UTRIEES.:. FRANKRIKE. Angående den närvarande ställningen i Paris och utsigterna för framtiden, finner man i ett tyskt blad en korrespondensartikel, hvaraf vi här återgifva största delen in extenso och slutet i sammandrag. Den som vill observera verldens tillstånd i vetenskapligt och socialt hänseende, samt af händelsernas gång och allmänna riktning ställa ett prognosticon för framtiden, måste i främsta rummet ligga en pröfvande hand på Paris, Eu: ropas pulsåder; ty det kan väl icke bestridas att Paris, på civilisationens väg, går framför Frankrike, liksom detta går framför det öfriga Europ?, och denna framför de andra verldsdelarne. Hvarthän man i denna väldiga stad vänder sina blickar, hopa sig intressanta, märkvärdiga och nya sa ker. Man behöfver bloit taga med handen och utströ, och man kan vara förvissad att ingen blir lottlös, utan att hvar och en finner något, kärkommet material för sina betraktelser: I politiskt hänseende erbjuder den, med så många ansträngningar och så mycket blod köpta representationsförfattningen många svaga punkter åt legitimisternes angrepp, och rättfärdigar beständigt det högre presterskapets envisa motvilja. De ständiga intrigerna vid sednaste valen hafva lika mycket försvagat öfvertygelsen om den närvarande styrelsens goda vilja, som de nya försöken stt vinna presterskapet, genom en åt detsamma inrymd bänk i pärskammaren, undergräft förtroendet till dess kraft. Det politiska sträfvandet hos alla anhängare till den närvarande författningen inskränker sig nästan helt och bållet till ernåendet af en plats i kammaren, och inom denna, till eräfrandet af en portfölj. Ty värr bafva stora talanger, såsom t. ex. Thiers, gifvit ett, allt för mycket efterföljdt exempel, deruti att de sätta sina enskildta fördelar öfver det allmännas och uppoffra det sednares helt och hållet åt tillfredsställandet af sin äregirighet. Denna gingen torde likväl Thiers icke hafva vunnit någonting genom sitt hopp in i centern. Den af honom så skamligt öfvergifna oppositionen står som ett varnande exempel för hans nya allierade, och dessa tilltro honom alltför litet ärlighet, för att de skulle lemna sitt biträde åt hans äregiriga planer. Äfven har Thiers på centralbänkarne funnit en ny rival i herr Dufaure, som, icke mindre begirigt än den förre, utsträcker handen efter portföljen. Farligare ändock för Guizots ministere, än detta par, är i detta ögonblick den yttersta venstra; ty Odilon Barrots, hiitills temligen overksamma vältalighet har nu eröfrat en fastare punkt genom förbindelsen med Tocqueville, som är en skarpsinnig tänkare och en grundlig politicus. Lamartines biträde, hvars poetisk-chevalereska flygt icke mindre vinner ett allmänt bifall, än hans ädla tänkesätt lemnar en tillförlitlig borgen för den sak han försvarar, gifver de båda förstnämndes operationer den nödiga signelsen. Om ock Lamartines från praktiska saker vida skiljda idelif gjort homom Jika oskicklig att förvalta en portfölj, som Chateaubriand af samma orsak var det, så är likväl. konjunkturen i: detta ögonblick högst gynzande för honom. Han torde väl förlora mycket af den gloria, hvaraf han omgifves, genom den upptäckten att blotta ideerna, utan praktisk utbildning, icke äro tillräckliga; men han kan dock icke i likhet med herr Salvandy fålla alldeles till intet. Fråga är nu om Guizots korruplionssystem längre skall kunna motstå Thiers och Dufaure på en2, Lamartine, Tocqueville och Odilon Barrot på andra sidan., Algier erbjuder icke mindra ett vigtigt föremål för betraktelser... Bugeaud, Changarnier och Lamoriciere hafva vunnit ära och dermed en kraftig håg till nya bedrifter. Abd-el-kader skall förgöras, nya trupper öfversändas och Bugeaud skrifver: de officerare man sänder mig få icke vara drifhusplantor, uppdragna på konnexionens och protektionens mistbänkar, och åt hvilka man vill bereda en förnäm framtid! Den som icke är i stånd att sjelf skapa sig en vidsträckt verkningskrets och sedan utfylla den, den kan här, bredvid tappra män, blott förlora.s Litteraturen, teatern, domstolarne, lärostolen, ja sjelfva Ponyers nya uppfinning att rena luten i fabriker, hvilken väcker så många förboppningar och så mycken tacksamhet hos de arbetande klasserna, erbjuda talrika bevis på en med fart framgående civilisation. STOCKHOLM den 8 Okt. — På hemställan af Vetenskapsakademien, har H. M. Koaungen, såsom vedermäle af sitt väl