UTRIEES.:.
FRANKRIKE.
Angående den närvarande ställningen i Paris
och utsigterna för framtiden, finner man i ett
tyskt blad en korrespondensartikel, hvaraf vi här
återgifva största delen in extenso och slutet i
sammandrag.
Den som vill observera verldens tillstånd i
vetenskapligt och socialt hänseende, samt af hän-
delsernas gång och allmänna riktning ställa ett
prognosticon för framtiden, måste i främsta
rummet ligga en pröfvande hand på Paris, Eu:
ropas pulsåder; ty det kan väl icke bestridas att
Paris, på civilisationens väg, går framför Frank-
rike, liksom detta går framför det öfriga Europ?,
och denna framför de andra verldsdelarne. Hvart-
hän man i denna väldiga stad vänder sina blickar,
hopa sig intressanta, märkvärdiga och nya sa
ker. Man behöfver bloit taga med handen och
utströ, och man kan vara förvissad att ingen
blir lottlös, utan att hvar och en finner något,
kärkommet material för sina betraktelser:
I politiskt hänseende erbjuder den, med så
många ansträngningar och så mycket blod köpta
representationsförfattningen många svaga punk-
ter åt legitimisternes angrepp, och rättfärdigar
beständigt det högre presterskapets envisa mot-
vilja. De ständiga intrigerna vid sednaste valen
hafva lika mycket försvagat öfvertygelsen om den
närvarande styrelsens goda vilja, som de nya för-
söken stt vinna presterskapet, genom en åt det-
samma inrymd bänk i pärskammaren, undergräft
förtroendet till dess kraft. Det politiska sträf-
vandet hos alla anhängare till den närvarande
författningen inskränker sig nästan helt och
bållet till ernåendet af en plats i kammaren, och
inom denna, till eräfrandet af en portfölj. Ty
värr bafva stora talanger, såsom t. ex. Thiers,
gifvit ett, allt för mycket efterföljdt exempel, der-
uti att de sätta sina enskildta fördelar öfver det
allmännas och uppoffra det sednares helt och
hållet åt tillfredsställandet af sin äregirighet.
Denna gingen torde likväl Thiers icke hafva
vunnit någonting genom sitt hopp in i centern.
Den af honom så skamligt öfvergifna oppositio-
nen står som ett varnande exempel för hans nya
allierade, och dessa tilltro honom alltför litet är-
lighet, för att de skulle lemna sitt biträde åt
hans äregiriga planer. Äfven har Thiers på
centralbänkarne funnit en ny rival i herr Du-
faure, som, icke mindre begirigt än den förre,
utsträcker handen efter portföljen. Farligare
ändock för Guizots ministere, än detta par,
är i detta ögonblick den yttersta venstra; ty
Odilon Barrots, hiitills temligen overksamma
vältalighet har nu eröfrat en fastare punkt
genom förbindelsen med Tocqueville, som är en
skarpsinnig tänkare och en grundlig politicus.
Lamartines biträde, hvars poetisk-chevalereska
flygt icke mindre vinner ett allmänt bifall, än
hans ädla tänkesätt lemnar en tillförlitlig borgen
för den sak han försvarar, gifver de båda först-
nämndes operationer den nödiga signelsen. Om
ock Lamartines från praktiska saker vida skiljda
idelif gjort homom Jika oskicklig att förvalta en
portfölj, som Chateaubriand af samma orsak var
det, så är likväl. konjunkturen i: detta ögonblick
högst gynzande för honom. Han torde väl för-
lora mycket af den gloria, hvaraf han omgifves,
genom den upptäckten att blotta ideerna, utan
praktisk utbildning, icke äro tillräckliga; men
han kan dock icke i likhet med herr Salvandy
fålla alldeles till intet. Fråga är nu om Guizots
korruplionssystem längre skall kunna motstå
Thiers och Dufaure på en2, Lamartine, Tocque-
ville och Odilon Barrot på andra sidan.,
Algier erbjuder icke mindra ett vigtigt före-
mål för betraktelser... Bugeaud, Changarnier och
Lamoriciere hafva vunnit ära och dermed en
kraftig håg till nya bedrifter. Abd-el-kader skall
förgöras, nya trupper öfversändas och Bugeaud
skrifver: de officerare man sänder mig få icke
vara drifhusplantor, uppdragna på konnexionens
och protektionens mistbänkar, och åt hvilka man
vill bereda en förnäm framtid! Den som icke är
i stånd att sjelf skapa sig en vidsträckt verk-
ningskrets och sedan utfylla den, den kan här,
bredvid tappra män, blott förlora.s
Litteraturen, teatern, domstolarne, lärostolen,
ja sjelfva Ponyers nya uppfinning att rena lu-
ten i fabriker, hvilken väcker så många förbopp-
ningar och så mycken tacksamhet hos de ar-
betande klasserna, erbjuda talrika bevis på en
med fart framgående civilisation.
STOCKHOLM den 8 Okt.
— På hemställan af Vetenskapsakademien, har
H. M. Koaungen, såsom vedermäle af sitt väl-