör samma lycka som Thiers. Ev ung deputerad uppträder. för första gången. Har väntar 3 minuter, till dess bullret af de pladdTende representanterne lagt sig, han dricker några gånger ur glaset med sockervatter, som står .bredvid honom, oeh börjar: Mina Herrarlo Först kritiserar man rösten; sedan hans dialekt, om han är ifrån Norden eller-Södern, derefter följer man hans aktion, sedan hans pauser, hans tonfall, omsider ungefär hans system, och till slut den åsigt: han utvecklar i afseende på det ämne, som är i fråga. Är danna åsigt, om icke rigtig, dock skarpsinfiig, bar han qvicka vändningar, märker man icke några instuderade fraser från domstolens katedern eller Odilon-Barrots ihåliga svulst, träffar msn ieke republikanerns torra nykterhet, behagar organen, uttalet, manåret,.ger han sina repliker med förstånd och fyndighet, så är en dylik nybörjande deputerads lycka gjord iParis. 3) Det bref, hvari detta. ställe förekommer, är skrif. vet I April, då Hertigen af Orleans ännu lefde. DARRODATETEEAL TEE PRATA SETT SED ARE LK ENN ERAN