ski ebara.
SVENSKA BERGSHANDTERINGEN AR 1840.
Uc Bergskollegii berättelse om bergshandte-
ringen i riket år 1840 meddela vi föjande:
Jeromalmsbrytningen utgjorde 1,334247 SK tack-
jernsvigt; under de fem åren 1833—1837 hads den i
medelta! utgjort 1,1435450.
Tackjernsblåsningen har drifsits vid in alles 230
masugnar, hvaraf 3 i Norrbottens Län med en upp-
gifven tillverkning af ST 7,587; 4 i Westerbottens
Län med en tillv. af 1,823; 4 i Jemtlands Län med
en tillv. af 536; 5 i Westerrorrlands Län med en
tillv. af 13 640; 24 i Gefleborgs Län med en tillv.
af 75 7892; 6 i Upsala Län med en tillv. af 30,326;
2 i Stockholms Län med en tillv. af 5,149; 53 i
Kopparbergs Län med en tillv. af 170,356; 143 i
Westmanlands Län med en tillv. af 32,129; 61 i O-
rebro Län med en tillv. af 471,175; 29 i Werm-
lands Län med en tillv. af 77,171; 6 i Söderman-
lands Län med en tillv. 45,074; 8 i Östergötlands
Län med en tillv. af 6.315; 4 i E!fsborgs Län med
en tillv. af 2,987; 3 i Calmar Län med en :tillv. ar
6,840; 11 i Jönköpings Län med en tillv. af 45,146,
samt 7:i Kronobergs Län med en tillv. af 7,391;
summa under året tillverkadt Tacszjern 638,668 ST.
Blåsningstiden utsjorde 35.874 ?; dygn; som gör
17, SE teckjern på hvarje. Under de 7 åren
4834—41840 har tillökningen uppgått till 3,,, ST
per dygn.
Koliegium tillskrifver denna tillökning införan-
det ef varm bläster.
Inom de egentliga till afsalu blåsande tackjerns-
bergslagerne, nemligen: Westerbergslagen, Norbergs,
Nya Kopparbergs, Heilefors, Grytbytte, Hjulsjö, Nora,
Lindes och Remsbergs, Lekebergs och Carlskoga,
samt Filipstads bergslager, hafva 4922 masugnar år
4840 varit i gång under:en tid af tillsamman 19,284
dygn, hvarvid en tackjernstillverkning åstadkommits
af 5921,804 ST, som gör för hvarje blisaingsdygn
46,,, SK; dermot hafva vid 408 masugnar utom
bergslag och under en blåsningstid af ssmmanlagde
485,590 dygn tackjerns-tillverkningen uppgått till
346,867 ST, som gör i medeltal 49, SK tackjern
per djgn. Kollegium armärker, att det länge visat
sig att vid bergsmansmasugnarne, hvilkas skötsel är
beroende af flere inbrukande delägare dygnstillverk-
ningen är ringare än vid de af bruksägare dispone-
rade ugprar. rets tacijerpstillverkning, 638,668
är således 46,703 SX större än den som ägde rum
år 1839, samt öfvergår med 4035,6414 SE tackjerns
produktionen i medelta! de fem åren 1834—1838.
Antalet af sjelfva blåsningsdygnen öfvergår äter det
för år 1839 med 1,733 dygn och öfverskjuter blott
med 4,727 dygn medeltiden för blåsningen under
nyssberörde qvicqvernium.
Gjutgodstillverkningen vid masugnsrue bar under
året utgjort: Uti Norrbottens Län 379 SK; uti We-
sterbotters dito 284; uti Jemtlands dito 36; uti
WesterNorrlands dito 138; uti Gefleborgs difo 467;
uti Stockkölms dito 32: uti Kopparbergs dito 2,408;
uti Westmanlands dito 507; uti Örebro dito 92,400;
uti Wermlands dito 861; uti Södermanlands dito
74104 uti Östergöthlonds dito 2,799; uti Elfsborgs
dito 700; uti Kalmar dito 750; uti Jänköpings dito
4,007; uti Eronobergs dito 1,474, tillsammans 21.657.
Den uppgifna gjutgodstillverkningen för år 1239 var
21,090 SE och under de fem nästföregående åren
4834 —-1258 i medeltal 18,584 ST.
Stång- och Äämnesj:rnsemidet har blifvit drifvet
vid tillsammans 4,347 härdar, hvaraf 23 i Norrbot-
tens Län, med en tillverkning af 4646 ST; 49 i
Westerbottens med 6,227; 8 i Jemtlands med 609;
75.i WesterNorrlsnds med 35,145; inom Gefleborgs:
62 i Helsingland med 31,245; 401i Gestrikland med
ö4,529; 29 i Upsala med 21,661; 19 i Stockholms
Mmed 15,149; 177 i Kopparbergs med 73,796; 498 i
Westmanlands med 62,020; 167 i Örebro med 73920;
261 i Wermlands med 214 257; 2 i Götheborgs och
Bohus med 423; 48 i Södermanlands med 416,800;
76 i Östergötblands med 926,537; 23 i Skaraborgs
med 7,092: 38 i Elfsborgs med 48,118; 34 i Cal-
mar med 8,989; 35 i Jönköpings med 41,545; 929 i
Kronobergs med 5,934. Tillsammans 583,646. 12.2.
Tillverkningen beräknad uti Stapelstadsvigt, utgör
642.044 SE; men vågföringen, som äfven upptages
i Stapelstadsvigt, har deremot uppgått till 554,444
ST Stånsjern, samt 61,560 SZ jernmanufaktur, el-
ler tillsammans 642,704 SK, och skillnaden emellan
tillverkningsqvantum och införseln på våg finnes
således vara 29,506 Sä. Ifrån vågarna har under å-
ret blifvit till inrikes förbrukning afvägt, ett s:m-
manräknadt qvantum af 20,731 ST stångjern och
21,662 ST manufaktur.
Jernmanu aktur-tillverkvingen har under ret
uppgått till: i Norrbottens Län 574 SE; Westerbot-