Article Image
AFGHÄÅNISTAN OCH KRIGET DERSTÄDES. a (Forts. från gårdagsbl.) Den 27, 28 och 29 Juni uppbröt man i tre afdelningar från Candahar, hvarvid tåget företogs med utomordentlig försigtighet, i anseende till de på alla sidor kringsvärmande Ghiltschis. Marchen blef nu mindre mödosam, emedan den gick uppåt i en högre liggande nejd, der luften var lättare och temperaturen svalare, Landet rundt omkring, en smal, en timmas väg bred, dal, var förträffligt odladt, hvaremot bergen voro fullkomligt kala. Denna dal räcker ända till grannskapet af Ghisni och genomströmmas till en del af Tarnak-floden. Nani ligger helt nära Ghisni, ungefär 28 svenska mil från Candahar, hvilken väg tillryggalades på 23 dagar, hvari 4 rastdagar voro inberäknade. Svärmar af Gbiltschis åtföljde trupperna på alla sidor, läto sällan något tillfälle till rof obegagnadt förbigå och visade sig ofta ganska djerfva. Hvarthän man kastade ögonen, helst i sidodalarne, upptäckte man små borgar, sannolikt ursprungligen byggda för att skydda åkerarbetarne mot grannarnes anfall. De större orternes invånare visade sig ganska vänliga, stirrade väl förvånade på de främmande gästerna, men sålde så mycket lifsmedel de kunde anskaffa, Skilnaden mellan de fredliga, dels handlande, dels åkerbrukande invånarne och de till krigarestammen hörande, var ganska brokig. Hadschi Chan Kaker, som befann sig vid eftertroppen och, som det tycktes, stod i tita beröringar med de kringsvärmande röfvareskarorna, skall ha rådplägat med de till Schah Schudscha öfvergångne höfdingarne, om man icke borde bakifrån angripa Engelsmännen. Iaom Brittiska hären uppkömmo nemligen ännu ofta sjukdomar, ehuru klimatet redan vid tredje marchen blef angenämare och omsider temligen svalt samt vatten och lifsmedel sällan fattades; minga korpser fingo ofta begrafva flera döda på en dag, hvilket förmodligen var en följd af föregående strapager och deraf alstrad sjuklighet. Öfverväger man de serskilda omständigheterna och förhållandena, så tyckes Dost Mohammed och bans anhängare hafva gjort sig ungefär följande föreställning om en strid med Eagelsmännen: Mihrad Chan skulle inom sitt område göra dem allt möjligt afbräck, emedan man ej vågade bjuda dem spetsen i en öppen slagtning. På Candahar-furstarne var alldeles intet att räkna. Deras fientliga. ställning mot Dost Mohammed och deras egen oenighet afhöllo dem från att med den förstnämnde öfverenskomma om några gemensamma åtgärder och dessutom hade deras godtyckliga och tyranniska förfarande gjort städernas invånare helt och hållet obenägna för dem. De Gbiltschis, som stodo i högt anseende vid deras hof, visade sig afgjordt fientlige mot Engelsmännen, men inläto sig i ingen träffning med dem och utrymde till och med sin stamshufvudort i Khelat-i-Giltschi. Pi dessa förhållanden kunde Dost Mohammed endast utöfva ett ganska underordnadt inflytande; men att han stod i beröring med Ghiltschi-höfdingarne kan knappt betviflas. Hans motstånd skulle dock börja först, när engelska armeen på marchen genom dalen från Candahar till Ghisni, kommit till den högre platåen. Ghisni, vid hvilket fabelaktiga begrepp om oöfvervinnerlighet voro fästade, det ställe, hvarifrån i flera århundraden de rättrognes skaror uttågat mot Indien, och dettas första eröfrares fordna residens, var för en längre tid försörjdt med lifsmedel, besatt af flöra tusen Afghaner och Dost Mohammeds bästa artilleri, och man hoppades att det skulle kunna göra motstånd minst ett år. Under tiden skulle ett partikrig underhållas med Engelsmännen och deras tillförsel, och ett sådant skulle, vid Afghanernes öfverlägsenhet i antal och Enagelsmännens ofantliga tross, kunnat hafva ganska olyckliga följder för de sednare. Då armeen d 994 Juli ifrån sin sista post, Narie, utmarcherade i slagordning mot Ghisni, var mången icke serdeles väl till mods. Ett högt citadell, som beherrskade landet rundtomkring, omgifvet med en stad af medelstorlek; en massiv, vid foten af ett berg löpande, mur och en djup vattengraf, — allt detta erbjöd ett för hvarje armåe icke obetydligt hinder och så mycket mer för den engelska, som denna i Candabar qvarlemnat sitt tunga artilleri, förmodligen i anseende till sina hästars dåliga beskaffenhet. Då man nalkades fästningen, började Afghanerne en kanoneld, riktad med ovanlig noggrannhet; snart öppnades äfven från de nästgränsande frädgårdarne en häftig gevärseld, och under det man gjorde anstalter att innesluia platsen, visade sig en trupp af ungefär 3000 Ghasis — religiösa svärmare, hvilka här för första gången uppträda i större antal, och anRs as ST a Aa AA RR nn

10 september 1842, sida 2

Thumbnail