TRAKTATEN MELLAN STORBRITANNIEN OCH
FÖRENTA STATERNA.
(Slut från gårdagsbl.)
Art. 3. Invånarne i staten Maine ega att på
floden S:t John och alla de af dess biströmmar,
som upprinna i staten Maine, med hvad slags far-
tyg somhelst, skeppa de produkter, som bevisligen
äro framalstrade i denna stat; samma rätt ega in-
vånarne i New Brunswick på de delar af S:t John-
floden, som begränsa staten Maine.
Art. 4. Alla de kolonister, hvilka af endera par-
ten erhållit jord i de territorier, som genom före
varande traktat afträdas, skola bibehållas i sina
fordna rättigheter, och alla de eganderätts-anspråk,
som kunra härflyta af besittningen eller förbätltrin-
gen af ett jordstycke, skola, till-en tidrymd af:sex
år före denna traktats datum, lagligen stadfästas
genom en formlig afsägelse af all rätt till jord-
stycket.
Art. 5. Hennes storbritanniska majestät förbin-
der sig att inow sex månader till Förenta Staterna
lemra noggrann redovisning öfver de medel, som
autoriteterne i New Brunswick uppburit å det om-
tvistade gebitet, och Förenta Staterna förbinda sig
att till staterna Maine och Massachusetts utbetala
de andelar af dessa medel, som af engelska rege-
ringen komma att återbäras, äfveåsom att ersätta
alla dessa staters kostnader för det omtvistade ge-
bitets skyddande och uppmätning år 41838, samt
att till hvardera staten erlägga en summa af 150,000
dollars för deras samtycke till den genom föreva-
rande traktet fastställda gränslinien.
Art. 6. För att uppmäta och aftaga de delar af
gränslinien emellan S:t Croixs och S:t Lawrences
källor, hvilka ännu ej äro uppdragna och bestämda,
och för att med passande råmärke förse den öfriga
delen af denna gränslinie, skola tvänne kommissa-
rier utnämnas, en af de Förenta Staterna och en
af Storbritannien, hvilka, efter förrättadt verk, der-
om skola aflemma berättelser och kartor till sina
tespektiva regeringar.
Art. 7. Farvattnen emellan och på sidorna om
Long-Sault och Barnhart-öarne, på sidorna om Bois-
Blanc i Detroit-floden, äfvensom emellan de öar,
hvilka ligga nära St. Clair-flodens utlopp i sjön af
samma namn, skola vara lika fria och öppna för
båda parternes fartyg och båtar. i
Art. 8. De kontraherande parterne förbinda sig
att underhålla en lämplig örlogseskader af inalles högst
20 kanoners bestyckning, på afrikanska kusten, för
att upprätthålla kraften af de respektiva staternes
förbindelser, i afseende på slafhandeln. Besagde eska-
drar skola vara oafhängiga från hvarandra, men de
båda regeringarne skola gifva befälhafvärne öfver
dem sådana ordres, som sätta dem i stånd, att, så
vidt: möjligt är, sammanverka till uppnåendet af
denna artikels ändamål.
Art. 9. Då det, i anseende till lättheten att be-
drifta denna handel och att undgå kryssarnes vak-
sambet genom begågnandet af fremmande makters
flaggor, är omöjligt att undertrycka denna handel,
så länge en marknad för denna handel finnes; så
bafva de kontraherande parterne öfverenskommit att
gemensamt göra förställningar hos alla de makter,
inom hviikas område sådana marknader ännu tole-
rerag, och att på det enträgnaste lägga sådana mak-
ter på bjertat angelägenheten att genast och för all-
tid afskaffe sådana marknader.
Art. 10. Vidare är stipuleradt, att alla de, som
äro anklagade för mord, öfvervåld i mordisk afsigt,
sjöröfveri, mordbrand, röfvande å allmän väg, för-
falskning eller utfärdande af falska papper, men fly
ur denna regeringens område in på den andras, för
att der söka skydd, skola ömsesidigt, på vederbö-
rande autoriteters reqvisition, utlemnas; likväl först,
sedan sådana bevis på den brottsliga afsigten, som
äro giltiga på det ställe, der den anklagade gripes,
blifvit framlagda, och den anklagade varit förhörd
inför. någon domare på den ort, dit han tagit sin
tilflykt, och de på afsigtens brottslighet och verk-
lighet framlagda bevisen ef-denne befunnits rättfär-
diga anklagelsen. Domaren eller magistratspersonen
är då förpligtad att derom underrätta vederbörlig
exekutiv autoritet, som kan gifva befallning om flyk-
tingens utlemnande, på den reqvirerande partens be-
kostnad.
Art. 41. Denna. traktats åttonde artikel skall i
fem år, från denna traktats datum, bibehålla kraft
och verkan, och vidare, ända till dess den ena eller
andra parten tillkännagifver sin önskan, att den må
upphöra. Dentionde: artikeln skall bestå, till dess
den ena eller andra parten tillkännagifver sin ön-
skan, att den må upphöra, och icke längre.
Art. 42. Denna traktat skall formligt ratificeras,
och der ömsesidiga utvexlingen af ratifikationerna
ega rum i London, sex månader efter dess under-
tecknande, eller, om möjligt, förr.
STOCKHOLM den 30 Sept.
