ski ebara. SVENSKA BERGSHANDTERINGEN AR 1840. Uc Bergskollegii berättelse om bergshandteringen i riket år 1840 meddela vi föjande: Jeromalmsbrytningen utgjorde 1,334247 SK tackjernsvigt; under de fem åren 1833—1837 hads den i medelta! utgjort 1,1435450. Tackjernsblåsningen har drifsits vid in alles 230 masugnar, hvaraf 3 i Norrbottens Län med en uppgifven tillverkning af ST 7,587; 4 i Westerbottens Län med en tillv. af 1,823; 4 i Jemtlands Län med en tillv. af 536; 5 i Westerrorrlands Län med en tillv. af 13 640; 24 i Gefleborgs Län med en tillv. af 75 7892; 6 i Upsala Län med en tillv. af 30,326; 2 i Stockholms Län med en tillv. af 5,149; 53 i Kopparbergs Län med en tillv. af 170,356; 143 i Westmanlands Län med en tillv. af 32,129; 61 i Orebro Län med en tillv. af 471,175; 29 i Wermlands Län med en tillv. af 77,171; 6 i Södermanlands Län med en tillv. 45,074; 8 i Östergötlands Län med en tillv. af 6.315; 4 i E!fsborgs Län med en tillv. af 2,987; 3 i Calmar Län med en :tillv. ar 6,840; 11 i Jönköpings Län med en tillv. af 45,146, samt 7:i Kronobergs Län med en tillv. af 7,391; summa under året tillverkadt Tacszjern 638,668 ST. Blåsningstiden utsjorde 35.874 ?; dygn; som gör 17, SE teckjern på hvarje. Under de 7 åren 4834—41840 har tillökningen uppgått till 3,,, ST per dygn. Koliegium tillskrifver denna tillökning införandet ef varm bläster. Inom de egentliga till afsalu blåsande tackjernsbergslagerne, nemligen: Westerbergslagen, Norbergs, Nya Kopparbergs, Heilefors, Grytbytte, Hjulsjö, Nora, Lindes och Remsbergs, Lekebergs och Carlskoga, samt Filipstads bergslager, hafva 4922 masugnar år 4840 varit i gång under:en tid af tillsamman 19,284 dygn, hvarvid en tackjernstillverkning åstadkommits af 5921,804 ST, som gör för hvarje blisaingsdygn 46,,, SK; dermot hafva vid 408 masugnar utom bergslag och under en blåsningstid af ssmmanlagde 485,590 dygn tackjerns-tillverkningen uppgått till 346,867 ST, som gör i medeltal 49, SK tackjern per djgn. Kollegium armärker, att det länge visat sig att vid bergsmansmasugnarne, hvilkas skötsel är beroende af flere inbrukande delägare dygnstillverkningen är ringare än vid de af bruksägare disponerade ugprar. rets tacijerpstillverkning, 638,668 är således 46,703 SX större än den som ägde rum år 1839, samt öfvergår med 4035,6414 SE tackjerns produktionen i medelta! de fem åren 1834—1838. Antalet af sjelfva blåsningsdygnen öfvergår äter det för år 1839 med 1,733 dygn och öfverskjuter blott med 4,727 dygn medeltiden för blåsningen under nyssberörde qvicqvernium. Gjutgodstillverkningen vid masugnsrue bar under året utgjort: Uti Norrbottens Län 379 SK; uti Westerbotters dito 284; uti Jemtlands dito 36; uti WesterNorrlands dito 138; uti Gefleborgs difo 467; uti Stockkölms dito 32: uti Kopparbergs dito 2,408; uti Westmanlands dito 507; uti Örebro dito 92,400; uti Wermlands dito 861; uti Södermanlands dito 74104 uti Östergöthlonds dito 2,799; uti Elfsborgs dito 700; uti Kalmar dito 750; uti Jänköpings dito 4,007; uti Eronobergs dito 1,474, tillsammans 21.657. Den uppgifna gjutgodstillverkningen för år 1239 var 21,090 SE och under de fem nästföregående åren 4834 —-1258 i medeltal 18,584 ST. Stångoch Äämnesj:rnsemidet har blifvit drifvet vid tillsammans 4,347 härdar, hvaraf 23 i Norrbottens Län, med en tillverkning af 4646 ST; 49 i Westerbottens med 6,227; 8 i Jemtlands med 609; 75.i WesterNorrlsnds med 35,145; inom Gefleborgs: 62 i Helsingland med 31,245; 401i Gestrikland med ö4,529; 29 i Upsala med 21,661; 19 i Stockholms Mmed 15,149; 177 i Kopparbergs med 73,796; 498 i Westmanlands med 62,020; 167 i Örebro med 73920; 261 i Wermlands med 214 257; 2 i Götheborgs och Bohus med 423; 48 i Södermanlands med 416,800; 76 i Östergötblands med 926,537; 23 i Skaraborgs med 7,092: 38 i Elfsborgs med 48,118; 34 i Calmar med 8,989; 35 i Jönköpings med 41,545; 929 i Kronobergs med 5,934. Tillsammans 583,646. 12.2. Tillverkningen beräknad uti Stapelstadsvigt, utgör 642.044 SE; men vågföringen, som äfven upptages i Stapelstadsvigt, har deremot uppgått till 554,444 ST Stånsjern, samt 61,560 SZ jernmanufaktur, eller tillsammans 642,704 SK, och skillnaden emellan tillverkningsqvantum och införseln på våg finnes således vara 29,506 Sä. Ifrån vågarna har under året blifvit till inrikes förbrukning afvägt, ett s:mmanräknadt qvantum af 20,731 ST stångjern och 21,662 ST manufaktur. Jernmanu aktur-tillverkvingen har under ret uppgått till: i Norrbottens Län 574 SE; Westerbot